- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
609-610

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolsyra. 1. Kem., i dagligt tal kolets mättade förening - Kolsyra. 2. När regnvattnet eller det s. k. meteorvattnet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kolsyra

610

bonat marmor och i förening med magnesiumkar-bonat
dolomit. Alla oorganiska kar bonat äro
s. k. metakarbonat, K2C03; af ortokolsyra känner man
endast organiska derivat, o r t o k o 1-syreestrarna
K404C.

2. När regnvattnet eller det s. k. meteor-vattnet
faller ned, upptager det ur atmosfären kolsyra;
i jordlagren, som det genomtränger, påträffar det
äfven denna gas. Ett med kolsyra bemängdt vatten
besitter en stark förmåga att upplösa bergarternas
beståndsdelar, som sker i rikligare mått, ju varmare
vattnet är. Detta är ursprunget till mineralvattnens
fasta beståndsdelar samt halt af kolsyra. Kolsyran
ger vattnet dess smak; destilleradt vatten och
flodvatten, som sakna kolsyra, ha en fadd och
oangenäm smak. Mineralvatten och kolsyrehaltiga
drycker utöfva ett retande inflytande på tungans
känselnerver, hvilket i sin tur framkallar en
angenäm, retande och kylande känsla i munnen,
gommen och svalget. Då vattnet inkommit i magen,
erfara vi en angenäm värmekänsla, parad med en viss
känsla af spänning. Kolsyran verkar starkt retande
på magslemhinnan samt på magens nerver och kärl,
den anses befordra magsaftsafsöndringen samt har
ett uppiggande inflytande på matlusten och på
matsmältningen i sin helhet. Det mesta af denna
kolsyra aflägsnas såväl genom munnen som genom
tarmkanalen, och om någon obetydlig kvantitet skulle
kunna införlifvas med blodmassan, medför det ej någon
olägenhet. Den rädsla, som man haft och ännu har för
kolsyran i vattnet, är i hög grad öfver-drifven;
påståendet, som man ofta hör, att denna kolsyra
skulle kunna vara orsak till fall af hjärtslag,
hör till fablernas område. Det var ej så längesedan,
som dessa läskedrycker kallades "slagvatten", och man
fruktade deras skadliga inverkan på hjärtat. Något
skadligt inflytande på hjärtat kan ett sådant vatten
få, endast om man därmed utspänner en mage, som
öfverlastats med mat och dryck. En sådan utspänd
mage kan möjligen utöfva ett mekaniskt tryck upp
mot hjärtat, som kan vara rätt betänkligt vid vissa
hjärtlidanden. Om man inandas större kvantiteter
kolsyra, medför detta en del obehagliga verkningar,
såsom yrsel, svindel, ja t. o. m. kväf-ningssymtom,
förhållanden, som man brukar iakttaga vid med salter
beredda kolsyrebad, där man underlåtit att öfvertäcka
badkaret med ett lakan. På några ställen i Tyskland
brukar man begagna s. k. gasbad (se d. o.) med
kolsyra, men de torde väl till sina verkningar vara
illusoriska. Annat blir förhållandet, när organismen
i ett bad blir påverkad af kolsyra, det är de s. k. ko
1-syrebaden 1. Nauheimbaden, som numera kommit mycket
i bruk. När man nedstiger i ett sådant bad, "beslås"
huden med milliarder små kolsyre bläsor. Dessa ökas,
när- den badande ligger stilla i badet, men bortgå
vid hvarje hastigare rörelse. Strax vid nedstigandet
erfar man en känsla af kyla, som hastigt försvinner
och efterföljes af en behaglig värmekänsla samt af en
icke oangenäm pirrande retning, som uppfattas olika
öfver olika hudpartier. Faktiskt får man genast den
uppfattningen, att badet är betydligt varmare än som
af termometern utvisas. Gaserna äro som bekant mycket
dåliga värmeledare, och den badande är i badet iklädd
en formlig gaspäls. Genom kolsyregasens inflytande
förlamas eller förslöas hudorganets tem-

peratursinne så, att man kan fördraga relativt
låga temperaturgrader under en så lång tid som
20-30 minuter, såvida man håller sig absolut
stilla. Kolsyrebadet måste således betraktas som ett
utmärkt godt häraningsmedel, när hudorganet blifvit
bortkle-madt eller dess normala reaktionsförmåga
blifvit nedsatt. Så är ofta fallet vid de långa
heta badkurerna i Wiesbaden, Teplitz, Aachen
m. fi. st. Fördelaktigt är att som efterkur begagna
kolsyrebad. Det är kolsyrans fysikaliska egenskaper,
som betinga detta fenomen, men dessutom kan kolsyran
möjligen ha en del kemiska egenskaper, som kunna
utöfva ett inflytande på organismen, ehuru vi
ej känna dessa ännu. I en hel del hjärtsjukdomar
utöfva kolsyrebaden ett utmärkt godt inflytande;
detta bekräftas af en alldagl ig erfarenhet, ehuru
man ej ännu är i stånd att teoretiskt förklara
dessa verkningar. Vid nervösa lidanden begagnas de
äfven mycket. Man tror, att kolsyrebadet kan ha ett
nedsättande inflytande på blodtrycket, som skulle
kunna verka lugnande på hjärtverksamheten i sin
helhet. De kurorter, som uppsökas för sina kolsyrebad,
äro Nauheim och Oeyn-hausen; vid flera järnkällor i
Tyskland, där man förfogar öfver större kvantiteter
kolsyra i vattnet, ges dylika bad, och på detta vis
få vi antaga, att de s. k. stålbaden därstädes verka.

Ju mera intresset för dessa bad steg, dess mer såg
man sig tvungen att på konstgjord väg söka skaffa
sig sådana. Enklaste förfaringssättet var att lösa
tvåfaldt kolsyradt natron uti saltsyra samt tillsätta
vissa kvantiteter koksalt och s. k. kreuznachlut
(se d. o.). Till ett starkt kolsyrebad var receptet
500 gr. dubbelt kolsyradt natron, 5 kg. koksalt och l
liter kreuznachlut. Sedan detta upplösts i badvätskan,
tillsättas 700 gr. rå saltsyra. För att ersätta
saltsyran, som var svår att transportera, uppfann
San-dow i Lybcck de s. k. saltkakorna, som nollo ett
undersvafvelsyradt salt och som utlöste kolsyran ur
det tvåfaldt kolsyrade natronsaltet. När man lyckades
fabriksmässigt bereda flytande kolsyra, började
man snart betjäna sig af denna för att anskaffa
kolsyrebad. Den flytande kolsyran magasinerades i
stålcylindrar under 50 atmosfärers tryck. Då man ej
kunde insläppa denna direkt i badvätskan, uttänktes
en del mer eller mindre dyrbara apparater, som
voro försedda med s. k. reduktions-ventiler för att
nedsätta trycket, och så en del anordningar för att
blanda kolsyran, som nu var i gasform, med vatten,
som skulle kunna tillsättas badet. De första, de
s. k. Lippertska, anordningarna voro rätt klumpiga
och äfven dyrbara. Så uppfanns den s. k. Kellerska
apparaten, som var grundad på andra principer än
den nyss omtalade och som fann stort erkännande. Nu
ges det en hel del nyare blandningsapparater,
som alla gå ut på att söka nedbringa priset för
apparaterna. Kolsyrebaden tagas från 33° C. till
30° å 28° C. under en tid af 20-40 min. Efter badet
följer ingen dusch eller annan afkylning, patienten
aftorkas med ett varmt lakan och bör efter badet
hvila sig en timme eller två. Som man kan förstå,
kan ej i detta bad någon behandling förekomma, ty då
skulle ju kolsyran bortjagas ur badet. Det är enkelt
att genomföra och kan öfverallt anordnas. Satser
till Nauheimbad kunna med lätthet erhållas från
apoteken. Det är en i hög grad stärkande badform.
1. H. E. 2. Ln.

Tryckt den 8/u 10 Ord, som saknas under K, torde
sökas under C.

14 b. 20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free