- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
613-614

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koltsov, Aleksej Vasiljevitj - Koltsova-Masalskaja, Helena - Koltunna. Se Kolmått. - Kolugn. Se Kolning. - Kolumba (Columba), Skottlands apostel. Se Iona. - Kolumbarium - Kolumbit - Kolumbium, kem. Niobium. - Kolumborot, Kolumbosyra, Kolumbin, detsamma som klumbarot, klaumbasyra, kalumbin. Se Kalumbarot. - Kolumn - Kolumnbokföring (jfr Kolumn). Se Bokföring, sp. 952. - Kolumntitel (se Kolumn), öfverskrift - Kolurer - Koluthos, skald. Se Kolluthos. - Kolva. 1. Flod i ryska guv. Perm - Kolva. 2. Flod i guv. Archangel, - Kolvass - Kolved. Se Kolning. - Kolväte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

613

Koltso va-M asalska ja-Kolväte

614

till en ung flicka, som var i hans föräldrars tjänst
och från hvilken han genom dem våldsamt skildes,
löste först skaldens tunga. Den första samlingen af
hans visor, 18 stycken, utgafs genom Stankevitj
1833. K. kom under resor till Petersburg och
Moskva i beröring med samtidens förnämsta ryska
författare, Bjelinskij, Pusjkin, Zjuchovskij,
Vjazem-skij in. fl., och gjorde sålunda bekantskap
med en för honom ny värld af konst, förfining och
ideella sträfvanden. Motsatsen emellan denna värld,
i hvilken lian lefde med sin själs hela åtrå, och de
underordnade köpmannabestyr, med hvilka han tvangs
att sysselsätta sig, utpräglade sig allt skarpare och
nedtryckte honom alltmera, helst som hans omgif-ning
var fullkomligt ur stånd att fatta hans inre lif, och
hans starka natur dukade under. Arten af K:s poesi är
egen för honom, ett mellanting mellan konstpoesi och
folkvisa. Några af hans visor höra till det yppersta
af rysk lyrik. Hela hans författarskap rymmes i
ett tunt häfte, som utkommit i en mängd upplagor
(bl. a. utg. af A. V. Vvjc-denskij 1892; kritisk
uppl., utg. af Ljastjenko, i ryska vet. akad:s
"Biblioteka russkich pisatelej", 1. 1909). En
minnesvård öfver honom är rest i Voronezj.
~L\l.

Koltsova-Masalskaja [kaltsåva-], Helena, rumänsk
författarinna under pseudonymen Dora d’Istria, f. 22
jan. 1828 i Bukarest, d. 1888 i Florens, följde
sin fader, furst Mikael Ghika (se d. o.), på resor
i Europa, vistades därunder länge i Dresden, Wien,
Venezia och Berlin och förvärfvade omfattande kännedom
om flera gamla och nyare språk samt kosmopolitisk
bildning och lifsåskådning. 1849 ingick hon ett föga
lyckligt äktenskap med den ryske furst Aleksandr
Koltsov-Masalskij. Skild från honom 1855, lefde hon
sedan för det mesta i Italien (Florens). Hon var
en betydelsefull förmedlarinna mellan Orienten och
Väst-Europa och framkallade genom uppseendeväckande
skrifter öfver Albaniens språk och litteratur liflig
nationell och kulturell rörelse i detta land. Bland
hennes hufvudsakligen på franska författade arbeten
må nämnas La vie mo-nastique dans 1’église orientale
(1855; 2:a uppl. 1858), La Suisse allemande (4 bd,
1856), Les femmes en Orient (2 bd, 1859), Excursions
en Rou-mélie et en Morée (2 bd, 1863), Des femmes
par une femme (1864; 2:a uppl. 1869), Gli albanesi in
Rumenia (2:a uppl., 1873) och La poésie des Ottomans
(2:a uppl., 1877).

Koltunna. Se Kol m å 11.

Kolugn. Se Ko l ni n g.

Kolumba (C o l u m b a), Skottlands apostel. Se löna.

Kolumbärium (lat., af colu’mba, dufva), eg. nisch
för ett dufpar i ett dufslag, vanligen benämning
på de för grafurnor afsedda halfrunda, i rader
anordnade nischerna i romerska grafhvalf från
kejsartiden. I modernt språkbruk användes ordet om
själfva byggnaderna. Flera sådana ha bevarats till
vår tid. De voro vanligen fyrkantiga, med hvälfdt tak,
samt uppfördes nära landsvägen i en eller flera delvis
underjordiska våningar. Kolumbarierna voro afsedda
för sällskap eller föreningar; det kejserliga huset
och andra rika personer anordnade ofta dylika för
sina slafvar och frigifna (så Augustus’ gemål Livia;
se fig. å sp. 614). H. Sgn.

Kolumbit G. Rose, 1. Nio b 11, svarta rombiska

kristaller, isomorfa med tantalitens, af
sammansättningen FeNb206. Den förekommer
i kryolit på Grönland och i granit på
flera ställen i Europa och Amerika.
A-

Livias kolumbarium vid Rom.

Kolu;mbium, kem. Se N i o b i u m.

Kolumborot, Kolumbosyra, Kolumbin, detsamma som
kalumbarot, kalumbasyra, kalumbin. Se Kalumbarot.

Koli/mn (lat. colufmna, pelare), ett af lodräta
linjer inneslutet rum för siffror eller anteckningar
i räkenskapsböcker, tabeller o. d.; boktr., en satt
sida af en tidning eller bok. Om en sådan trycksida
är delad i spalter, åtskiljas dessa genom ett lodrätt
streck eller tomt mellanrum.

Kolumnbokföring (jfr Kolumn). Se Bokförin g, sp. 952.

Kolumntitel (se Kolumn;, öfverskrift på en
trycksida. Lefvande kolumntitel kallas ett eller
flera ord, död kolumn titel de siffror, som ange en
sidas nummer.

Kolörer (grek. kofluroi), astron., kallas två
storcirklar å himmelssfären, af hvilka den ena,
s o 1-ståndskoluren eller solstitiatkoluren, går
genom de båda solståndspunkterna och den andra,
dagjämningskoluren eller e k v i-noktialkoluren,
genom dagjämningspunk-terna; båda gå genom ekliptikans
pol. ^-J- (B-d.)

Koluthos, skald. Se K o 11 u t h o s.

Kolva. 1. Flod i ryska guv. Perm, biflod fr. h. till
Visjera, som utfaller i Karna. 395 km., hvaraf
115 äro segelbara. - 2. Flod i guv. Archan-gel,
biflod till Ussa, som utfaller i Petjora. 320 km.
J. F. N.

Kolvass, bot., namn på Scirpus lacustris.

Kolved. Se K o l n i n g.

Kolväte, kem., förening af kol och väte. Kol och
väte ge med hvarandra en mängd till egenskaper och
kemiska förhållanden högst olikartade föreningar,
af hvilka flera förekomma färdigbildade hos
växterna, andra uppstå genom vissa jäsningar utan
lufttillträde (se Jäsning) och åter andra bildas
genom sönderdelning af organiska ämnen, företrädesvis
vid torr destillation. Endast ett kolväte, ace-tylen
(se d. o.), har man lyckats framställa genom direkt
förening mellan kol och väte; acetylen polymeriseras
(se I s o m e r i) emellertid vid upphettning till
ett annat synnerligen viktigt kolväte, b en s öl. Det
enklaste kolvätet är s u m p g a s,

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free