- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
661-662

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommunalkongresser - Kommunallån

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

661

Kommunallån

662

som bestämma dels en kommuns rättigheter och
skyldigheter i förhållande till staten, dels villkoren
för rättigheten att blifva medlem af en kommun
med därtill hörande förmåner och förpliktelser,
dels de organ, genom hvilka kommunen eger uttrycka
och verkställa sin vilja, dels den ordning, som
bör gälla för kommunmedlemmars deltagande i den
kommunala styrelsen, dels den förpliktande kraft, som
bör tillkomma styrelsens beslut, des? verkningskrets
samt särskildt omfånget af dess beskattningsrätt och
därmed sammanhang egande hushållning. Af ålder ansågs
den kommunala lagstiftningen - där ej föremålet var
af beskaffenhet att böra hänföras till allmän civil,
kriminal eller kyrkolag, ståndsprivilegier eller
bestämmelser om beskattning för statsändamål -
tillhöra konungens ekonomiska lagstiftningsmakt,
särskildt hans - i 1809 års regeringsform § 89
erkända - rätt att bestämma grunderna för allmänna
inrättningar. Sedan 1862 en utsträckt och på moderna
principer grundad kommunal själfstyrelse införts,
ansågs emellertid den kommunala organisationen
kräfva den trygghet och varaktighet, som af konung
och riksdag gemensamt stiftad lag ger, så mycket
mer som denna organisation i åtskilligt fick en
grundläggande betydelse för den 1866 utfärdade nya
riks-dningen. Därför gjordes i samband med repre-

sentationsförändringen 1866 följande tillägg i
Regeringsformens § 57: "Huruledes särskilda menigheter
må för egna behof sig beskatta, bestämmes genom
kommunallagarna, hvilka af konungen och riksdagen
gemensamt stiftas". Härigenom upphöjdes de af
konungen i ekonomisk lagstiftningsväg utfärdade
förordningarna om kommunalslyrelse på landet och i
stad (utom Stockholm), om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd (utom i Stockholm) och om land si ing,
alla fyra af 21 mars 1862, samt om kommimalsty-relse
i Stockholm, af 23 maj 1862, och om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd i Stockholm, af 20 nov. 1863,
till lagar, som inom det omfång, som för hvar och
en var angifvet, kunde ändras endast med konungens
och riksdagens gemensamma samtycke. För ändring af
kommunallagarna behöfver dock ej, såsom eljest vid
lagändring är vanligt (jfr R. F. § 87), Lagrådets
(före 1909 Högsta domstolens) yttrande inhämtas,
och ej heller fordrar ändring i förordningarna
om kyrkostämma, kyrkoråd och skolråd kyrkomötets
bifall, såvida ej ändringen kommer i strid med
kyrkolag eller prästerskapets privilegier. Efter
1866 ha tillkommit förordning om kyrkofullmäktige
och kyrkonämnd i Göteborg 5 maj 1882, ändrad genom
lag 29 nov. 1906, ändringar i förordningen om
kommunalslyrelse i Stockholm genom k. förordn. 22
juni 1883 samt lagar 15 och 29 april 1904 och 12 juli
1907; ändringar i förordningen om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd i Stockholm genom k. förordning
22 maj 1891 samt lagar 13 juni 1902, 15 maj 1903,
15 apr. 1904, 16 juni 1905, 12 juli 1907, 29 juni
och 16 okt. 1908, samt slutligen lagarna af 26 maj
1909, genom hvilka genomgripande förändringar skett
i 1862-63 års kommunala lagstiftning, särskildt med
afseende på den kommunala rösträtten, och lagen
af 25 juni s. å. ang. folkskoleväsendet i vissa
städer. När förslag om ändring af kommunallagarna
efter 1866 förekom på riksdag, ansågs den förberedande
behandlingen tillhöra lagutskottet, hvilket fastslogs
1882 genom en ändring af R. 0. § 42, men enligt en

grundlagsändring af 1909 tillhör det nu
konstitutionsutskottet att afgifva utlåtande
ang. hithörande frågor (R. 0. g 38).
H.L.R. (S. B.)

Kommunallån, lån upptaget af lands- eller
stadskommun. Rätt att besluta upptagandet af lån för
kommun tillkommer stadsfullmäktige (allmän rådstuga),
kommunalstämma eller kyrkostämma. Med hänsyn till
tidpunkten för lånens återbetalning skiljes mellan
tillfälliga lån på viss kortare tid och fasta lån
på längre tid; de senare ha i de flesta fall form
af amorteringslån.

Enligt f. n. (1910) gällande författningar skall
beslut om upptagande af lån underställas K. M:ts
pröf-ning och stadfästelse, om lånet är ställdt
på längre återbetalningstid än fem år i fråga
om Stockholms stad samt två år i fråga om öfriga
kommuner. Af-sikten med dessa bestämmelser har varit,
att kommun skulle kunna fylla tillfälliga behof
af rörelsekapital m. m. genom lån på kort tid, men
att behof af stadigvarande natur skulle tillgodoses
genom med K. M:ts medgifvande upptagna fasta lån på
längre tid. Erfarenheten har emellertid gifvit vid
handen, att ifrågavarande bestämmelser icke längre
äro tillfredsställande. Det har nämligen visat sig,
att K. M:ts pröfningsrätt kan kringgås därigenom,
att, när framställning till K. M:t göres om tillstånd
till upptagande af lån på längre tid, afsedt till
utförande af viss anläggning, denna då redan varit
fullbordad med hjälp af tillfälligt lån. Härtill
kommer, att stadskonmuinernas tillfälliga upplåning
under senare tider antagit en utsträckning, som icke
kunnat undgå att väcka betänkligheter. Med anledning
häraf ha 10 juni 1910 utfärdats nya bestämmelser
ang. kommunernas lånerätt, hvilka l jan. 1913
träda i kraft. Dessa bestämmelser, som gälla lån
tillhörande stadsfullmäktiges och kommunalstämmas,
men icke kyrkostämmas beslut, stadga, att beslut
ang. upptagande af lån skall underställas K. M:ts
prof ning och stadfästelse, men att underställning
icke erfordras i fråga om beslut att upptaga lån, där
genom sådant beslut sammanlagda beloppet af kommunens
utan underställning skedda upplåning icke öfverstiger
skillnaden mellan, å ena sidan, en tiondel af den
sammanlagda inkomst, för hvilken kommunalutskylder
skolat för sistförflutna året utgöras, och, å andra
sidan, den summa, som för nämnda år beslutits skola
i kommunen anskaffas genom uttaxering; skolande,
beträffande stadskomnmnerna, i sistnämnda summa
icke inräknas de belopp, som afse folkskoleväsendet
och uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende
försummade barn. Kommunernas fria lånerätt, som f. n,
är begränsad endast i afseende på lånetiden, kommer
således, sedan de nya bestämmelserna trädt i kraft,
att ställas i visst förhållande till den inkomst,
för hvilken utskylder till kommunen utgöras,
äfvensom till den å denna inkomst verkställda
utdebiteringen. Härigenom har man velat icke blott
till beloppet begränsa den fria utlåningen, utan äfven
låta denna bestämmas af kommunens ekonomiska bärkraft,
hvarjämte K. M:ts pröfningsrätt tryggas.

I sammanhang med väckt fråga om inrättandet under
statens medverkan af en kommunal lånekassa har
kraf framställts på ytterligare förändringar i
ifrågavarande bestämmelser för åstadkommande af
stad-ganden ang. indrifning af fordran hos kommun
samt ang. viss förmånsrättsordning mellan olika lån,
upptagna af samma kommun.

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free