- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
677-678

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommunernas historia - Kommunhistoria - Kommunicera. 1. Jur. meddela, delgifva - Kommunicera. 2. Stå i förbindelse med - Kommunicera. 3. Gå till nattvarden - Kommunicerande kärl - Kommunikabel. 1. Jur., gemensam, samfälld (förmögenhet). Se Förmögenhetsgemenskap och Giftorätt. - Kommunikabel. 2. Möjlig att färdas på. - Kommunikant. Se Kommunion. - Kommunikation

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

677

Kommunhistoria-Kommunikation

678

de 7 mäns räkenskap öfver "alla stadzens up-börder
och utgiffter". Sockenstämmostadgandena i 1650 och
1675 års prästprivilegier rörde äfven städerna - dock
göres där förbehåll om särskilda privilegiers gällande
kraft -, men förutsatte emellertid borgmästares och
råds bifall till sockenstämmans beslut, hvarmed ock
en k. resolution af 1678, beträffande förvaltningen af
stadskyrkornas inkomster, öfverensstämmer. Åtskilliga
resolutioner ge vid handen, att vid denna tid en
långvarig befogenhetsstrid försiggick mellan den
borgerliga stadsstyrelsen å ena och den kyrkliga, med
kyrkoherden i spetsen, å den andra sidan. 1723 års
prästprivilegier stadga: "i städerne, där antingen
kyrckio-råd eller socknestämmor hålles, förfares
dermed efter vanligheten, eller som förberördt är"
(om sockenstämmor), och omtala både kyrkoherdens
och magistratens andel i tillsättandet af "kyrkoråd
och föreståndare", utan att klart synes, huruvida
församlingens mening skulle inhämtas. Åtminstone i
en del städer fortforo alltså sockenstämmorna. De
forna borgerliga byamoten eller allmänna rådstugorna,
hvilka till större delen utträngts af de äldstes
råd (se Borgare, sp. 1171-72), hade icke heller
fullständigt råkat i glömska. Men två k. br. af 1752
och 1758 förbjödo landshöfdingar och magistrater att
i "oträngda mål" sammankalla allmänna rådstugor,
utan de äldste skulle i öfrigt "draga försorg
om sina öfriga medbröders angelägenheter" och
å deras vägnar bevista ofverläggningarna med
magistraten. 1817 års sockenstämmoförordning bjöd,
att sockenstämmor borde fortfarande på lika sätt
hållas i stadsförsamlingar, där de varit brukliga,
men i Stockholm och andra städer, där de mera
sällan hållits, äldre stadganden gälla. Ungefär
samma ståndpunkt intogo de nyare förslagen;
fattigvårds-kommittén yrkade dock upphörandet
af stadssockenstämmor. 1843 års förordningar om
sockenstämmor och kyrkoråd - men icke förordningen om
sockennämnder, med hvilka analog myndighet, förutom
magistraten, redan fanns i "stadens äldste" - gällde
däremot i allt äfven städerna, utom Stockholm,
som 1847 fick särskild sockenstämmoförordning
med skiljaktig röstberäkningsmetod och gemensam
s. k. so c-kenstämmonämnd af fullmäktige från
de olika församlingarna för samman jämkande
af dessas skiljaktiga beslut i frågor, som
rörde hela staden; i Stockholm hade ock enligt
särskild fattigvårdsförordning af 1843 införts
gemensam fattigvårdsstyrelse, s. k. stadsnämnd,
jämte församlingsnämnderna. Stockholm och
Göteborg m. fl. städer fingo ock särskilda
folkskoleförfattningar; eljest voro ofvannämnda
kommunalväsendet rörande författningar gemensamma
för stad och land. 1846 års förslag om särskilda
sockenstämmor i borgerliga och i kyrkliga mål rörde
likaledes städerna, och sådan reform genomfördes,
såsom nämnts, äfven för dem 1862. - Om nu
bestående kommunala institutioner se vidare Härad,
Kommun, Köping, Landsting och Municipalsamhälle.
C. O. M-n.

Kommunhistoria, skildring af en samfällighets (stads,
köpings, sockens etc.) äldre förhållanden och dess
mer bemärkta personligheter.

Kommunicera (lat. communicäre, eg. göra
gemensam). 1. Jur., meddela, delgifva. Hvarje hos
offentlig myndighet framställdt yrkande (stämning,

ansökan) om annan persons förpliktande i ett
eller annat afseende måste, där det icke af
formella skäl omedelbart afvisas, delgifvas den,
mot hvilken det riktas, på det denne roa få
tillfälle att öfver yrkandet yttra sig, innan
det pröfvas. Sökes hos öfverord-nad myndighet
ändring i en underordnads beslut genom besvär,
är motparten likaledes berättigad att yttra sig
öfver ändringssökandet, såvida icke detta såsom
obefogadt omedelbart afslås, och det åligger därför
den part, som sökt ändring, att delgifva motparten
besvärshandlingarna. Undantagsvis kommuniceras de
jämväl med den myndighet, som gifvit det öfverklagade
beslutet. - I vissa fall räknas tid för öfverklagande
af ett beslut från dess delgifning, kommunikation,
med vederbörande. Angående sättet för delgifning
af stämning meddelas i ll:e kap. Rättegångsbalken
föreskrifter, hvilka ega tillämpning äfven vid
delgifning af domstols beslut. - 2. Stå i förbindelse
med, sammanhänga. Jfr Kommunicerande kärl. - 3. (Af
commu-nicäre i bet. taga del i) Gå till nattvarden,
blifva delaktig af den hel. nattvarden. Däraf k o m
m u n i-k a n t, nattvardsgäst. Jfr K o m m u n i o
n. 1.1. Afz.

Kommunicerande kärl, fys., ett system af två
eller flera kärl, som nedtill stå i förbindelse
(kommunicera) med hvarandra. Om man i kommunicerande
kärl häller en vätska, stiger vätskan i alla kärlen
till samma höjd, så att de särskilda vätskeytorna
ligga i samma horisontalplan. Trycket i alla punkter
af ett horisontalt lager inom en stillastående vätska
är nämligen lika, hvilket är möjligt, endast om de
öfverliggande vätskepelarna ha samma lodräta höjd. Om
däremot i de kommunicerande kärlen hällas vätskor af
olika täthet, ställa sig vätskorna olika högt. Äro
A och B de i fråga varande kärlen och i dem först
hälles kvicksilfver, ställa sig kvicksilfverytorna
lika högt i båda. Tillsättes sedan i det ena kärlet,
A, någon annan i vätska, t. ex. vatten, nedtryckes
däraf kvicksilfret och uppstiger ett motsvarande
stycke i _________

B. Är mn ett horisontalt plan genom beröringsytan
mellan båda vätskorna, måste kvicksilfret i detta
plan i båda kärlen erfara samma tryck uppifrån. Om
lodräta höjden mö är = h och np = h’, rörens
genomskärningsyta a och tätheterna eller vikterna
af volymsenheten kvicksilfver och vatten resp. d’
och d, så äro vikterna af kolonnerna kvicksilfver
och vatten dfahf = dah, alltså h’ : h = d : df,
d. v. s. de hvarandra motvägande vätskepelarnas höjder
förhålla sig omvändt mot vätskornas tätheter. Denna
lag gäller för kärl af hvad form och storlek
som helst, såframt diametern ej är så liten, att
kapillaritetens verkan blir märkbar (se Kapillaritet).
L. A. F."

Kommunikäbel (af lat. communicäre, ha
gemensam). 1. Jur., gemensam, samfälld
(förmögenhet). Se Förmögenhetsgemenskap och
Giftorätt.-^. Möjlig att färdas på.

Kommunika’nt. SP K o m m n n i o n.

Kommunikation (af lat. communicäre, delgifva),
eg. delgifvande, meddelande (jfr Kommunicera 1);
beröring, förbindelse; samfärdsel; samfärdsled.

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free