- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
681-682

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommunion. 2. Namn på den slaviska familjekommunen - Kommunionsböcker (se Kommunion). 1. Detsamma som Kommunionslängd. Se Kyrkböcker. - Kommunionsböcker (se Kommunion). 2. Uppbyggelseböcker - Kommunionförhör. Se Kommunion 1. - Kommunionlängd. Se Kyrkböcker. - Kommuniontvång. Se Kommunion 1. - Kommunionvin, vin som nyttjas vid utdelande af nattvard (se d. o. samt Vin- och byggnadssäd och Vinören). - Kommunism - Kommunister. 1. Anhängare af kommunismens läror - Kommunister. 2. Se Bartolomiter 2. - Kommunister. - Kommunistisk - Kommunitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

681

Kommunionböcker-Kommunitet

682

den delades, dess mindre blefvo hvarje kommunions
jordlotter och följaktligen äfven de enskildes
hjälpmedel. Därför började redan under medeltiden -
och den seden fortfar ännu i Ryssland - hela byar
att utöfva ett visst yrke vid si’dan af jordbruket;
så finnas byar af korgmakare, smeder, krukmakare
o. s. v. Sedan 1100-talet ha alla nu tyska slaviska
länder omdanats genom tyskt inflytande. Hos den
polska adeln har familjekommunionen efterträdts
af familjemedlemmarnas rätt till godtgörelse eller
"apanage" af arfvingen samt arfsrätt. I Ryssland har
den gamla slaviska familjekommunionen efterträdts af
mir (se d. o.), d. v. s. bondekommunens gemensamma
besittning af jorden. 1. J. P. 2. J- F. N-

Kommunionböcker (se K o m m u n i o n). 1. Detsamma
som kommunionlängd. Se Kyrkböcker. - 2. Uppbyggelse
böcker, afsedda för nattvards-gäster. Somliga af
dessa skrifter bära nämligen titeln "Kommunion bok".

Kommunionförhör. Se Kommunion 1.

Kommunionlängd. Se Kyrkböcker.

Kommuniontyång. Se Kommunion 1.

Kommunionvin, vin, som nyttjas vid utdelande af
nattvard (se d. o. samt Vin- och byggnadssäd och V
i n ören).

Kommunism (af lat. communis, gemensam). 1. Den
egendomsgemenskap, särskildt till jorden, som,
i all synnerhet gällande stammen eller släkten,
synes, i en omstridd utsträckning, ha föregått den
individuella eganderättens uppkomst och som på sina
håll i viss, men starkt aftagande omfattning länge
bibehållit sig vid sidan af densamma. Likaledes utgör
det beteckningen af den frivilliga egendomsgemenskap,
som uppstått utan att vara direkt föranledd af något
principiellt socialekonomiskt motstånd mot den
enskilda eganderätten, såsom i klostersamfunden,
vissa, uteslutande religiösa, kolonier i Amerika
o. s. v. – 2. Framför allt de idéer och rörelser,
hvilka rikta sig mot den privata eganderätten som
roten och upphofvet till de härskande samhälleliga
missförhållandena samt därför påyrka denna
eganderätts upphäfvande. I detta sitt syfte
sammanfaller kommunismen i stor utsträckning med
socialismen. De båda begreppen sammanblandas ofta,
icke blott af lekmän, utan ock af fackmän; och det
faller sig ytterst svårt att skarpt nog uppdraga
gränslinjerna dem emellan. Man plägar emellertid göra
denna distinktion: socialismen i trängre bemärkelse
l. kollektivismen (se d. o.) afser upphäfvandet af
den privata eganderätten till produktionsmedlen,
men icke upphäfvandet af samma rätt till den
andel af produktionsresultaten, till hvilken
andel den enskilde medlemmens arbete berättigar
honom. Kommunismen däremot afser afskaffandet af
den privata eganderätten till såväl produktions- som
konsumtionsmedlen, till arbetsmedlen såväl som till
arbetsafkastningen, hvarmed följer ett aflägsnande af
den bestämda, personliga inkomsten, öfver hvilken
den enskilde skulle kunna fritt disponera för
sina behofs tillfredsställande. – Buonarroti (se
d. o.), Babeufs medhjälpare, häfdade på sin tid, att
kommunismens mål vore att åstadkomma likställighet
mellan samhällsmedlemmarna i fråga om själfva
ansträngningen (vid arbetet) och tillfredsställelsen
(af konsumtionen), icke i fråga om förbrukningsbara
nyttigheter åt dem och arbetsprestationer från
dem. H. Dietzel har gjort en
intresseväckande distinktion mellan kommunism och socialism
från en mera socialfilosofisk synpunkt. Som
socialister betecknar han dem, hvilka i sina kraf
på en kollektivistisk samhällsordning företräda
den socialprincip, som utgår från samhällets
suveränitet och i individen ser endast det tjänande
medlet för målet. Som kommunister betecknar han å
andra sidan dem, hvilka framställa samma fordran i
kraft af individualprincipen och göra individen till
högsta mål samt samhällsorganisationen till tjänande
medel. Följer man Dietzel, så kan man säga, att det
är i full öfverensstämmelse med sin individualistiska
karaktär, som kommunismen uppställer den fullkomliga
konsumtionsfriheten som ideal. Icke minst med hänsyn
till de oerhörda svårigheterna för förverkligandet af
denna konsumtionsfrihet tänker sig en del kommunister,
att samhället skall genom sina organ reglera såväl
frambringandet som fördelningen af nyttigheterna
och vid denna fördelning följa en jämlikhetsprincip,
som tar hänsyn endast till kön, ålder, hälsa etc. –
till fysiska, ej till sociala olikheter. Denna
ordning brukar man kalla den centralistiska
kommunismen
, hvars mest typiska bild är framställd
i Cabets (se d. o.) "Voyage en Icarie". Från denna
ordning skiljer sig väsentligt nog den anarkistiska
kommunism
, som har sin främste förespråkare i furst
Kropotkin. Det centralistiska systemet – om än med
en del modifikationer – synes ha följts inom de
kommunistiska samhällena i Nord-Amerika. Dessa skola
tillsammans med de socialistiska samhällsförsöken
behandlas i art. Socialism. I det sammanhanget skall
också de kommunistiska idéernas och rörelsernas
historia närmare utvecklas. – Litt.: D. Bergström,
"Kommunism och socialism" (1890), E. Laveleye, "De
la propriété et de ses formes primitives" (1891),
R. Pöhlmann, "Geschichte des antiken kommunismus und
sozialismus", I (1893), G. Adler, "Geschichte des
sozialismus und kommunismus", I (1899), A. Menger,
"Das recht auf den vollen arbeitsertrag" (1891)
och "Neue staatslehre" (1903), V. Pareto, "Systémes
socialistes", I (1902), K. Diehl, "Über sozialismus,
kommunismus und anarchismus" (1906), W. A. Hinds,
"American communities" (1908) och C. Grünberg,
"Sozialismus und kommunismus" (i "Wörterbuch der
volkswirtschaft"). 1 o. 2. E. H. T.

Kommunister. 1. Anhängare af kommunismens läror. –
2. Se Bartolomiter 2. – Kommunistisk, som
sammanhänger med. eller innebär kommunism.

Kommunitet (lat. communitas, gemenskap; först i
mlat. fick ordet sin här ifrågavarande konkreta
betydelse), studenthärbärge, gemensam bostad (med
underhåll) för ett visst antal alumner vid en högre
studieanstalt. - Kommunitetsinrättningen är mycket
gammal. Merendels var det den enskilda välgörenheten,
som dessa anstalter hade att tacka för sin uppkomst;
och i den brist på reglementering och studieplan,
hvilken ofta nog blef följden däraf, låg "in nuce"
grunden till den slappa tukt, som tillhörde nästan
allt hvad medeltidskommunitet hette. Vid Europas
äldsta universitet, det i Paris, inrättades redan i
början af 1200-talet sådana välgörenhetsanstalter, men
det var först det af Robert Sorbon (omkr. 1250) efter
tiggarordnarnas mönster instiftade kom-munitetet,
la Sorbonne, som fick någon genomgripande
betydelse. Endast de, som aflagt filosofisk grad och

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free