Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommunitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
683
Kommunitet
684
sedan egnade sig åt teologiska studier, vunno
inträde i detta hem. Alla hade där samfälld
spisning och religionsöfning samt gemensamma
disputationer. Ordningen upprätthölls af en bland
alumnerna själfva vald prieur, och ingen fick
stanna kvar längre än sju år. - Sorbons exempel
följdes inom kort af andra, mest andliga, hvilka
skänkte grundkapital eller räntor till upprättande
af nya studenthem. Alla dessa voro belägna på
Montagne S:te Geneviéve och i trakten däromkring
(den tidens "Quartier latin") samt inrättade på
ungefär enahanda sätt. De flesta inne-slöto i sig två
kollegier (colleges), ett för världsliga och ett för
teologie studerande. De senare, som alltid utgjorde
minoriteten, rekryterades bland de förre. Hvarje
"kommunitist" erhöll till sitt underhåll en viss
veckopenning, kallad bourse (hvaraf boursier, medlem
af ett kommunitet, ursprunget till det tyska ordet
bursche), uppgående till 3-4 parisiska sous. Studierna
och disciplinen inom kommuniteten, hvilka som regel
utgjordes af studenter från en och samma provins,
öfvervakades af en studieledare (magister bursarum),
och de ekonomiska angelägenheterna handhades af en
procureur, bägge utsedda af pensionärerna. Alla,
lärare som lärjungar, hade gemensamt bord inom
kommunitetet, dit de jämväl kunde på egen bekostnad
införa främlingar. Under tiden 1200-1500 inrättades
i Paris 50 kollegier. Antalet medlemmar är säkert
kändt endast för 35, hvilka hade anslag till 680
platser. Det talrikaste bland dessa kommunitet
var det af kardinal Le Moine inrättade, hvilket
härbärgerade ända till 100 studenter. De flesta af
dessa studenthem inrättades under förra hälften af
1400-talet inom en tidrymd af 40 år, en tid, då det
var, så att säga, en modesak att göra sig odödlig på
detta område. Ifvern svalnade emellertid småningom och
utslocknade alldeles under 1500-talet. I olikhet med
förhållandet inom de öfriga kommuniteten kom någon
infödingsrätt ej i betraktande i fråga om Sorbonne
(detta stod nämligen öppet för hela Europa) och
College de Navarre (hvars 20 platser stodo hvarje
fransman till buds), hvilka därför också öfverlefde
alla de andra. Ekonomiskt och moraliskt förfall
började hemsöka det ena efter det andra af dessa en
gång så fruktbärande hem. Kommuniteten skuldsatte
sig alltmera, hvarför medlemmarnas antal tid efter
annan måste inskränkas. Den inspektion, som det ålåg
hvarje nation att utöfva gentemot sina kommunitet,
blef i själfva verket så godt som ingen. Under
den allmänna aftyningen var det endast Sorbonne
och Navarrakollegiet, som höllo sig vid lif,
hufvudsakligen af det skäl, att de hade friare
reglementen och framför allt att de stodo under
omedelbar kontroll af offentliga myndigheter. Också
ut-gingo från dessa två anstalter de ypperste
lärare Parisuniversitetets teologiska fakultet
räknat inom sig. Se vidare C o 11 e g i u m och
Främlings-kollegier.
Vid Köpenhamns universitet inrättades af konung
Fredrik II 1569 det än i dag bestående kommunitetet,
som af konungen erhöll 153 gårdar och kungstionde
från 92 socknar på Själland. Med stiftelsen
afsågs urspr. att gifva 100 studenter fri kost,
kläder, böcker o. d. År 1573 uppfördes en särskild
byggnad, "Komrnunitets-byggningen" (vid sidan af
universitetsbyggningen 1. den s. k. "Studiegården"),
där de 100 studenterna bespisades två gånger om dagen
och därjämte höllo disputationsöfningar på latin.
Till bostad för alumnerna uppfördes 1619-23 den
s. k. "Kegensen" (collegium regium). 1736 upphörde
bespisningen, och alumnerna erhöllo i stället
kostpenningar. Disputationsöfningarna upphörde
1795. Kommunitetet har egen styrelse, vald af
universitetets konsistorium. Det utdelar nu (1910)
40 kr. månatligen under 3 år åt 185 studenter och
10 kr. i månaden åt de 100 regensalumnerna samt
omkr. 60,000 kr. årligen till härmed förbundna
syften, men lämnar dessutom 72,500 kr. årligen i
andra understöd åt studerande (äfven kvinnor och
icke-studenter). Kommunitetet eger ett. kapital af
7,5 mill. kr. och har därjämte en årlig inkomst
af 148,000 kr. af tionden och liknande afgifter,
således inalles en årlig inkomst af 442,000 kr. Det
har gång på gång bistått universitetet i fyllandet
af tillfälliga penninge-behof. Så har det bidragit
bl. a. till uppförande af universitetsbiblioteket och
det naturhistoriska museet samt till anläggningen af
den botaniska trädgården. Vid Uppsala universitet
fanns i äldre tider ett kommunitet. Några veckor
efter det gamla lärosätets återupprättande (aug. 1593)
utfärdades af hertig Karl ett bref om inrättande af en
sådan anstalt, af-sedd för 40 fattiga studenter, ett
påbud, som bekräftades genom universitetsprivilegierna
af 15 mars 1595. Nämnda studenthärbärge, i hvilket
alumnerna erhöllo bostad, föda och kläder, skulle
inrättas efter mönster af dem, som under medeltiden
inrättats i Paris till förmån för studerande
svenskar (se F r ä m-lingskollegier). Till underhåll
anslogos tionden af 19 socknar samt kronohemmanet
Vårdsätra. Under den följande tidens ekonomiska
betryck utgick anslaget långt ifrån ordentligt, hvaraf
följden blef, att kommunitetet en tid bortåt var stadt
i förfall. 1597 upprättades det åter, men denna gång
för endast 12 personer, en siffra, som senare ökades
(under de första åren af 1600-talet växlade den mellan
28 och 36). Karl IX stadgade 1604, att å kommunitetet
skulle underhållas ända till 100 studenter, som
vid inträdet hade att erlägga 40 mark (10 daler)
och dessutom l mark i veckan. Ovisst är emellertid,
huruvida detta stadgande någonsin tillämpades. Säkert
är däremot, att kommunitetets tillvaro icke blef i
någon mån tryggare, hvartill man kan sluta däraf,
att klagomålen öfver missförhållandena därinom blefvo
allt talrikare. Kom så Gustaf II Adolf, hvilken städse
hade universitetets förkofran i åtanke. Samtidigt
med de s. k. gustavianska arfvegodsens öfver-låtande
på universitetet (1624) bragte han ordning äfven i
kommunitetet. Där skulle då, enligt hans förordnande,
100 studenter (60 teologie och 40 världsliga;
underhållas medelst ett anslag af 3,250 daler,
hvartill kom en personlig afgift af 8 öre i veckan af
hvarje alumn. Eörande kommunitetets läge är ej mycket
med visshet kändt. Enligt stiftelsebrefvet af 1593
skulle det förläggas å den af domprosten Andreas
And till universitetet skänkta "Studentholmen"
(nu Kvarnholmen), hvarförutom till bostäder åt
alumnerna skulle upplåtas så många af domkyrkans hus,
som ej behöfdes för professorerna. Det är emellertid
tvifvel underkastadt, huruvida ett kom-munitetshus
någonsin varit uppfördt på Studentholmen. Däremot
omnämnes i handlingar ett sådant beläget i det
s. k. Gustavianum, eller närmare be-stäindt under
"Gustavianum minus", utan att någon flyttning dit på
något ställe omnämnes. Af ännu bevarade räkenskaper
kan man få en inblick i korn-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
