Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommunitet - Kommutation - Kommutator - Kommutering, elektrot., strömomkastning. Se Ankarreakton, Elektriskamaskiner, sp. 272-273, och Kommutator. - Komnenos - Kom Ombo, ruinstad. Se Daraw. - Komonduros. Se Komunduros. - Komorerna, Komoroöarna. Se Comoroöarna. - Komorin. Se Comorin. - Komorn. 1. Komitat i västra Ungern - Komorn. 2. Hufvudstad i nämnda komitat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
685
Kommutation-Komorn
686
munitetets hemlif. Utspisningen synes tidtals ha
va-_rit mycket otillfredsställande. Spismästaren
riktade "sig på studenternas bekostnad, men kom
det oaktadt emellanåt på balans. Det ständiga
krigstillståndet inom inrättningen bidrog i hög
grad att demoralisera denna. Konsistorium hemsöktes
med ständiga klagomål (under en tid af 12 år höllos
47 konsistoriesammanträden endast och allenast om
saker, som rörde kommunitetet), och följden blef till
sist kom-munitetets upphäfvande, 13 sept. 1637. Dess
anslag öfverflyttades samtidigt till stipendiestaten,
hvilken därigenom växte från 2,100 till 6,000 daler. -
I Dorpats af Gustaf II Adolf anlagda universitet fanns
åtminstone i slutet af 1630-talet ett kommunitet med
ett i förhållande till studentantalet synnerligen
stort antal medlemmar. - Ett slags kommunitet i våra
dagar är den s. k. Fjellstedtska skolan (se d. o.) i
Uppsala, inom hvilken lärjungarna erhålla såväl bostad
och föda som undervisning. En med kommunitet likartad
betydelse har stundom ordet kollegium (se C olle
gi u m), så t. ex. i Danmark i äldre tid Borchs,
Elers’ och Valkendorffs kollegier (se B o r c h,
0., Elers, Jörgen, och V a 1-k e n d o r f f)
och i nyare tid Hagemanns kollegium (se d. o.).
E. Ebg. E. G.
Kommutation (lat. commutätio), omändring, utbyte. -
Kommutationsvinkel, astron., skillnaden mellan
en planets och jordens heliocentri-ska längder.
E. J.*
Kommutätor (af lat. commutäre, byta om), Strömvändare,
fys. och elektrot., en anordning för omkastning af
den elektriska strömmens riktning i en ledning. Vid
induktionselektriska apparater (se d. o.) växlar den
i induktorns trådlind-ningar inducerade strömmens
riktning två gånger för hvarje hvarf, och för att i
den yttre ledningen likväl bibehålla strömriktningen
oförändrad användes en på rotationsaxeln fäst
kommutator. Denna består vanligen i en metallring,
skuren i två halfvor, som står i förbindelse med hvar
sin ända af induk-torlindningen. Strömmen till yttre
ledningen uttages medelst två metallfjädrar, som släpa
en på hvar ringhalfva och äro placerade så, att de
öfvergå från ena halfvan till den andra, just som den
inducerade strömmen ändrar riktning. - Vid elektriska
mätningar användes för hand skötta strömvändare,
gyrotroper, af flera olika former. Några äro
konstruerade enligt den ofvan angifna principen, andra
utgöras af metalltrådsbyglar, som stickas ned i små
koppar med kvicksilfver. G. I.
Kommutering, elektrot., strömomkastning. Se
Ankarreaktion, Elektriska maskiner, sp_. 272-273,
och Kommutator.
Komnenos (grek. Ko^vrjvog, "härstammande från Komne"),
bysantinskt namn, särskildt kändt genom den kejsarätt,
som med Isak I (se d. o.) 1057 genom en militärrevolt
svingade sig upp på öst-romerska rikets tron. Redan
1059 drog han sig tillbaka i ett kloster och lämnade
kronan åt Konstantin X Dukas med förbigående af sin
egen broder Johannes och dennes söner. Först 1081,
åter genom en militärrevolt, fick riket på nytt en
kejsare af Komnenernas ätt, Isaks brorson Alexios I
Komne n o s (se Alexios), den mest betydande medlemmen
af ätten och en af det bysantinska rikets utmärktaste
regenter. Af hans barn äro hans son och efterträdare
Johannes I (1118-43; se
Johannes, östromerska kejsare 2) samt hans begåfvade,
härsklystna dotter Anna Komnena (se d. o.) mest
berömda. Johannes’ son och efterträdare, Manuel
(1143-80), var likaledes en prydnad för ätten,
ädel och ståtlig samt med starka västerländska
sympatier. . Med hans död dalade Komnenernas
stjärna. Hans unge son Alexios II (se östromerska
riket) blef redan 1183 afsatt och 1184 mördad af
sin faders kusin A n-dronikos Komnenos (1183-85;
se A n-d r o n i k o s, östromerska kejsare l,
och östro-merska riket), som störtades genom ett
uppror och var den siste bysantinske kejsaren af
sin ätt. Inom ett mindre område skulle emellertid
kejsar-titeln ännu i två och ett hälft århundrade
tillhöra hans efterkommande, nämligen i det lilla,
kort före den "latinska" eröfringen af Konstantinopel
1204 bildade kejsardömet Trabezon. Alexios I Komne n
o s (1204-22), en sonson till Andronikos, var detta
rikes förste och störste kejsare (se Trabezon);
hans ättlingars historia är föga ärofull, fylld af
laster och brott, inbördes strider och vanärande
förödmjukelser under turkarna, som slutligen 1462
gjorde slut på det förfallna lilla riket. Den siste
Komnenen med kejsarnamn, David afrättades tillika
med alla sina manliga släktingar. – I senare
tid ha vid olika tillfällen obestyrkta uppgifter
ang. kvarlefvande ättlingar af Komnenernas dynasti
vunnit spridning och tilltro. Vid slutet af 1700-talet
spelade en föregifven Komnen en viss roll i Frankrike;
ätten Buonapartes härstamning har man sökt leda
tillbaka till Komnenerna, och ännu under de senaste
mansåldrarna ha vid för Turkiet kritiska tillfällen
personer uppträdt, som gett sig ut för Komnener
och arfvingar till den bysantinska kejsartronen.
V. Lm.
Kom Ombo, ruinstad. Se D a r a w.
Komondöros [kam-]. Se Kumunduros.
Komorerna [kåmå-J, Komoroöarna. SeCo-moroöarna.
Komorin [kåmårin]. Se Comorin.
Komorn [Wmårn; ung. Komärom]. 1. Komitat i
västra Ungern, delas af Donau, som där upptager
Waag, i två hälfter, af hvilka den norra är
lågland och träskfylld, den södra genomstruken af
Bakony-bergen. Hufvudnäringar äro får- och svinafvel,
jordbruk (äfven vin och tobak) samt fiske. I s. brytes
mycket marmor. Ansenlig flodfart på Donau. 2,843
kvkm. 180,024 inv. (1900), 86,6 proc. magyarer. -
2. Hufvudstad i nämnda komitat, kunglig förstad och
fästning på vänstra Donaustranden (på sydöstra spetsen
af ön Schutt) vid Waags sam-manflöde med Donau. 19,996
inv. (1900). K. har 7 kyrkor, hvaribland den stora
Andreaskyrkan, och 3 kloster samt är säte för en
reformert superintendent. Det drifver betydlig trä-
och spannmålshandel, har vidsträckta parkanläggningar
och ett lägre gymnasium. Den gamla af Mattias
Corvinus 1472 byggda fästningen K. ligger på Schutts
yttersta spets, och till densamma lät man sedermera
den s. k. nya fästningens kärnverk åt stadssidan
ansluta. Omkring dessa befästningar gruppera sig
v. om staden den 2,5 km. långa Palatinatlinjen mellan
Donau och Waag samt Donau- och Waagbrohufvudena, bredt
anlagda linjer med bastionerade centralverk framför
broarna, hvilka vid gamla fästningen föra öfver
floderna. K. belägrades förgäfves af turkarna 1594
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
