Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kompositum - Kompositör. Se Komposition 3. - Kompost, lantbr. Se Kompostgödsel. - Kompostera, upplägga i kompost. - Kompostgödsel - Kompostjord. Se Kompostgödsel. - Kompott - Kompound. Se Elektriska maskiner, sp. 262. - Kompound. - Kompoundfett. Se Smörjfett. - Kompound. - Kompoundmaskin. Se Ångmaskin. - Kompound. - Kompoundolja. Se Konsistensfett. - Kompound. - Kompoundplåt - Kompoundering, elektrot., en dynamomaskins förseende med kompoundlindning. Se Elektriska maskiner, sp. 262. - Kompress - Kompressibel - Kompression - Kompression - Kompressionselddon. Se Elddon. - Kompression - Kompressionskula - Kompression - Kompressionsmaskin. Se Ismaskin. - Kompression - Kompressionsmätare. Se Manometer. - Kompression - Kompressionspump. Se Luftpump. - Kompression - Kompressionsvärme - Kompressiv - Kompressor. Se Luftkompressor. - Kompressorium - Komprimera - Komprimerad luft, fys. Se Flytande luft. - Kompromettera - Kompromiss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bildningsläran, hvilken tillsammans med
ordfogningsläran l. syntaxen ingår i den grammatiska
formationsläran (bildningsläran), som har att redogöra
för de särskilda språkformernas bildningssätt
i motsats till flexionsläran (böjningsläran),
som redogör för paradigmens bildning. - Jfr i det
hela Ad. Noreen, "Vårt språk", VII, 20 ff., 39 ff.
Ad. N-n.
Kompositör. Se Komposition 3.
Kompost (it. compo’sta, af lat. compo’situm,
sammansatt, blandning), landtbr. Se Kompostgödsel. -
Kompostera, upplägga i kompost.
Kompostera. Se Kompost.
Kompostgödsel (se Kompost) l. Blandningsgödsel,
landtbr., kallas gödsel, beredd af affall af allehanda
slag, sammanblandade med ämnen, som skola verka
upplösande på deras innehåll af växtnäring. Vanligen
komposteras sopor, ogräs, själfdöda djur och andra
växt- och djurämnen med aska och kalk samt stundom
hästgödsel och latrin, som skola inleda en upplösande
jäsning i komposten, och blandas lagervis med dy-
eller mull- jord, som skall hålla massan fuktig
och kvarhålla frigjorda gasformiga eller i vatten
lösta ämnen. Komposten fuktas med gödselvatten, för
att dess halt af växtnäring må ökas och jäsningen
befordras. Sedan denna aftagit, omstickes komposten,
hvarvid, då så behöfves, oupplösta ämnen ånyo blandas
med upplösande. Kompost bildar efter att ha legat i
hög två eller flera år en näringsrik och särskildt
i trädgårdar för många ändamål värdefull jord,
kompostjord. Kompostberedning användes
förr mycket mer allmänt än i senare tid, då de
lätt tillgängliga konstgödselmedlen till stor
del fylla gödselbehofvet. Stundom komposteras
svårlösliga konstgödselmedel för att bli snabbare
verkande. H. J. Dft.
Kompostjord. Se Kompostgödsel.
Kompott (fr. compote, af lat. comporsitus,
sammansatt), ett slags fruktmos, bestående af
t. ex. äpplen eller päron, som äro kokta med
vatten och socker så, att deras form är någorlunda
bibehållen.
Kompound [kåmpau’nd; eng. compound, sammansatt],
Kompounddynamo. Se Elektriska maskiner, sp. 262. -
Kompoundfett. Se Smörjfett. - Kompoundmaskin. Se
Ångmaskin. - Kompoundolja. Se Konsistensfett. -
Kompoundplåt, plåt, bestående af två sammansvetsade
plåtar, den ena af mjukt järn, den andra af hårdt och
i allmänhet härdadt stål. Kompoundplåt användes dels
som pansar för krigsändamål, dels vid konstruktionen
af kassahvalf o. d. På senare tider har kompoundplåten
inom krigstekniken ersatts med cementerad plåt,
hvilket senare slag också allt allmännare användes
för kassahvalf. G. D.
Kompoundering (se Kompound), elektrot., en
dynamomaskins förseende med kompoundlindning. Se
Elektriska maskiner, sp. 262.
Kompress (fr. compresse, af lat. compressus,
sammantryckt), med., ett oftast flerdubbelt
samman-viket stycke gastyg, som doppas i vatten
eller lösning af något medikamentöst ämne och lägges
på huden, vanligen i ändamål att verka afkylande
eller lindrigt sammandragande. I vissa fall, såsom
vid en del ögonsjukdomar, begagnas ljumma eller
varma kompresser. På färska sår lägger man numera
ej gärna kompresser; de passa ej väl tillsammans med
den antiseptiska behandlingen. Friska, hopsydda
sår täckas numera af torra, sterila gaskompresser.
Rsr. (J.Å.)
Kompressibel (af fr. compressible), sammantryckbar. -
Kompressibilitet, sammantryckbarhet (se d. o.).
Kompression (lat. compre’ssio), sammantryckning,
sammanpressning, särskildt om gaser och
ångor. Fys. När en gas eller en ånga undergår
kompression (komprimeras), kunna dess tryck och
temperatur förändras på otaliga sätt, allteftersom det
under kompressionen bildade värmet afledes i större
eller mindre grad. Bland tillståndsförändringarna äro
de adiabatiska och isotermiska kompressionssätten
af särskild betydelse för mekaniska värmeläran och
i verkningssättet hos exempelvis luftkompressorn,
kylmaskinen, ångmaskinen, förbränningsmaskinen
m. fl. ingår kompression af gas (luft) eller ånga
mer eller mindre öfverensstämmande med ofvannämnda
förfaringssätt. Kännetecknande för adiabatisk
kompression är frånvaron af värmeafledning, hvaremot
vid isotermisk kompression värme bortledes i så
hög grad, att temperaturen förblir konstant. I
en ångmaskin kvarhålles och komprimeras en del
af afloppsångan närapå adiabatiskt till visst
tryck för vinnande af bättre ekonomi och stötfri
gång. Tillnärmelsevis isotermisk kompression
förekommer t. ex. i luftkompressorer med mycket
god kylning. - Kompressionselddon. Se Elddon. -
Kompressionskula, en sådan gevärskula, hvars
utträngande i räfflorna och däraf följande styrning
orsakas af kulans sammantryckning af krutgasen
i längdriktningen. - Kompressionsmaskin. Se
Ismaskin. - Kompressionsmätare. Se
Manometer. - Kompressionspump. Se
Luftpump. - Kompressionsvärme, det genom
sammantryckning af en gasmassa alstrade värmet.
E. R-r. H. W. W.*
Kompressiv (fr. compressif), sammantryckande.
Kompressor. Se Luftkompressor.
Kompressorium (af lat. compressare, kraftigt
sammantrycka), plur. kompressorier, med.,
ett instrument, hvarmed man åstadkommer
ett tryck på en kroppsdel, vanligen för
att sammanpressa någon rörformig kanal,
oftast en pulsåder, såsom vid behandling af
pulsådersvulster (se Aneurysm). Kompressorier
användas någon gång äfven vid andra tillfällen.
Rsr.*
Komprimera (lat. compri’mere), sammantrycka,
hoppressa, sammantränga, förtäta;
undertrycka. Subst. Kompression (se d. o.).
Komprimerad luft, fys. Se Flytande luft.
Kompromettera (fr. compromettre, af
lat. compromi’ttere, ömsesidigt lofva), blottställa,
framställa i en dålig dager, göra misstänkt (för
delaktighet i förseelse, brott eller brottslighet).
Kompromiss (af lat. compromi’ttere, ömsesidigt lofva),
öfverenskommelse mellan tvistande parter i annan
ordning än den i allmänhet gällande; äfven den nämnd,
åt hvilken sådant uppdrag lämnas; en (ofta politisk)
saks afgörande genom ömsesidiga eftergifter (se
t. ex. Medling); öfverenskommelse mellan deltagare
i en sporttäflan att dela priset för att bespara
sig en afgörande sluttäfling. - Om den i svensk
riksdagshistoria bekanta kompromissen se närmast
följande art. Om kompromissen af 1850 se Nord-Amerikas
förenta stater (Historia) och om kompromissen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
