- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
711-712

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Komura - Kon l. Kägla, mat. 1. I allmänhet varje figur, som - Kon l. Kägla, mat. 2. I inskränkt bemärkelse en solid - Konak - Konakry - Konarski, Stanislaw - Konaxial - Koncendera - Koncentration. Se Koncentrering. - Koncentrationselement. Se Galvaniskt element, sp. 668 - Koncentrationsläger - Koncentrera

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

s. å. K. upphöjdes 1901 till
baron och 1907 till grefve.
V. S-g.

Kon (grek. konos) 1. Kägla, mat. 1. I allmänhet
hvarje figur, som begränsas af en konisk yta (se
d. o.). Stundom förstår man med kon just denna koniska
yta. - 2. I inskränkt bemärkelse en solid figur,
som begränsas af en konisk yta, hvilkens direktris
är en cirkel, samt af ett med denna cirkels plan
parallellt plan. Konens plana gränsyta kallas dess
bas. Sammanbindningslinjen mellan konens spets
och basens medelpunkt kallas axel. Sida i konen
kallas sammanbindningslinjen mellan spetsen och en
godtycklig punkt på basens omkrets. Konen säges vara
rät eller sned, allteftersom axeln är vinkelrät mot
basen eller icke. Konens höjd är den räta linje,
som från spetsen drages vinkelrätt mot basen. Ett
plan, som lägges genom axeln, skär konens buktiga yta
utefter två sidor; vinkeln mellan dessa sidor kallas
konens vinkel. Konens kubikinnehåll är lika med
en tredjedel af höjden multiplicerad med basen. Den
buktiga ytan af en rät kon med basradie r och höjd
h är

- Med stympad 1. afstympad kon förstår man den del
af konen, som begränsas af basen och ett med denna
parallellt plan. (I- F.)

Konak, turk., härbärge, hus; i ottomanska rikets
provinser kallas guvernörernas, valiernas, residens
konak. Ordet har inlånats i de sydslaviska språken
som benämning på konungaborgen.

Konakry, hufvudstad, med omkr. 15,000 inv., i Franska
Guinea
(se d. o.).

Konarski, Stanislaw, polsk skolman och
skriftställare, f. 1700, d. 1773, vardt, efter resor
till Italien, Frankrike och Tyskland, 1730 lärare
i historia och retorik vid piaristordens skola
i Warschau. I framgångsrik kamp mot jesuiternas
undervisningsmetod grundlade han 1743 anstalten
Collegium nobilium, som gaf uppslaget till den
undervisningskommission, hvilken riksdagen
tillsatte efter jesuitordens upphäfvande. I
pedagogiska och oratoriska skrifter uppträdde
K. mot det osmakliga bruket att uppblanda
polskan med latin, hänvisade på Frankrikes
pseudoklassiska litteratur som mönster, sökte
genom öfversättningar af Corneilles m. fl:s dramer
uttränga skoldramat och bidrog till skapandet af en
polsk nationalteater i Warschau (1765). Viktigast
bland K:s verk blef dock O skutecznym rad sposobic
(Om ett verksamt sätt att hålla rådsförsamlingar;
4 bd, 1760-63), hvari han brännmärkte adelns
konfederationer och "liberum veto" samt föreslog
botemedel mot rikets anarkiska förhållanden.
(R. N-n.)

Konaxial (af lat. con, med, och a’xis, axel), med
gemensam axel.

Koncedera (lat. concedere), medgifva, gå in på,
gifva med sig.

Koncentration. Se Koncentrering.

Koncentrationselement, fys. Se Galvaniskt element,
sp. 668.

Koncentrationsläger (eng. concentration camps
1. refugee camps), under boerkriget (se d. o.) af de
engelska myndigheterna upprättade läger för fångna
boer, särskildt "icke stridande" från landområden,
som besatts af engelsmännen. Ursprungligen afsågos
nämnda läger, enligt lord Roberts’ proklamation af
22 sept. 1900, för dem af boerna, som frivilligt gåfvo
sig åt engelsmännen. Dessa fångar tillförsäkrades
sålunda rättighet att få kvarstanna i landet,
medan krigsfångarna i egentlig mening sändes
till engelska kolonier (Ceylon, Bermudasöarna,
S:t Helena m. fl.) utanför Afrikas fastland. För
ifrågavarande ändamål uppfördes stora tältläger,
rymmande flera tusen man, vid Pretoria och
Bloemfontein. Proklamationen hade emellertid icke
åsyftad verkan, i det att endast ett jämförelsevis
ringa antal boer nedlade vapen. De båda lägren
- liksom de sedermera upprättade i eller vid
Johannesburg, Standerton, Pietermaritzburg, Durban,
Volksrust, Middelburg, Ermelo, Aliwal North, Winburg
m. fl. - fingo i stället mottaga hufvudsakligen
kvinnor och barn, tillhörande boerfamiljer, hvilkas
vapenföra medlemmar voro i fält, tillfångatagits
eller stupat. För de engelska myndigheterna framstod
nämligen, ju längre kriget varade och ju större
område af landet, som besattes af engelsmännen,
nödvändigheten af att på något sätt sörja för
boernas å farmerna kvarlämnade familjer. Detta blef
i synnerhet fallet, sedan lord Kitchener öfvertagit
befälet (29 nov. 1900) och börjat tillämpa ett
krigföringssätt, som förnämligast gick ut på att
uttömma boernas hjälpkällor och sålunda göra det
omöjligt för dem att fortsätta kriget. Hellre än
att öfverlämna kvinnorna och barnen åt närmaste
boerkommando, valde man att sammanföra dem till
de ofvannämnda lägren, hvilka då började benämnas
koncentrationsläger, och där underhålla dem på
engelska statens bekostnad. Antalet på så sätt
internerade uppgick slutligen, då det var som
störst (i aug. 1901), till öfver 105,000 individer,
hvaraf omkr. 17,000 män, 36,000 kvinnor och 52,000
barn. Boerna och deras förespråkare ha framhållit
att, då de internerade hvarken erhöllo, enligt deras
mening, tillräckligt underhåll eller nöjaktig vård,
hvarom den stora dödligheten, särskildt bland barnen
(i aug. 1901 1,545 dödsfall bland 52,255 barn), bure
vittne, vore det ett brott mot folkrätten att hålla
dem i fångläger. Å andra sidan har framhållits,
att engelsmännen knappast hade något annat val
i betraktande af, att kriget under sitt senare
skede karakteriserades af ständiga öfverfall och
raids, hänförbara till det s. k. "lilla kriget",
att kvinnorna och barnen, om de kvarlämnats på
farmerna, omkommit af brist på födoämnen eller fallit
offer för de mot boerna fientligt stämde kaffrerna,
att "fångarna" icke hade det sämre än de engelske
soldaterna och att de anmärkta bristerna berott därpå,
att boerna afbrutit engelsmännens förbindelselinjer
eller uppsnappat dessas lifsmedelstransporter,
samt att den stora dödligheten bland barnen
förorsakats bl. a. af brist på mjölk och af en
mässlingsepidemi. En vädjan från boerhåll (1901) till
de europeiska makterna ang. utverkandet af bättre
behandling af de internerade hade ingen påföljd.
H. J-dt.

Koncentrera (fr. concentrer, af lat. con, med,
och ce’ntrum, medelpunkt), förena i en medelpunkt,
sammanföra, samla, sammantränga; kem., borttaga
lösningsmedel från en lösning. Lösningar af salter
eller icke flyktiga ämnen kunna koncentreras ("göras
starkare") genom afdunstning eller, i många fall,
genom frysning. Äfven blandningar af flyktiga ämnen,
t. ex. alkohol eller eter, med vatten kunna till en
viss grad koncentreras genom destillation.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free