Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koncentrering - Koncentrisk (se Koncentrera), med gemensam medelpunkt. 1. Bot. Se Kärlsträng - Koncentrisk (se Koncentrera), med gemensam medelpunkt. 2. Mat. - Koncept - Konceptakel, bot. Se Fucaceæ. - Konception - Konceptism - Konceptualism, teol. Se Nominalism. - Koncert. Se Konsert. - Koncession - Koncessionssystem - Koncessiv - Koncessivsats - Koncessiv konjunktion. Se Koncessivsats. - Konchylier, Konchyliologi. Se Konkylier. - Koncilium. Se Konsilium. - Koncinnitet - Koncipiera - Koncis - Koncishet, Koncision. Se Koncis. - Kondakov, Nikodim - Kondemnation. Se Kondemnera. - Kondemnera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Koncentrering l. Koncentration (se Koncentrera),
sammanträngning, sammanslutning. Inom krigsv,
förstås med koncentrering vanligen en armés tätare
sammanslutning för upptagande af krigsrörelser. Denna
sammanslutning går ofta under benämningen strategisk
uppmarsch, men i svenska arméns reglementen
skiljes mellan denna, den första samlingen, och
den andra, koncentreringen, som är inledning till
själfva krigsrörelserna. Att den senare kan komma
att verkställas med öfverhoppande af den första
uppmarschen är gifvet. C. O. N.
Koncentrisk (se Koncentrera), med gemensam
medelpunkt. 1. Bot. Se Kärlsträng. -
2. Mat. Koncentriska kallas kroklinjer, hvilkas
medelpunkter sammanfalla. Mots. Excentrisk.
Koncept (lat. conce’ptum, af conci’pere, upptaga
i sig, affatta), förberedande affattning af ett
skriftligt arbete, utkast; utarbetning, som ännu ej är
renskrifven; "kladd". Däraf uttrycket förlora 1. tappa
koncepten, komma af sig, bli förvirrad, rådlös.
Konceptakel (lat. concepta’culum, förvaringsrum),
bot. Se Fucaceæ.
Konception (lat. conce’ptio, af conci’pere, upptaga
i sig), aflelse, befruktning; fattande och alstring
af idéer, produktivt fantasi- och tankearbete;
föreställning, begrepp; affattande af en skrift. Se
vidare Conceptio och jfr Koncipiera.
Konceptism (sp. concepti’smo), den förkonstlade, med
spetsfundigheter och stilistiska ordlekar späckade
stil, som skapades af spanske författaren Alonso
de Ledesma (1552-1623). Den var nära besläktad
med kultismen l. gongorismen (Gongora 1561-1627)
och hade sina motsvarigheter i den italienska
marinismens "concetti" (Marini 1569- 1625) och
i den engelska euphuismen (Lyly 1554 -1606).
Ad. H-n.
Konceptualism, teol. Se Nominalism.
Koncert [uttalas äfven kånsär]. Se Konsert.
Koncession (lat. conce’ssio, af concédere, medgifva,
tillstädja), offentlig myndighets medgifvande, i
synnerhet af regeringen meddeladt tillstånd att sätta
i gång och drifva företag af sådan betydelse för det
allmänna eller med så pass ingripande verkningar
på andras rättsområden, att det (för den allmänna
säkerheten eller för andra samhällsintressens skull)
befunnits nödvändigt att förbjuda företagen, med
mindre ifrågavarande tillstånd vunnits. Enligt svensk
rätt kräfves koncession ("består koncessionstvång")
för järnvägsanläggningar (se Järnväg, sp. 433),
för vissa elektriska starkströmsanläggningar (se
Elektriska anläggningar, sp. 233), för elektriska
anläggningar för telegrafering eller telefonering
utan tråd (lag 31 aug. 1907) samt för eftersökande
och bearbetande af stenkolsfyndigheter (se Gruflagstiftning,
sp. 395). Med koncession
likartadt är det K. M:ts tillstånd, som erfordras för
byggande i kungsådra (se Kungsådra), äfvensom
K. M:ts tillåtelse till drifvande af bankrörelse
("oktroj", se Enskild bank och Oktroj). Då fråga är om
näringar, som icke på grund af sin natur förutsätta
ett starkt begränsadt antal utöfvare, men dock ej
få utan särskildt af offentlig myndighet meddeladt
tillstånd idkas - såsom gårdfarihandel, bergsbruk,
tillverkning af sprängämnen, pantlånerörelse,
yrkesmässig automobiltrafik -, begagnas icke hos oss
(men väl i främmande länder) ordet koncession om tillståndet
till näringens idkande. - Koncessionera, meddela
koncession åt. C. G. Bj.
Koncessionssystem, jur., sådan rättslig ordning
beträffande vissa slags företag, att deras
drifvande gjorts beroende af särskildt beviljad
koncession. En dylik ordning innebär i regel en
inskränkning i förut rådande större handlingsfrihet
på ifrågavarande område, men kan också innefatta ett
begränsadt medgifvande af företag, som förut varit
förbjudna. C. G. Bj.
Koncessiv (af lat. concedere, medgifva), medgifvande.
Koncessivsats l. Koncessiv bisats (af lat. concedere,
medgifva) är en sådan bisats (subordinerad sats),
som innehåller ett medgifvande, t. ex. oaktadt våren
kom sent, är skörden god. Sådana satser inledas genom
koncessiva konjunktioner: ehuru, fastän, oaktadt,
äfven om, om också. Satser inledda genom de båda sist
nämnda konjunktionerna äro konditionalt-koncessiva,
t. ex. äfven om han nu kommer, är saken förlorad. I
hufvudsatsen kan genom dock, likväl, i alla fall
o. d. hänvisas på bisatsen. Står hufvudsatsen efteråt,
kan den inledas med så. Lll.
Koncessiv konjunktion. Se Koncessivsats.
Konchylier, Konchyliologi. Se Konkylier.
Koncilium. Se Konsilium.
Koncinnitet (af lat. conci’nnus, prydlig, väl
afpassad), ret., ett muntligt eller skriftligt
föredrags egenskap att vara måttfullt och
harmoniskt fördeladt på samma gång som formskönt
och sinnrikt. Termen användes i Sverige ännu under
1800-talets förra hälft.
Koncipiera, Koncipera (lat. conci’pere), upptaga
i sig, undfå; befruktas, bli hafvande; fatta
med inbillningskraften eller tanken; framalstra;
författa. Jfr Konception.
Koncis (lat. concisus, af contidere, afskära),
kortfattad, sammanträngd, kort, men innehållsrik. Jfr
Koncentrera. - Subst. Koncision 1. Koncishet.
Koncishet, Koncision. Se Koncis.
Kondakov [kandakå’f], Nikodim, rysk
konsthistoriker, f. 1846, professor i konsthistoria
1877 vid universitetet i Odessa, 1888 i Petersburg,
där han samtidigt hade anställning äfven vid
Eremitagets konstsamlingar och inom arkeologiska
kommissionen, professor vid ryska arkeologiska
institutet i Konstantinopel 1894, har studerat
hufvudsakligen den bysantinska konsten. Han har
utgifvit Istorija vizant. iskusstva i ikonografii
po miniaturam gretjeskich rukopisej (Bysantinska
konstens och ikonografiens historia på grundval
af grekiska handskrifter, 1877, fr. öfv. 1886),
Vizant. tserkvi i pamjatniki Konstantinopolja
(Konstantinopels bysant. kyrkor och andra
minnesmärken, 1886), Istorija i pamjatniki
vizantijskoj emali (Bysant. emaljer, 1892) samt (i
förening med I. Tolstoi) det populära samlingsverket
Russkija drevnosti o pamjatnikach iskusstva
(Gammalrysk konst, Petersb. 1889 ff.). Lll.
Kondemnation. Se Kondemnera.
Kondemnera (lat. condemnare, fördöma, domfälla),
döma till beslag, taga i beslag, förklara förbruten;
utdöma, förklara (ett fartyg) sjöodugligt l. icke
värdt att vidare repareras; förklara ett i krig taget
fientligt handelsfartyg för god pris (se d. o.). -
Subst. Kondemnation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
