- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
715-716

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kondensat - Kondensation (se Kondensera). 1. Fys. - Kondensation (se Kondensera). 2. Kem. - Kondensationsapparat. Se Kylapparater. - Kondensationselektroskop, fys. Se Hygrometer, sp. 1481. - Kondensationskärna, fys. Se Ionisering, sp. 827 - Kondensator. 1. Elektrisk kondensator, fys., - Kondensator. 2. Kem. Se Brännvinsbränning, sp. 432-433, och Deflegmator. - Kondensera - Kondensor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

715

Kondensat-Kondensor

716

Kondensat (se Kondensera), kondenserad ånga eller
gas ise K o n d e n s a t o r och Kondensor).

Kondensatiön (se Konde-nsera). 1. Fys., förtätning af
gaser och ångor till vätskeform, sker genom afkylning
och, om nödigt är, genom samtidigt användande af
högt tryck. En nödvändig förutsättning för, att
kondensation skall kunna ega rum, är att temperaturen
understiger ämnets kritiska temperatur. Man har
kunnat bringa till flytande form alla gaser, äfven
dem, som förr ansågos inkoercibla 1. permanenta;
den sist återstående var helium, hvars kondensation
lyckades först i juli 1908. Vid kondensationen
frigöres den värmemängd, som åtgått för ångbildningen,
ångans s. k. latenta värme. Detta är vanligen rätt
betydande, och därför måste t. ex. vid vätskors
destillation sörjas för god afkylning därigenom,
att ångornas kondensation får ske i spiralrör eller
annorlunda formade kärl med väggar af stor yta och
god värmeledningsförmåga, som omspolas af kallt
vatten. När kondensationen icke eger rum på ytan af
någon fast eller flytande kropp, utan inuti själfva
ångmassan (som f. ö. kan vara blandad med någon annan
gas), utföra i denna förefintliga dammpartiklar eller
ioner rollen af "kärnor", kring hvilka de utfällda
vätskedropparna bildas (jfr Dimma). Finnas inga kärnor
närvarande, kan temperaturen sjunka högst betydligt,
utan att kondensation eger rum. Särskildt vattenångas
kondensation spelar såväl inom tekniken som i naturen
en utomordentligt viktig roll. Nederbörden i sina
olika former af dagg, regn, hagel och snö har sin
orsak i kondensation genom afkylning mot marken eller
i de högre, kallare luftlagren. Jfr Flytande luft. Se
vidare Kokning, Kritisk temperatur och Kylappara-ter.

2. Kem., en reaktion, genom hvilken organiska
molekyler eller delar däraf sammanslutas med
hvarandra på det sätt, att kolatomer komma att binda
hvarandra. En kondensation medför således kolkedjans
förlängning i en organisk molekyl. Exempelvis kan
anföras den s. k. aldolkondensationen mellan två
aldehydmolekyler: CH3. CHO+CH3. CHO = CH3. CH(OH)
. CH2. CHO

Denna reaktion förmedlas af utspädda alkalier. Ett
annat ofta användt kondensationsmedel är
metalliskt natrium, som man låter inverka på
organiska halogenföreningar; på detta sätt erhållas
t. ex. högre kolväten ur lägre. På senare tid har
metalliskt magnesium fått betydelse som ett utmärkt
kondensationsmedel (se G r i g n a r d).

1. L. A. F. (G. I.) 2. P. T. C. (H. E.)

Kondensationsapparat. Se Kylapparater.

Kondensationselektroskop, fys. Se Elektro-sko p.

Kondensationshygrometer, fys. Se H y g r o -meter,
sp. 1481.

Kondensationskärna, fys. Se lonisering, sp. 827.

Kondensator (se Kondensera). 1. Elektrisk
kondensator
, fys., en anordning för uppsamling af
elektricitetsmängder till större belopp, än som är
möjligt på fristående ledare. Den består af två
ledande ytor, kondensatorns beläggningar, skilda
åt af ett tunt isolerande skikt. Hållas de båda
beläggningarna på olika potential, laddas de med
elektricitet af motsatta tecken till
en relativt betydande mängd (jfr Elektricitet,
sp. 204, där dock benämningen kondensator användes
på endast den ena, den till jorden bortledda,
beläggningen). De inom telegraf- och telefontekniken
använda kondensatorerna af stor kapacitet tillverkas
vanligen af stanniol med isolerande mellanlägg
af paraffineradt papper. Kondensatorer afsedda
för vetenskapligt ändamål ha som isoleringsmedel
mycket ofta glimmer – de hopsättas af på båda
sidor försilfrade glimmerblad – eller för en del
noggranna mätningar helst enbart luft (frånsedt
några få fasta understödspunkter). En annan mycket
använd kondensatorsform utgör laddflaskan
(se d. o.). – 2. Kem. Se Brännvinsbränning,
sp. 432–433, och Deflegmator.
1. G. I.

Kondensera (lat. condensäre, af con, tillsammans,
och de’nsus, tät), förtäta, sammanpressa, särskildt
öfverföra gaser och ångor till flytande eller fast
form (se Kondensation 1), vidare sammanbinda två eller
flera mindre molekyler till större molekyler eller
molekylkomplexer (se Kondensation 2). - Kondenserade
syror, Kondenserade baser, kem., benämnas syror och
baser, som innehålla flera medelst syre förenade
atomer eller atomgrupper, t. ex. pyrofosforsyra,
(H0)2 PO . O . PO(OH)2 och blyoxidhydrat HO Pb .

0 . Pb . O . Pb(OH). - Kondenserad mjölk. Se Mjölk.
P. T. C.*

Kondensor (se Kondensera), mek., apparat,
i hvilken en ånga eller gas kondenseras, d. v. s.
bringas i flytande form. Ofta försiggår
tillståndsförändringen under atmosfärtryck, än
oftare afser likväl kondenseringen att framkalla
och underhålla ett vakuum eller undertryck i
själfva kondensorn. Så är alltid fallet vid en
kondenserande ångmaskin, i hvars kondensor ångan
efter att ha afgifvit arbete i cylindern kondenseras
genom afkylning med kallt vatten under högt och
tillnärmelsevis konstant vakuum. I de äldsta
maskinerna kondenserades ångan därigenom, att
kylvattnet sprutades in i själfva cylindern
(insprutningskondensor). Den skotske fysikern
J. Watt var den förste, som lät kondenseringen
försiggå i ett särskildt rum.

Kondensorn till en ångmaskin måste alltid förses
med luftpump (utom vid ejektorkondensorer),
som ur densamma bortskaffar inläckande äfvensom
kylvattnet åtföljande luft. Kondenseringen kan
ske antingen genom direkt beröring mellan ångan
och kylvattnet, d. v. s. i en blandningskondensor,
eller därigenom, att kylvattnet får genomströmma
ett större antal tuber, vid hvilkas utsida
ångan kondenseras, d. v. s. i en
ytkondensor. Blandningskondensorer indelas i
parallellströms- och motströmskondensorer. I
parallellströmskondensorer insläppas ångan och
kylvattnet upptill, hvarvid det senare vanligen
sprides med stril e. d. Kondensatet och det uppvärmda
kylvattnet bilda tillsammans "varmvattnet", hvilket
samlar sig nedtill i kondensorn. För bortskaffande
af detsamma användes ofta kondensorns luftpump,
hvilken då samtidigt evakuerar och länsar kondensorn
("kondensor med våt luftpump"). Motströmskondensorn
mottar ångan nedtill, men kylvattnet upptill. Det
senare fördelas under sin fallrörelse i tunna skikt
medelst insatta skärmar och genomtränges af den
uppåtströmmande ångan. Genom strömningssättet uppstå
i kondensorn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free