- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
727-728

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konfirmation - Konfirmationsbok. Se Kyrkböcker. - Konfirmationssöndagen. Se Quasimodogeniti. - Konfirmationstvång. Se Konfirmation. - Konfirmationsundervisning. Se Konfirmation. - Konfirmationsvittne - Konfirmera - Konfiskation - Konfiskera - Konfityrer. Se Konfekt. - Konflagration - Konflikt - Konfliktjurisdiktion - Konfluens. Se Konfluera - Konfluera - Konfonium - Konform - Konformera. Se Konform.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom offentligt förhör (storförhör) i kyrkan, samt
kyrkans bekräftelse af den döptes medborgarskap
i denna. I Sverige infördes denna kulthandling
först genom biskop Jakob Serenius i Strängnäs’
stift efter 1763, och den inkom sedan småningom i de
öfriga stiften. Lagligen stiftad för hela svenska
kyrkan blef den dock först i enahanda form genom
kyrkohandboken af 1811. Härigenom uppkom hvad man
kallat konfirmationstvång, hvilket ofta vållade
olägenheter. Småningom upphäfdes bestämmelserna
därom. Numera torde sådant tvång finnas endast
för inträdessökande till folkskoleseminarier. Vid
1910 års riksdag väcktes motion om upphäfvande
häraf, men motionen förföll på grund af kamrarnas
skiljaktiga beslut. (Jfr A. V. Staaff, "Om
konfirmationens uppkomst och antagande i Sverige",
1871.) Se vidare Kommunion. Oftast fira
konfirmanderna omedelbart efter konfirmationen sin
första nattvardsgång. Tiden är inom de protestantiska
kyrkorna vanligen påsk eller pingst eller någon annan
sön- eller högtidsdag på våren. Konfirmationsåldern
växlar mellan 14–17 år. – Den engelska
episkopalkyrkans konfirmationsakt närmar sig mycket
den romersk-katolska; den engelska presbyterianska
kyrkan har ingen egentlig konfirmationshandling.
J. P.

Konfirmationsbok. Se Kyrkböcker.

Konfirmationssöndagen. Se Quasimodogeniti.

Konfirmationstvång. Se Konfirmation.

Konfirmationsundervisning. Se Konfirmation.

Konfirmationsvittne kallades den, som i den äldre
kyrkan, då konfirmationen skedde kort efter dopet,
å kyrkans vägnar bevittnade den kyrkliga akten. I den
katolska kyrkan, där konfirmationen anses som ett
särskildt sakrament och sker under yttre former,
som i mycket likna den äldre kyrkans, begagnas
fortfarande särskilda konfirmationsvittnen, i regel
ett för hvar konfirmand. I de protestantiska
kyrkosamfunden, där konfirmationen fått en
väsentligen annan karaktär, brukas inga särskilda
konfirmationsvittnen. Konfirmationen är där en
offentlig kyrklig akt, och alla de närvarande
församlingsmedlemmarna betraktas som vittnen.
J. P.

Konfirmera (lat. confirmare, bekräfta), stadfästa,
bekräfta; särskildt: stadfästa en kristens
döpelseförbund. – Konfirmeras, få sitt döpelseförbund
högtidligen bekräftadt. – Konfirmand, yngling
eller flicka, som beredes till att bli konfirmerad. Se
Konfirmation.

Konfiskation, indragning af eller beslag å förverkad
vara. Se nästa art.

Konfiskera (lat. confiscäre, indraga till fiscus,
urspr, namnet på den kassa, öfver hvilken de
romerske kejsarna förfogade), ;?/r., förklara något
förver-kadt, förbrutet. I äldre tider konfiskerades
vid vissa brott förbrytarens hela (fasta och lösa
eller endast lösa) förmögenhet eller viss kvotdel
däraf. Dylika konfiskationsstraff försvunne i nyare
tid ur strafflagstiftningen, enär deras verkningar
alltför mycket gingo ut öfver andra än den brottslige
själf, nämligen hans familj och anförvanter. I Sverige
stadgades, ända till dess den nya strafflagen af
1864 blef gällande, för högförräderi förlust af lif,
ära samt fast och löst gods och för vissa fall af rån
förlust af lif och lösören; likaså förverkade den,
som begick

våldtäkt, allt sitt lösa gods. I Norge afskaffades
konfiskation af allt löst eller fast gods genom 1814
års grundlag samt konfiskation af viss kvotdel af
förbrytarens lösa egendom genom en lag af 1848. I
Danmark upphäfdes dessa straff 1824, i Finland
1889. Däremot förekommer fortfarande i den nordiska
lagstiftningen, liksom inom den nyare rätten i
allmänhet, konfiskation af bestämda föremål. Så
konfiskeras vid pressförbrytelser den brottsliga
skriften, vid lurendrejeri den insmugglade varan,
"vid oloflig brännvinsbränning de vid förbrytelsen
nyttjade redskapen och det brännvin, som anträffats
vid beslagstillfället, o. s. v. I norsk och dansk
strafflag finnes en allmän bestämmelse, enligt
hvilken föremål, som frambragts genom ett brott
eller begagnats eller varit ämnade att begagnas
för föröfvandet af en förbrytelse, kunna dömas
förbrutna. Likaledes kan enligt dessa länders
strafflagar det genom ett brott vunna utbytet
konfiskeras. Enligt den nya norska strafflagen
kan t. o. m. redan det "antagliga" utbytet af ett
brott samt, i fråga om sedvanemäs-sig brottslig
verksamhet, det "antagliga" utbytet af denna
i dess helhet bli föremål för konfiskering.
J. H-r. (N.S-g.)

Konfityrer. Se Konfekt.

Konflagratiön (af lat. con, tillsammans, i grund, och
ftagräre, brinna), brand, uppbrännande; världsbrand.

Konflikt (lat. confli’ctio)j sammanstötning, strid,
tvist.

Konfliktjurisdiktion (se Konflikt), jurisdiktion, som
har till föremål lösandet af kompetenskonflikter,
särskildt emellan domstolar och administrativa
myndigheter. Se Kompetenskonflikt. E. K.

Konflue’ns. SeKonfluera.

Konfluera (lat. conflu’ere), strömma tillsammans,
förena sig. - K o n f l u e’n s, sammanströmning,
tillopp.

Konfönium, förvrängd form af kolofonium (se
d. o.). Begagnas i skämtsam stil och som folkligt
talesätt om spritdrycker.

Konform (lat. confo’rmis), likformig, lika lydande,
of verensstämmande. - Konforma a f-bildningar, mat. Om
en yta är gifven och man på en annan yta afbildar
denna efter en viss lag så, att mot hvarje punkt
på den gifna ytan svarar en punkt på afbildningen
och motsvarande vinklar äro lika stora, så kallas
denna afbildning en konform afbildning. Vid den
analytiska härledningen af teorien för konforma
afbildningar (hvilken grundlades af Gauss, 1822)
ingår alltid en arbiträr funktion, som i speciella
fall bör på olika sätt bestämmas. Om t. ex. en
ellipsoidyta skall afbildas på en sfär, blir
den konforma afbildningen olika, allteftersom
hela ellipsoidytan eller blott en mindre del af
densamma skall afbildas. Speciella slag af konforma
afbildningar, nämligen af en sfäroidyta på ett plan,
äro de inom kartografien förekommande "Mercators
projektion" och "stereografisk projektion". Teorien
för konform afbildning af en plan yta på en
annan plan yta är af en mycket stor betydelse för
teorien för de analytiska funktionerna och utgör ett
väsentligt element i den Riemannska funktionsteorien
(se d. o.). - Kon f orm e ra, göra likformig, lämpa
efter. - Konformitet, likformighet, Öfverensstämmelse.
I. F.

Konformera. Se Konform.

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free