- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
729-730

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konformister, kyrkohist. Se Conformera. - Konformitet. Se Konform. - Konfortabel. Se Komfort. - Konfrontation. Se Konfrontera. - Konfrontera - Konfundera - Konfusion - Konfutation - Konfutationsboken. Se Konfutation. - Kon-fu-tse, kinesisk religionsstiftare. Se Kong-fu-tse. - Konfys. Se Konfundera. - Kong - Konga. 1. Härad i Kronobergs län - Konga. 2. Kontrakt i Växjö stift - Konga. 3. Sockei Malmöhus län - Konga. 4. Sulfitfabrik - Kongbergen - Kong Christian stod ved höjen mast - Kongeaa - Kongedybet - Kongehallen. Se Haakonshallen. - Kongehöjene, da. Se Jællinge (under Jä-) - Kongelation - Kongelera. Se Kongelation. - Kongeloven - Kongenial - Kongenital

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Konformister, kyrkohist. Se Conformers.

Konformitet. Se Konform.

Konfortabel. Se Komfort.

Konfrontation. Se Konfrontera.

Konfrontera (fr. confronter, af lat. frons, panna),
ställa ansikte mot ansikte; för sanningens utletande
inställa och förhöra (inför domstol) två personer
samtidigt, som aflagt motsägande yttranden. –
Subst. Konfrontation.

Konfundera (lat. confundere), gjuta tillsammans,
sammanblanda, bringa i oordning, förvirra, förbrylla. –
Konfys (Konfus), förvirrad, förbryllad, tankspridd.

Konfusion (lat. confusio, sammanblandning),
sammanblandning, förvirring, oreda, tankspriddhet;
jur., en skuldförbindelses (ett
obligationsförhållandes) upphörande därigenom,
att borgenär och gäldenär bli samma person,
t. ex. endera dör och ärfves af den andre.

C. G. Bj.

Konfutation (lat. confutatio), vederläggning.
Konfutationen af den augsburgiska bekännelsen
(Augustanæ confessionis responsio l. confutatio
pontificia
), en från katolsk sida mot denna bekännelse
författad motskrift. Se Augsburgiska bekännelsens
försvar
. – Konfutationsboken (Confutationsbuch)
kallas i den lutherska kyrkohistorien en under den
s. k. synergistiska striden på föranstaltande af
hertig Johan Fredrik d. y. af Sachsen 1559 i Weimar
utarbetad motskrift mot synergisterna till försvar
för den rena läran. Denna skrift åstadkom flera
teologiska förvecklingar i Sachsen; t. o. m. en af
dess egna författare, prof. Victorinus Strigelius
i Jena, som i den afgörande stunden vägrade att
underskrifva den, kastades därför i fängelse.

J. P.

Konfutationsboken. Se Konfutation.

Kon-fu-tse, kinesisk religionsstiftare. Se Kong-fu-tse.

Konfys. Se Konfundera.

Kong (Pong), en först af Binger 1888 besökt ort
i franska Elfenbenskustens inland, 8° 52’ n. br.,
är en af lerhyddor oregelbundet byggd stad med
12,000–15,000 inv. Väfnader af bomullstyg; handel
med kolanötter, salt och guld. 20 skolor, i hvilka
arabiska läses. 1898 hemsöktes det af Samory (se
d. o.). Kretsen K. räknar 400,000 inv.

J. F. N.

Konga. 1. Härad i Kronobergs län, ingår i Östra
Värends domsaga och utgör Konga härads fögderi
samt omfattar socknarna Hofmantorp, Furuby,
Hemmesjö, Tegnaby, Växjö landsförsamling, Nöbbele,
Östra Torsås, Långasjö, Ljuder, Elmeboda, Linneryd,
Södra Sandsjö, Väckelsång, Tingsås, Uråsa. 1,704
kvkm. 30,809 inv. (1909). – 2. Kontrakt i Växjö
stift, omfattar de nio pastoraten Väckelsång och
Uråsa; Tingsås; Linneryd; Södra Sandsjö; Elmeboda;
Långasjö och Ljuder; Nöbbele och Östra Torsås;
Hofmantorp och Furuby; Hemmesjö med Tegnaby. 1,629
kvkm. 28,216 inv. (1909). – 3. Socken i Malmöhus län,
Onsjö härad. 4,104 har. 724 inv. (1909). K. bildar
med Ask ett regalt pastorat i Lunds stift, Onsjö
kontrakt. – 4. Sulfitfabrik i S. Sandsjö socken,
Kronobergs län, vid Ronnebyån och K. station å
Bredåkra–Tingsryds järnväg, tillhörig det 1888
bildade K. aktiebolag. Taxeringsvärde 493,000 kr. (1909),
förutom mindre fastigheter i S. Sandsjö
och angränsande socknar.

Kongbergen kallades förr den bergskedja, som
man trodde finnas i öfre Guinea, ej långt från
kusten och parallell med den. Emellertid ha
senare forskningar visat, att någon sådan kedja
icke existerar. Visserligen finnas höjder mellan
de olika kustfloderna, men dessa gå från n. till s.
Namnet K. har därför nu försvunnit från kartorna.

J. F. N.

Kong Christian stod ved höjen mast, begynnelseorden
till Danmarks folksång, hvilken är hämtad ur
Johannes Ewalds dramatiska idyll "Fiskerne"
(1779) och besjunger Kristian IV:s, Niels Juels
och Tordenskjolds sjökrigsbragder samt hafvet
som "danskes vej til ros og magt". Den ståtliga
melodien till dikten komponerades af Ewalds vän
juristen D. L. Rogert. Jfr Brix, "Fagre ord" (1908).

E. F–t.

Kongeaa [-å; ty. Königsau] l. Skodborg aa, under
26 km. af sitt lopp, mellan Holte och Villebötle
Kro, gränså mellan Danmark och Tyskland, upprinner
i sydligaste delen af Jylland, ung. vid Vamdrup,
flyter i västlig riktning och faller ut i Nordsjön,
3,8 km. n. om Ribe. Längd 65 km.

E. Ebg.

Kongedybet, södra delen af segelleden förbi Köpenhamn,
mellan Amagers grund och Middelgrunden. Den norra
delen kallas Renden ("Rännan") och bildar Köpenhamns
yttre redd. Söder om Middelgrunden förenar K. sig med
Hollænderdybet under namnet Svælget ("Svalget"). I
K. stod sjöslaget mellan engelsmännen och danskarna
2 april 1801.

E. Ebg.

Kongehallen. Se Haakonshallen.

Kongehöjene, da. Se Jællinge (under -).

Kongelation (lat. congelatio), stelning till följd
af köld. – Kongelera, stelna af köld.

Kongelera. Se Kongelation.

Kongeloven [-låven; "Kungslagen", lat. Lex regia],
den grundlag, som konung Fredrik III
efter enväldets införande i Danmark och Norge
(1660) lät Griffenfeld utarbeta och 14 nov. 1665
själf underskref. Den upplästes vid Kristian V:s
kröning 1670, men offentliggjordes genom trycket
först 4 sept. 1709. Efter Slesvigs återförening med
konungariket (1721) blef Kongeloven gällande äfven
i detta land, hvars ständer (4 sept. s. å.) aflade
ed till konungen och hans efterträdare enligt
Kongeloven. Genom denna lag ordnades det oinskränkta
arfsenväldet, i det den föreskref, att "Danmarks
och Norges envålds-arfkonung skall hädanefter
vara och af alla sina undersåtar hållas och aktas
för det yppersta och högsta hufvud här på jorden,
öfver alla mänskliga lagar, och som intet annat
hufvud och domare erkänner öfver sig, vare sig i
andliga eller världsliga ting, än Gud allena". De
enda fordringar, som ställdes på konungen, voro, att
han skulle tillhöra den augsburgiska bekännelsen,
att han icke skulle tåla eller tillåta något, som
kunde lända till inskränkning i enväldet, icke
heller dela riket. I Norge upphäfdes Kongeloven
genom skilsmässan från Danmark 1814 och i Danmark
genom grundlagen af 5 juni 1849. Bestämmelserna om
arfsföljden (agnatisk-kognatisk) kvarstodo dock,
till dess successionsordningen af 31 juli 1853 blef
gällande. De enda stadganden i den gamla Kongeloven,
som ännu ega kraft, äro de, som röra kungliga prinsar
och prinsessor.

E. Ebg.

Kongenial (af lat. con, tillsammans, och geni,
se d. o.), själsbesläktad. – Kongenialitet, själsfrändskap.

Kongenital (af lat. con, med, och genitus, född),
med., som förskrifver sig från embryonalstadiet;
som förefinnes redan vid födelsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free