Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kong-fu-tse - Konghell. Se Kungält. - Kongl. Maj:t - Knglomerat - Konglomeration, språkv., ett slags sammansättning. Se Konglutination - Konglutination - Kongo. 1. Flod i Central-Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
733
Konghell-Kongo
734
från hans lärjungar, änskönt den innehåller äldre
stoff. K. ville återupplifva forntidens ideala visdom,
hans hufvudintresse knöt sig till etiken, grundad
på hsiao, sonlig vördnad, pietet för lefvande och
döda föräldrar och förfäder och för öfverheten. Han
sökte inskränka den ideliga sysselsättningen med
andarna ("haf aktning för andarna, men håll dem på
af-stånd"), då liksom nu Kinas verkliga folkreligion,
men inskärpte det noggranna iakttagandet af kultens
högtidligt afmätta former och en from sinnesstämning.
N. S.
Konghell. Se K un gä l f.
Kongl. Maj:t, äldre förkortning för Kunglig majestät.
Konglomerat (af lat. con, tillsammans, och glo-mus,
litet klot), sammangyttring; geol., bergart, som
består af mer eller mindre väl afrundade stycken eller
fragment af andra bergarter, sammankittade medelst
sandstensmassa eller något annat bindemedel, kalk-,
ler-, kisel- eller järnhaltigt. Konglomeraten äro
att i allmänhet betrakta som strandbildningar, och
de särskilda bcrgartsfragmenten, de s. k. bollarna,
i storlek växlande mellan l och 20 cm., ha urspr,
blifvit afrundade genom rullning och nötning
mot hvarandra med vattens tillhjälp. Alltefter de
sammanbundna "bollarnas" petrografiska beskaffenhet
kan man skilja mellan kvarts-, kalkstens-,
granit-, diabas- och porfyrkonglomerat o. s. v. -
Inom nästan hvarje geologiskt system finnas
konglomeratbildningar. I Sverige äro konglomerat
kända från kambriska systemets botten, från
Visingsöserien, Dalslandsserien (Dalformationen),
Dalarnas sandstensbildning och Skånes triaslager,
m. m. Äfven till urberget hörande konglomerat finnas,
nämligen vid Västanå i nordöstra Skåne, vid ett par
lokaler i Småland samt inom urlerskifferformationen i
Örebro län. Egendomligt är det s. k. agatkonglomeratet
i Dalarna
Agatkonglomerat från Älfdalen, Dalarna. (Prof i
Sveriges geol. undersöknings museum.)
(se fig.), hvars af agat bestående små bollar
härröra från blåsrumsutfyllningarna i en för
öfrigt h. o. h. förstörd eruptiv bergart,
diabasmandelsten. E. E.
Konglomeratiön (se Konglomerat), språkv., ett slags
sammansättning. Se Konglutination.
Konglutinatiön (af lat. con, med, och gluten,
lim), språkv., "stark sammansättning", d. v. s. ett
sammansatt ord, som icke utan väsentlig förändring af
delarnas - eller åtminstone en dels - ljud eller
ordningsföljd kan bringas i öfverensstämmelse
med språkets ordfogningsvanor. Som olika fall af
kon-glutination räknas sammanväxning 1. kom-
bination (t. ex. fackel-dam, säll-spord) och s a
iu-manfogning 1. konglomeration (t. ex. bläck-horn,
tvifvels-utan). Jfr K o m p o s i t u m. Se Noreen,
"Vårt språk", VII, 20. R-n B.
Kongo (port. Zaïre). 1. Flod i Central-Afrika,
till längden den sjätte, till flodområde den andra
(efter Amasonfloden) af jordens floder, uppstår genom
sammanflöde af två stora källfloder, den västra
Lualaba (enligt särskildt belgiska geografer
hufvudflod) och den östra, Luapula (Luvua), som
är större och vattenrikare. Luapula börjar under
namnet Chambesi 50 km. s. om Tanganjikasjön,
omkr. 2,000 m. ö. h., samt flyter först åt s.,
därefter åt s. v. till Bangveolosjön (1,150 m. ö. h.),
från hvilken den heter Luapula och går i en stor, på
vattenfall (bl. a. Giraud-fallen) rik båge åt s. v.,
därpå åt n. v. och n. samt flyter in i Moerosjön
(972 m. ö. h.). Vid utträdet ur nämnda sjö vänder
sig Luapula (nu med namnet Luvua) åt n. v. och
möter Lualaba vid Ankoro (580 m. ö. h.) under
6° 40’ s. br. Lualabas källor ligga omkr. 12°
s. br. omkr. 1,500 m. ö. h. och på några få
km. afstånd från ett tillflöde till Sambesi. Äfven
Lualaba bildar under sitt lopp mot n. flera fall
och passerar vid Nsilo en 400 m. djup, 76 km. lång
cañon, i hvilken flodens bredd hoppressas till blott
20–30 m. Längre ned genomflyter den en rad småsjöar
samt mottager fr. h. en ansenlig biflod
Lufira, som kommer från samma trakter som Lualaba
själf och möjligen bör betraktas som K:s tredje
källflod. Fr. v. får Lualaba, innan den kommer in
i nämnda sjö-zon, den från Usumbaplatån kommande
bifloden Lubudi. Efter föreningen med Luapula
går floden i hufvudsakligen nordlig riktning till
ekvatorn, under vägen mottagande Tanganjikas utlopp
Lukuga. Därifrån kallas den af infödingarna
Ugaraua, ehuru geograferna bibehålla namnet Lualaba, ända
till ekvatorn, och har vid Nyangwe (530 m. ö. h.),
förr centralpunkt för det arabiska inflytandet
i dessa trakter, en bredd af 600 m. och ett djup
af 6–11 m. Ett antal öar delar floden där i flera
armar, och stränderna äro på vissa ställen kantade af
berg. Nedanför Nyangwe går K. utför forsarna Msendua,
mottar fr. h. den ej långt från Tanganjikas norra
spets upprinnande Elila, därefter Lowa och störtar sig
under ekvatorn utför de sju Stanleyfallen
(mellan 0° 30’ s. br. och 0° 15’ n. br.). Ehuru dessas
fallhöjd icke är så ansenlig (inalles 42 m.), erbjuda
de en storartad anblick; medan floden ofvan det sjätte
fallet är 3 km. bred, har den vid det sjunde (fig. 1)
en bredd af endast 1,200 m., af hvilka 700 komma på
en ö och endast 40 på den östligaste armen, i hvilken
vattnet, sammanträngdt mellan branta berg, faller
några meter ned i en skummande fors. Nedanför ligger
på högra stranden Stanleyville. Floden inträder nu i
sitt mellersta lopp, som går i en stor båge åt n. v.,
v. och s. v. och räcker till Stanley pool. Under denna
sträcka är dess lopp alldeles likartadt, långsamt
flytande, mycket bredt och fylldt med otaliga öar
samt omgifvet af ett flackt landskap. Dess fall är
endast 10 cm. på 1 km. vid Stanleyville, men blir
något större närmare Stanley pool, där det stiger
till 27 cm. på 1 km. Bredden är vid Aruwimis mynning
4 km., vid Rubis mynning, där ett kaos af armar
omsluter långsträckta öar, 30 km. samt lär emellan
mynningarna af Rubi och Mongala på sina ställen nå
55 km. Äfven vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
