- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
737-738

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongo. 1. Flod i Central-Afrika - Kongo. 2. Förr ett mäktigt negerrike i Väst-Afrika - Kongo. 3. Belgiska K.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ganska riktig form (särskildt Dappers karta af 1670),
men dessa upptäckter glömdes åter. Engelsmannen Tuckey
reste 1816 350 km. uppför K., och den följande tidens
kartor nöjde sig med att ange denna del, som sattes
i förbindelse med Kassai, hvilken sålunda fattades
som K:s källflod. Ett nytt uppslag i Kongoforskningen
gaf först Livingstone, som från östra kusten kom till
Luapula (1868) och efter att ha besökt Tanganjika
nådde Nyangwe (1869) vid Lualaba (Kongo). Han ansåg,
att de båda floderna voro källfloder till K., ehuru
många trodde, att dessa mot n. rinnande floder
tillhörde Nilens flodområde. Engelsmannen Cameron
(1873–75) visade, att Lualaba vid Nyangwe var lägre
än Nilen vid dess utträde ur Albertsjön, hvarmed
det var afgjordt, att Lualaba icke kunde tillhöra
Nilen. Den, som slutligen fastställde K:s lopp, var
den amerikanske tidningsmannen Stanley, som 1876 från
östra kusten trängde fram till Nyangwe och där fick
båtar af en arabisk slafhandlare Tippu Tip samt 15
nov. började sin resa utför K. Efter otaliga faror
framkom han 8 aug. 1877 till Boma vid K:s nedersta
del. Efter honom, som äfven själf senare ytterligare
ökade kännedomen om Kongobäckenet, ha många andra
(äfven i Kongostatens tjänst anställda svenskar)
gjort resor uppför K. och dess bifloder, så att hela
bäckenets hydrografi och andra naturförhållanden nu
äro i hufvudsak väl kända.

2. Förr ett mäktigt negerrike i Väst-Afrika,
hvars hufvuddel var det nuv. Kongodistriktet i
portugisiska kolonien Angola mellan floden K. i n.,
oceanen i v., floderna Loje och Cagho i s. samt Kwango
i ö., men som i sin makts dagar sträckte sig n. om
floden K. till närheten af ekvatorn. När Diogo Cão
upptäckte den angränsande kusten (se ofvan), var riket
deladt i sex landskap; dess hufvudstad var Mbanzi
(Ambessi), hvilket namn, då konungen döptes (1487),
af portugiserna ändrades till S. Salvador. I staden
uppfördes kyrkor, kloster och enskilda byggnader
af portugiser, som bosatte sig där, och den fick
en halft europeisk prägel samt räknade i förra
delen af 1500-talet 40,000 inv. Omkr. 1640 gjorde
sig dock konungen åter oberoende af portugiserna,
hvilka tvungos att lämna hufvudstaden, som förföll
till en samling af negerhyddor jämte obetydliga
ruiner af de portugisiska byggnaderna. Kristendomen,
som i början af 1500-talet varit till det yttre
omfattad af hela befolkningen, har gått tillbaka,
och ehuru missionärer och portugisiska köpmän 1882
åter fingo rätt att slå sig ned i S. Salvador, står
kulturen både där och i landet lågt. Konungen, som
ännu residerar i hufvudstaden och bär den stolta
titeln katolsk konung af K. och dess bifloder, har
sin makt inskränkt till dess närmaste omgifningar,
och äfven portugisernas makt i landet är blott nomi-
nell. Det portugisiska K.-distriktets gräns mot
Kongostaten bestämdes genom en konvention af 21
maj 1891.

3. Belgiska K. (fr. Congo belge), förr
Kongostaten. Efter Stanleys resa uppstod tanken på att
begagna floden K. som trafikled till det inre. Redan
1876 hade vid en internationell kongress af Europas
mest ansedda geografer och forskningsresande,
som belgiernas konung Leopold II sammankallat i
Bruxelles, Internationella afrikanska associationen
bildats i ändamål att öppna det inre Afrika för
handel och civilisation. Dess verksamhetsfält blef
först östra Afrika, men sedan Stanley 1877 utfört
sin stora resa utför K., syntes området kring denna
flod lämpligare, och Leopold II bildade 25 nov. 1878 i
Bruxelles den s. k. Comité d’études du Haut-Congo, som
under Stanleys ledning började besittningstagandet af
K.-området. Stanley anlade stationen Vivi i aug. 1879,
och denna följdes af närmare ett 30-tal stationer
(jfr fig. 4) mellan Kongomynningen och Stanleyfallen
(dec. 1883) samt i Kuilu-Niadiområdet, och en mängd
fördrag afslöts med negerhöfdingar, som afträdde
sina höghetsrättigheter

illustration placeholder
Fig. 4. Stationen Kinshassa, Stanley pool

(1880-talet), med lundar af apebrödsträdet.


öfver ofantliga områden. 1882 antog kommittén
namnet Association internationale du Congo. Dess
flagga (blå duk med en femuddig gul stjärna i
midten) erkändes af Nord-Amerikas förenta stater
och de europeiska makterna (af Sverige-Norge 10
febr. 1885). Eepresentanter för dessa makter samlades
i Berlin 1884 till den s. k. Kongokonferensen
(se d. o.). I samband med denna, hvilken hölls
nov. 1884–febr. 1885, erkändes den nya fristaten som
"den oafhängiga K.-staten" (État indépendant du
Congo
), som förklarade sig "ständigt neutral", och
reglerades dess internationella förhållanden. Statens
suverän blef Leopold II, hvarigenom Belgien och
K. kommo i personalunion med hvarandra, utan
att landet i öfrigt ställdes under beroende af
Belgien. Regeringens säte flyttades något senare
från Vivi till Boma. Ursprungligen skulle staten
vara frihandelsområde öppet för alla nationer, men
på en internationell konferens i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free