- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
739-740

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongo. 3. Belgiska K.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bruxelles 1890 bemyndigades regeringen att upptaga
vissa importtullar. Det visade sig snart, att de
högt spända förhoppningarna om den nya staten icke
skulle uppfyllas, enär hvarken trafikförhållandena
på K:s bifloder ej heller kolonisations- och
förvärfsmöjligheterna voro så gynnsamma, som man
antagit. Därtill kom, att försöken att undertrycka
slafhandeln framkallade ett krig med de arabiske
slafhandlarna (1891–94), utan att slafveriet kunde
utrotas. Emellertid öfverflyttade konung Leopold
genom testamente af 2 aug. 1889 sina rättigheter öfver
K. efter sin död på Belgien, hvilket kunde anses så
mycket mer befogadt, som detta land försträckt stora
summor till K:s ockuperande. Genom en konvention
af 3 juli 1890 mellan Belgien och K. tillerkändes
den förra staten rätt att annektera den senare
efter 10 år, och denna öfverenskommelse förnyades
10 aug. 1901. 1903 började högljudda klagomål från
utlandet höjas mot det obarmhärtiga sätt, hvarpå
konungen och hans ämbetsmän utnyttjade negrerna
till sin fördel. Den engelske utrikesministern lord
Lansdowne riktade häremot en not till den belgiska
regeringen (8 aug. 1903). Ehuru konungen försvarade
sig mot dessa anklagelser och särskildt lät flera
författare uppvisa, att tvångsarbetet för insamling af
kautschuk vore ett nödvändigt villkor för koloniens
vidare uppblomstring, så fortsattes protesterna mot
regeringssystemet i K., i synnerhet i England, där man
t. o. m. bildade en Congo reform association. Konungen
tvangs härigenom att i sept. 1904 afsända en opartisk
kommission för att undersöka förhållandena; den
återkom i mars 1905; men icke heller dess berättelse
lugnade opinionen i utlandet. Till sist erbjöd konung
Leopold Belgien att redan under hans lifstid öfvertaga
K. Beslutet därom uppgjordes genom ett fördrag mellan
de båda staterna 28 nov. 1907, hvilket godkändes af
kamrarna i aug. och af konungen 18 okt. 1908. Därvid
fastställdes K:s nuv. regeringssätt. Dess högste
chef är Belgiens kolonialminister, och honom
biträda tre generalsekreterare (för utrikes-,
finans- och inrikesärenden). Han är ordf. i
kolonialrådet, som består af 14 ledamöter, af
hvilka 8 utnämnas af konungen, 3 utses af senaten
och 3 af representantkammaren. En af hvardera
gruppen afgår årligen, men kan återväljas. Budgeten
skall underställas kamrarnas beslut; tillsammans
med budgeten skall årligen till dem inlämnas
en förvaltningsberättelse. I Boma residera en
generalguvernör och två vice generalguvernörer,
en generalsekreterare och direktörer för
justitieväsendet, finanser och samfärdsmedel samt
en befälhafvare öfver trupperna. Där finnes ock en
appellationsdomstol. Annexionen af K. har ännu icke
godkänts af England och Förenta staterna.

Areal, gränser och naturbeskaffenhet. Belgiska
K:s ytinnehåll beräknas till 2,382,800 kvkm. Dess
gränser bestämdes dels genom neutralitetsförklaringen
i aug. 1895, dels genom traktater med Tyskland,
Storbritannien, Frankrike och Portugal. I
v. når K. till Atlantiska hafvet endast med smala
strandremsor på båda sidorna om floden K., längre in
utvidgar sig området och når i sin sydöstra del 14°
s. br., medan i n. floden M’Bomou samt dess hufvudflod
Ubangi äro gräns mot Franska K. Den sistnämnda floden
och, efter dess inflöde i K., den senare, bilda äfven
i v. gräns mot samma grannland. I ö. når det till
Tanganjika, Kivu- och
Albert Njansa-sjöarna, medan Edvardsjön till hälften
ligger inom dess gräns; och i n. ö. når det fram
till Bahr-el-Gebel genom det 1894 af England
utarrenderade Lado-området. Dettas norra gräns
är också hela koloniområdets nordligaste (5° 30’
n. br.) och östligaste (32° ö. lgd). – Området delas
i 14 förvaltningsdistrikt eller provinser: Banana,
Boma, Matadi, Kataraktdistriktet, Stanley pool,
Kwango oriental, Lualaba-Kassai, Ekvatorsdistriktet,
Leopold II:s sjö, Bangala, Ubangi, Uëlle, Province
orientale (Östra distriktet) och Aruvimi, hvartill
kommer det förpaktade området Lado; i spetsen för
hvarje distrikt står en kommissarie med underlydande
civila och militära tjänstemän. 1908 funnos
inalles 307 stationer, vid hvilka 1,636 européer
voro anställda. De viktigaste militäriskt besatta
stationerna äro Banana, Boma, Matadi, Léopoldville,
Berghe S:te Marie (Kwamouth), Equateur,
Neuf-Anvers (Bangala), Stanleyville, Luluabourg,
Albertville, Nyangwe och Kasongo.

Landet omfattar
tre naturligt begränsade afdelningar: det öfver
2,3 mill. kvkm. stora området kring öfre Kongo, det
omkr. 12,500 kvkm. stora området kring nedre K. samt
den mellan båda liggande, 400 km. breda bergiga zonen
kring fallen. Det synes vara ett i allmänhet jämnt,
endast af enstaka, föga höga bergssträckningar
genomdraget land, som nästan uteslutande tillhör
Kongos flodområde (endast i ö. tillhör en del Nilens
flodområde). Klimatet fördrages ej gärna af européer
till följd af dess fuktighet. Värmen är på Afrikas
västkust mindre än på den östra och modereras i det
inre genom den betydliga höjden öfver hafvet; dock
stiger temperaturen något från kusten mot det inre,
men aftager åter mot ekvatorn, sannolikt till följd
af den stora molnmängden. Vivi har ett årsmedium af
25,1°, Léopoldville 27,3° och Bangala 26°. Under den
varmaste månaden plägar temperaturen icke mycket
öfverstiga 27°, men jämförelsevis låga temperaturgrader
(12°–15°, på nätterna ända ned till 5°–6° på de högre
platåerna) förekomma ock, hvilka för européerna äro
mer att frukta än de höga. – På de flesta stationerna
vid K. inträffar regnmaximum i april och i nov.;
ett mindre aftagande af nederbörden inträffar
i jan. och febr. och den egentligen torra tiden
från juni till sept. Under regntiden brukar marken
afgifva en egendomlig stark lukt ("savannstank"),
som är högst karakteristisk för landet. Under den
torra tiden ligger röken från de många präribränderna
som en slöja öfver landskapet. Regnmängden är i Vivi
1,041 mm. och på platåerna ö. om Kwango 1,471 mm. –
Växtligheten uppvisar alla former från trädfattiga
savanner till täta urskogar, de senare i de mer
regnrika trakterna. En mycket stor del af området
upptages af savanner. Man skiljer emellan det västra
savannområdet (v. om 17° v. lgd) och det södra (s. om
5° s. br.), hvartill kommer n. ö. om Uëlle ett af
galleriskogar (se d. o.) afbrutet savannområde. Mellan
det västra och nordöstra är landet täckt af skog,
medan det västra och det södra hänga ihop. Den
s. k. stora Kongoskogen begränsas i s. af en linje
från Nyangwe till Lulua (östlig biflod till Kassai),
medan västgränsen går i oregelbunden linje från denna
flod till Ubangis mynning; i ö. slutar den vid den
östafrikanska grafsänkan, medan den i n. sträcker sig
öfver områdets gräns. Dock är den ofta afbruten af
"savannöar", och på många ställen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free