- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
741-742

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongo. 3. Belgiska K.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

glesnar den till parklandskap. Tätast är den
kring Aruvimi och Rubi; dock är den ingenstädes
jämförlig med de brasilianska urskogarna. De
mest karakteristiska träden i dessa skogsområden
äro det gigantiska ullträdet (Ceiba pentandrum),
apebrödsträdet (se fig. 4), palmer af olika slag
(olje-, solfjäders-, vin- och vilda dadelpalmer)
m. fl. På savannområdet (campine) växa en mängd
styfva, höga gräs samt buskar. Kongos flora
räknar f. n. öfver 3,500 arter fanerogamer; de
artrikaste familjerna äro Leguminosæ, Rubiaceæ och
Orchidaceæ. De viktigaste kulturväxterna äro majs,
sockerrör, kaffe, maniok, jordnötter, bönor, spansk
peppar, bananer, batater, mango- och melonträd,
ananas, citroner och oranger. Den viktigaste
exportvaran lämna dock

<igm>Fig. 5. Kautschukväxter i Kongo.</img>

kautschukväxterna (se fig. 5). I det nedre Kongoområdet var
kautschuk en handelsvara redan före Kongostatens
bildande, vid öfre Kongo började tappningen
af kautschuk 1889. Största mängden kommer från
Ekvators-distriktet, därefter följa distrikten
Lualaba-Kassai, Bangala och Province orientale; äfven
från Uëlle och Aruvimi komma stora kvantiteter,
men mindre från kustområdet, där den viktigaste
kautschukväxten, lianen Landolphia, börjar bli
sällsynt. Exporten steg 1897 till 8 mill. frcs och
1909 till 42,5 mill. frcs; den går nästan uteslutande
på Antwerpen. Äfven harts (kopal), palmnötter och
palmolja äro viktiga exportvaror (1909 resp. 0,87,
1,8 och 1 mill. frcs). – Djurvärlden uppvisar
elefanter, lejon, leoparder, hyenor, schakaler,
giraffer, noshörningar, flodhästar, bufflar,
antiloper, apor (bl. a. gorillor och schimpanser),
krokodiler, giftiga ormar, flamingos, pelikaner,
många papegojarter, praktfulla insekter, termiter
o. a. Många djurformer bli allt sällsyntare
på grund af hänsynslöst utrotande. Detta gäller
särskildt elefanterna, hvilka numera äro skyddade
genom lagbestämmelser. Elfenbensexporten (1909
omkr. 6,6 mill. frcs) är dock fortfarande betydlig,
och K. lämnar mera af denna än någon annan del af
Afrika. – På mineral är K. icke synnerligen rikt,
och värdefulla malmer förekomma hufvudsakligen blott i
gränstrakterna. Katangaterritoriet i s. ö. (sydligaste
delen af Province orientale) är dock rikt på järn och
koppar. Dessutom exporteras guld (2,28 mill. frcs
1909), hvarjämte bly, tenn, svafvel och stenkol
ha anträffats.

Befolkningen utgöres af bantunegrer (se fig. 6 samt
färgplanschen Afrikanska folk, fig. 13), delade
på många stammar: vid Kongos öfre lopp varua, längre
ned de vilde manjema, hvilka åt araberna

illustration placeholder
Fig. 6. Kongonegrer som bärare.


gjorde tjänst som slafjägare, waregga, liksom
befolkningen vid Aruvimi, bosoko m. fl., kannibaler,
vid K:s mellersta lopp mongo (balolo), gombe,
bokote (wangota), bangala, bateke m. fl., nedanför
Stanley pool bakvende, basundi, majombe och kakongo
på norra sidan samt bakongo och musorongo på södra,
vid Sankuru och Kassai lunda, bakuba, basonge (baluba,
basjilange), basenge m. fl. De äro i allmänhet icke
krigiska; undantag göra dock de intelligenta bangala
(balombo) vid K. ofvanför Ubangis mynning. Längst
i n. bo njam-njam. Alla idka jordbruk, fiske, jakt
och bearbeta med skicklighet trä, lera, växtfibrer,
sten, järn, mässing, koppar och elfenben till
husgerådssaker, prydnader och vapen. Många drifva med
oförneklig skicklighet varuhandel. Européerna finna
bland dem med lätthet tillräckligt med arbetskrafter
för sina företag. Någon statsbildning finnes
ingenstädes, hvilket väsentligen har underlättat
landets ockuperande. Insprängda bland dessa bantufolk
bo, som man förmodar, rester af en ursprunglig
befolkning, de dvärglike batua (vuatua), vid K:s
biflod Lomami och Sankurus biflod Lubilasch, och acka
(se d. o.). Befolkningens storlek beräknas olika,
från 9 till 20 mill. Antalet européer i jan. 1909 var
2,938, af hvilka 1,722 voro belgier, 190 svenskar,
181 italienare, 143 portugiser, 119 holländare,
118 engelsmän, 63 tyskar, 48 norrmän och 29 danskar
(se H. Jenssen-Tusch, "Skandinaver i Congo. Svenske,
norske og danske mænds og kvinders virksomhed i den
uafhængige Congostat", Köpenhamn, 720 s., 1902–03;
tryckt i endast ett mindre antal exemplar).

Missionsväsen. Missionen arbetar med omkr. 600
missionärer på 138 olika ställen. Vid nedre
K. upprättades 1888 ett katolskt apostoliskt vikariat;
därtill ha sedermera kommit ytterligare två jämte
tre apostoliska prefekturer. I K. verka följande
protestantiska missionssällskap: Amerikanska
baptistmissionsföreningen med 8 stationer i nedre
och 2 i öfre K., Amerikanska presbyterianska
Kongomissionen med 2 stationer i öfre K., Engelska


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free