- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
745-746

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongo. 3. Belgiska K. - Kongo. 4. Franska K. Se Frranska Kongo - Kongofolken, Kongonegrerna, en grupp af bantufolken. Se pl. Afrikanska folk, Bantu och fig. 6 till art. Kongo. - Kongoholts, bot. Se Grenadilleträ. - Kongokonferensen - Kongonegrer. Se Kongofolken. - Kong Oscars minde - Kong Oskar II:s land. Se Grahamland. - Kongospråken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(Kongofloden), belagd med Belgiens sköld;
i högra öfre hörnet synes en gyllene, femuddig
stjärna. Sköldhållare: två tillbakaseende gyllene
lejon. Devis: "Travail et progrès" (Arbete och
framsteg). – Fyra ordnar och medaljer ha stiftats
och präglats till belöning åt såväl européer som
infödingar.

4. Franska K. Se Franska Kongo.

Litt.: Den af redaktören af Kongostatens organ
"Mouvement géographique" A. J. Wauters 1896 utgifna
"Bibliographie du Congo" nämner omkr. 3,800 arbeten,
broschyrer och kartor, utgifna företrädesvis mellan
1880 och 1895, men äfven några äldre, som fått
klassiskt anseende, såsom af Tuckey, Livingstone och
Cameron. Här må särskildt nämnas arbeten af Stanley,
"Through the dark continent" (2 vol., 1878) och "The
Congo and the founding of its Free-state" (2 vol.,
1885), Pechuel-Loesche, "Kongoland" (1887), Coquilhat,
"Sur le Haut-Congo" (1888), Boulger, "The Congo state"
(1898), Cattier, "Droit et administration de l’État
independant du Congo" (1898) och "Étude sur la
situation de l’État indépendant du Congo" (1906),
Blanchard, "Formation et constitution politique de
l’État indépendant du Congo" (1899), Wauters, "L’état
indépendant du Congo" (s. å.) och "De Bruxelles à
Karema" (1901), Bourne, "Civilization in Congoland"
(1903), Descamps, "L’Afrique nouvelle" (s. å.),
Morel, "King Leopold’s rule in Africa" (1904) och "Red
rubber" (1906), Louwers, "Lois en vigueur dans l’État
indépendant du Congo" (1905), Cernoldi, "La questione
congolese" (1907), Goffart och Morissen, "Le Congo:
géographie physique, politique et économique" (1908),
samt veckotidningarna "Mouvement géographique",
"Le Congo", "La tribune congolaise" och "La Belgique
maritime et coloniale".

Ett svenskt originalarbete är "Tre år i
Kongo. Skildringar af P. Möller, G. Pagels
och E. Gleerup" (1887–88), med en inledning af
E. V. Dahlgren om Kongolandets upptäcktshistoria och
Kongostatens grundläggning.
1 o. 2. J. F. N.
3. J. F. N. (G. L-m. L-e.) J. V. H-n. C. O. N. J. F. N.

Kongofolken, Kongonegrerna, en grupp af
bantufolken. Sepl. Afrikanska folk, Bantu och fig. 6
till art. Kongo.

Kongoholts, bot. Se Grenadilleträ.

Kongokonferensen, en, i samband med förhandlingarna
om Kongostatens erkännande, på furst Bis-mareks
föranstaltande af Tysklands och Frankrikes regeringar
sammankallad konferens, som hölls i Berlin 15
nov. 1884-26 febr. 1885 och hvari deltogo ombud för
dessa båda stater samt för Österrike-Ungern, Belgien,
Danmark, Spanien, Nord-Amerikas förenta stater,
Storbritannien, Italien, Nederländerna, Portugal,
Ryssland, Sverige-Norge och Turkiet. Konferensens
förhandlingar utmynnade i antagandet af den
s. k. Berlingeneralakten af 26 febr. 1885. Konferensen
uppdrog gränser för Kongobäckenet och ett därtill
gränsande område i östra Afrika fram till Indiska
oceanen vid 5° s. br. i n. och Sambesis mynning i
s. samt förklarade nämnda område fritt tillgängligt
för alla nationers handel. Slafhandel förbjöds
alldeles inom detta område, hvilket äfven borde
neutraliseras. Där finge upptagas endast sådana
afgifter, som hade karaktären af "billig ersättning
för utgifter i handelns intresse", såsom hamn- och
lots-, fyr- och båk-

afgifter o. s. v. Ingen af de makter, som hade
suveränitetsrättigheter inom området, skulle där ega
att förläna handelsmonopol. Kongofloden med bifloder
och öfriga vattenvägar inom området skulle vara
öppna för alla nationers trafik. Förutom Kongofrågan
ordnades på konferensen äfven åtskilliga andra
angelägenheter rörande Afrika, såsom skeppsfarten på
Niger och tillvägagåendet vid framtida ockupationer
af landområden vid Afrikas kuster. Innan konferensen
åtskildes, erhöll den formligt meddelande om, att den
nya Kongostaten erkänts som suverän stat af samtliga
i konferensen deltagande makter (med undantag af
Turkiet), och Association internationale du Congo
fick sedan biträda Berlingeneralakten. Sedan den nya
fristaten närmare organiserats, förklarade den sig
i öfverensstämmelse med nämnda akts 10:e art. för
"ständigt neutral". Erkännandet och begränsningen
af den nya Kongostaten (se vidare K o n g o 3)
blefvo den viktigaste följden af Kongokonferensen,
som f. ö. inledde en period af påskyndad uppdelning
utaf Afrika genom annekteringar, proklamering af
protektorat och intressesfärer o. s. v. Litt. (se
äfven under art. Kongo): "Aktenstücke, betreffend
die Kongo-frage" (1885), "Protocols and general
act of the West African conference" (s. å.),
Scott Keltie, "The partition of Africa" (1893; 2:a
uppl. 1895), Ree-ves, "International beginnings
of the Congo Free state" (1894), och Droogmans,
"Quatre conférences sur le Congo" (1895).
V. S-g.

Kongonegrer. Se Kongofolken.

Kongorödt, kem., ett färgämne, som uppstår,
när man öfverför bensidin i ett diazoniumsalt
(se D i a-zoföreningar) och låter 2 molekyler
anaftyla-minsulfosyra inverka på detsamma. Kongorödt
hör till de s. k. substantiva färgämnena, d. v. s. det
färgar ej endast silke och ylle, utan äfven bomull
direkt, utan att tyget, resp. fibern, behöfver
undergå någon förberedande behandling. Kongorödt
användes äfven som indikator (se d. o. 2). I motsats
till lackmus är kongorödt rödt i alkalisk och blått
i sur lösning. Emellertid anger färgomslaget hos
kongorödt ej den verkliga neutrala punkten hos
lösningen, utan en koncentration af väteioner
af storleksordningen 10-4; färgomslaget inträder
således i svagt sur lösning. Jfr Naftalinfärgämnen.
H- E.

Kong Oscars minde [minne], ett i Kristiania 1854
inrättadt jungfrustift (se d. o.), där 24 ogifta
kvinnor, som fyllt 40 år, åtnjuta fri bostad och
efter vissa år pensioner.

Kong Oskar II:s land. Se Graham land.

Kongospråket omfattar flera dialekter och tillhör
den västra grenen af de s. k. bantuspråken (se
d. o.). Till sin grammatiska byggnad kan det i
allmänhet betraktas som en af de mest typiska
representanterna för denna språkstam, om det ock
i vissa afseenden intager en mera själfständig
ställning. Kongospråket saknar h och r, har fem långa
eller korta vokaler, a, e, i, o, u, och två diftonger,
au och ai. I afseende på de för bantuspråken så
ytterst karakteristiska klassprefixen märkes, att
kongospråket eger ett prefix fi, som ej förekommer
annorstädes, och att andra prefix undergått vissa
förändringar. Så har det ursprungliga pa öfvergått
till va, medan pi uppträder under form af bi, i,
ji eller h. o. h. bortfaller. Inom verbalflexionen
förekomma flera egendomliga bildnin-

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free