Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konisk refraktion - Konisk sektion - Konisk yta - Konesterion, grek. Se Gymnasium, sp. 780. - Konitsa - Konitz - konj., - Konjak l. Cognac. 1. Tekn. efter franska staden Cognac uppkalladt - Konjak l. Cognac. 2. Med. Konjak har förr ofta brukats - Konjektur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
757
Konisk sektion-Konjektur
758
teori för ljusets utbredning i kristaller,
och Hamil-tons förutsägelser bekräftades kort
efteråt af hans landsman Lloyd genom försök med
arragonitkristal-ler. - Hamiltons upptäckt kan
principiellt jämställas med Leverriers ryktbara
matematiska påvisning af planeten Neptunus.
G-I-
Konisk sektion 1. Kägelsnitt, mat., kallas af
skärningslinjen mellan ett plan och en kon med
cirkulär bas. Alltefter planets läge i förhållande
till könen blir den koniska sektionen en ellips,
en parabel eller en hyperbel (se fig. 1); den
förstnämnda linjen
Fig. l.
Fig. 2.
öfvergår i ett särskildt fall till en cirkel,
den sistnämnda åter till två räta linjer (se
fig. 2). De koniska sektionerna uppfunnos, enligt
Eratosthenes och Geminos, af Menaichmos, en af Platons
lärjungar. Menaichmos lät könen vara rät och det
skärande planet vinkelrätt mot en af könens sidor
samt erhöll därigenom en ellips, en parabel eller en
hyperbel, allteftersom könens vinkel var spetsig,
rät eller trubbig. Teorien utvecklades vidare af
Archimedes och särskildt af Apollonios, som åt detta
ämne egnade en afhandling i åtta böcker. Han visade,
att alla koniska sektioner kunna erhållas af en enda
kon, införde de nu brukliga namnen ellips, parabel och
hyperbel samt härledde dessa kroklinjers viktigaste
egenskaper på ett särdeles uttömmande och elegant
sätt. Efter den analytiska geometriens upptäckt ha de
koniska sektionerna blifvit studerade från en annan
synpunkt, nämligen som kroklinjer, hvilkas ekvationer
äro af andra -graden, och numera definierar man
sällan ellipsen, parabeln och hyper-beln som koniska
sektioner, utan utgår vid definitionen från helt
andra egenskaper. Jfr Ellips, Hyperbel och Parabel.
d- F.)
Konisk yta, mat., kallas en yta, som uppstår, om
en rät linje glider utefter en gifven kurva och på
samma gång alltid går genom en gifven punkt, som icke
ligger i kurvans plan. Kurvan kallas den koniska ytans
direktris, punkten dess spets och den rörliga linjen
dess generatris. d. F.)
Konistérion, grek. (af kofnis, stoft). Se Gymnasium,
sp. 780.
Konitsa, stad i turkiska vilajetet Janina, vid öfre
Viosa, 602 m. ö. h. Omkr. 5,000 inv. Säte för en
grekisk biskop och en turkisk kaimmakam. J. F. N.
Konitz, kretsstad i preussiska reg.-omr. Marienwerder
(Westpreussen), vid preussiska östbanan. 11,014
inv. (1905), hvaraf omkr. hälften är
katoliker. Gymnasium, 2 järngjuterier, ångkvarn
och ångsåg, ullspinneri. I okt. 1655 eröfrades K. af
svenskarna under generalmajor Henr. Horn, men utrymdes
sedermera. 23 dec. 1656 besegrade här öfverste Rutger
v. Aschenberg polske fältherren Czarniecki, hvarefter
K. 1 jan. 1657 intogs efter 3 dagars beskjutning,
men utrymdes än en gång i sept. s. å., hvarvid
försvarsverken förstördes. 31 jan.
1659 bemäktigade sig
svenskarna K. för tredje gången.
J. F. N. L. W:son M.
konj., språkv., förkortning för konjugation,
konjunktion eller konjunktiv.
Konjak l. Cognac (fr. eau-de-vie, esprit trois-six;
eng. brandy; ty. franzbranntwein). 1. Tekn.,
efter franska staden Cognac uppkalladt drufbrännvin
("Franskt brännvin"), består af ur vin destillerad
alkohol, utspädd med en ungefär lika volym vatten;
benämning på konstgjorda spritblandningar, afsedda
att efterlikna den nämnda, äkta konjakens smak och
arom. Konjak håller 45–60 volymproc. alkohol. –
Konjak beredes förnämligast i Frankrike, men äfven i
Spanien, Portugal och andra vinodlande länder. Äkta
fransk konjak framställes ur lätta vinsorter; de
hvita föredragas därvid afgjordt framför de röda. De
högsta kvaliteterna tillverkas i de närmast s. om
staden Cognac belägna trakterna, som af gammalt
benämnas Grande och Petite Champagne; däraf den
franska kvalitetsbeteckningen cognac fine champagne,
som stundom försvenskas till champagne-konjak. För att
lämpligen förarbetas till konjak bör vinet vara stadt
i ett visst jäsningsstadium, så att dcstillatet må få
den rätta doften. Genom upprepade fördestillationer
afskiljas skadliga beståndsdelar, såsom vissa
aldehyder, hvarefter en omsorgsfullt öfvervakad
hufvuddestillation ger den egentliga produkten. Äkta
konjak innehåller vinets "bouquet" i koncentrerad
form och har därför en utsökt mild smak och fin
doft. Denna härrör från den för vin egendomliga
sammansatta eterart (fr. éther oenanthique; stundom
ordagrant försvenskadt till "vinblomme-eter"), som
jämte ättiketer innehålles upplöst i destillatet. All
äkta konjak är urspr. färglös, men blir ljusgul
därigenom, att den får ligga på ekkärl; detta är
äfven orsaken till dess garfsyrehalt. (De vanliga
försöken att pröfva konjaks äkthet genom tillsats
af järnvitriol o. d., hvarigenom den garfsyrehaltiga
konjaken färgas svart, bevisa ingenting, ty hvilken
spritblandning som helst kan ju upptaga garfämne,
om den får "stå och dra" på ekspån.) Betydligt
gröfre och billigare än den af vin beredda konjaken
är den vara, som destilleras ur bottenfällningen
(drägg, vinsten, grums) vid vinets jäsning samt ur
återstoden af de pressade drufskalen. Till följd
af sin starka finkelhalt har sådan konjak en mera
kärf, långt mindre angenäm smak. – Den ojämförligt
största delen af den konjak, som kommer i handeln,
är dock en ännu mycket sämre, förfalskad produkt,
som utgöres af renadt sädes- eller potatisbrännvin
med tillsats af aromatiska oljor (såsom enanteter,
den ur kokosolja dragna s. k. konjaksessensen
o. s. v.) och färgas med brändt socker. Stundom består
den af en blandning af brännvin och t. ex. vinsten,
sönderstötta russin, litet vinättika och en smula
god konjak, katekugarfsyra och brändt socker. En
mängd dylika recept utgör tillverkningshemligheter
hos vinhandlare. Jfr Alkohol, Armagnac och Brännvin.
2. Med. Konjak har förr ofta brukats som läkemedel
i en mängd fall, t. o. m. åt späda barn. Denna
användning har numera, särskildt som ordination af
läkare, blifvit i hög grad inskränkt; många läkare
nyttja hvarken konjak eller annan spirituosa som
läkemedel. Se Alkohol, medicinsk användning, sp. 610.
1. (G. H-r.) 2. C. G. S.
Konjektur (lat. conjectura), förmodan, gissning;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
