Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konkordieformeln - Konkrement, med., stenbildning inom organismen. Se Kalkkonkrement. - Konkrescens - Konkret - Konkretion - Konkret substantiv. Se Konkretum. - Konkret tal - Konkretum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
773
Konkrement-Konkretum
774
af de schwabiske teologerna Osiander och Bidcm-bach,
under namn af "Maulbrounformeln" (efter klostret
Maulbronn i Schwaben). På föranstaltande af kurfursten
August af Sachsen verkställdes ytterligare nya
bearbetningar af dessa båda förslag, först i Torgau
1576 ("Torgauska boken") och slutligen i klostret
Bergen vid Magdeburg 1577, i hvilket sistnämnda
arbete dcltogo utom Andrese, Chem-nitz och Chytnjuus
teologerna Andreas Musculus, Kristofer Cornerus och
Nikolaus Selnecker. Det sålunda fullbordade verket
kallades "Bergenska boken" 1. Konkordieformeln. Den
kringskickades till underskrift samt antogs af de
flesta och mest betydande lutherska ständerna, men
blef ock på många ställen tillbakavisad. Andra togo
senare sitt erkännande tillbaka. (Ang. antagandet i
Sverige se K o n-kordieboken.) - Konkordieformeln,
som först utkom på tyska 1580, sedan på latin s. å.,
består af 2 delar: Epilome ("kort sammandrag")
och Solida declaratio ("grundlig förklaring"). Den
förra innehåller 12 artiklar, af hvilka de 11
första bestå hvar och en af 3 delar: Status
conlroversice ("uppställande af tvistepunkten"),
Affirmalira (lutherska kyrkans lära) och Negativa
(vederläggning af andra åsikter); den 12:e innehåller
blott vederläggning af åtskilliga irrläror. I sin
senare del har konkordieformcln mera karaktären af en
teologisk afhandling än af en bekännelse. En särskild
betydelse tillkommer konkordieformelns prafalio
("förord") genom det klara uttryck den evangeliska
skriftprincipen där fått. Ehuru konkordieformeln långt
ifrån lyckades åstadkomma en fullständig enighet, utan
delvis t. o. m. gaf anledning till nya strider, så att
dess motståndare spefullt kallade den Concordantia
discors ("den tvcdräktiga endräkten"), bidrog den
dock kraftigt till stärkande af enhctsbandet mellan
de inomlutherska riktningarna och har därigenom
haft en oberäknelig betydelse för lutherdomens
bevarande. Å andra sidan kan ej förnekas, att den
bidragit till den lutherska åskådningens stelnande
i ortodoxistisk riktning. Dock kan den, ehuru
naturligtvis strängt luthersk, ej sägas bära någon
viss partiriktnings prägel. Jfr F. H. R. von Frank,
"Die theologie der Concordienformel" (4 bd, 1858-G4),
och Tschackert, "Die entstehung der lutherischen
und der reformicrten kirchen-lehre" (1910).
E. J. ö. (E. Bg.)
Konkrement (af lat. concre’scere, växa samman,
hårdna), med., stenbildning inom organismen. Se
Kalkkonkrement.
Konkresce’ns (lat. concresce’ntia), förtätning,
sammanväxande.
Konkret (lat. concrétus, eg. tät, hårdnad,
af concrefscere, sammanväxa, hårdna), verklig,
som innehåller väsendet eller substansen med dess
egenskaper och kännemärken likasom sammanvuxna hos
sig (i motsats till abstrakt, hvilket betecknar
Täsendet tänkt som söndradt från sina egenskaper
eller egenskapen söndrad från sin substans); rik på
bestämningar, jämförelsevis innehållsrik; kroppslig,
påtaglig, fattlig för de yttre sinnena; lifsfull,
rik på individuella drag.
Konkretion (lat. concrétio), förtätning,
samman-gående till ett fast helt; egenskapen att vara
konkret. - Geol., miner., en uti en bergarts eller
jord-aflagrings inre befintlig, genom kemiska krafters
verksamhet därstädes åstadkommen sam m anhopning
af mineraliska ämnen till en af buktiga ytor begränsad
massa, som till sin sammansättning oftast är betydligt
olik bergarten i öfrigt. Konkretionerna ha klotformig,
linsformig, äggformig eller oregelbunden skapnad,
ofta i hög grad växlande, och en storlek från några
millimeter till mera än l meter i genomskärning;
somliga äro på ytan så jämna och regelbundna, som
vore de svarfvade. - De i alun-skiffer förekommande
s. k. orslensbollarna (af bitu-minös kalksten),
de kulor och körtlar af svafvelkis, som träffas i
silurisk lerskiffcr och kalksten m. m., de i somliga
skiffcrler- och lerlager befintliga knölarna och
bollarna af lerjärnsten (t. ex. inom Skånes, Englands
m. fi. stcnkolsförande lager) äro konkretioner,
likaså de kalkhaltiga i glaciala eller ändå yngre
leror flerstädes förekommande s. k. marle-
Marlekor från ishafslera i Tuna socken,
Södermanland. (Sveriges geol. undersöknings
museum.) V» nät. storl.
korna, mallrickorna 1. näckebröden (se fig.), i
Finland imairaslenarna (se d. o.). Som konkretioner
eller konkretionsartade bildningar torde äfven böra
anses kritsystemets jlinlbollar, de kring växtrötter
i vissa sand- och lerlager bildade s. k. roströren
samt i viss mån också de särskilda små kloten i
klotgranit (se d. o. med fig.) och klot-diorit. -
Konkretionernas bildning anses ha försiggått inifrån
utåt, från en medelpunkt eller ett midtparti. De
förete stundom en koncentriskt skälig eller
radierande strålig textur i sin inre massa, detta
senare dock endast då det ämne, hvaraf konkretionen
består, är kristalliniskt utbildadt, exempelvis hos
svafvelkiskonkretioner. Kristallernas fria spetsar
äro därvid alltid riktade utåt (jfr Sekretion). I
många fall har man uti konkretionernas inre träffat
fossila lämningar efter organismer (tri-lobiter,
musslor, graptoliter, växtdelar o. s. v.), hvilka
sannolikt gifvit första upphofvet till deras bildande
genom den kemiskt reducerande verkan de kunnat utöfva
på de omgifvande ämnena. Det är ingen sällsynthet
att i norska och grönländska mariekors inre finna
ett fiskskelett, ett förhållande, som hittills ej
iakttagits inom Sverige. E. E.
Konkret substantiv. Se Konkretum.
Konkret tal, aritm., tal, som anger af hvad slag
enheterna äro, t. ex. 20 soldater, 16 hästar, hvaremot
20 och 16 äro abstrakta tal. Jfr A b s t r a-h e r a.
Konkretum 1. Konkret substantiv,
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
