- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
783-784

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konkursutredning - Konkussionsrör. Se Brandrör. - Konkvistadorer. Se Conquistadores. - Konkylier - Konkyliolog - Konnektiv l. Connectiv (se Konnektera) l. Knappband, bot. Se Ståndare. - Konnetabel - Konnexion, samband, sammahang. Jfr Konnektera. - Konnexiv. Se Konnektera - Konnig, Nils. Se König, Nils - Konnus kanal. Se Finland, sp. 293. - Konnässans. Se Connaissance. - Konnässör. Se Connaissance. - Konodonter - Konoid - Konoid yta. Se Konoid. - Konon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dande. Definitivt kan utredningen börja först
med inställelsedagen, emedan först då borgenärerna
anmäla de fordringar, för hvilka de i konkursen äska
utdelning. De anmälda fordringsanspråken granskas
därefter af borgenärerna, och möjligen uppstående
tvister pröfvas af rätten. Å inställelsedagen utses
af borgenärerna "sysslomän", hvilka nu i gode männens
ställe öfvertaga boets förvaltning och realisation,
enligt de närmare föreskrifter borgenärerna
ega att meddela dem. Sedan genom realisation af
tillgångar medel influtit i boet, verkställes
utdelning. Borgenärer, som ega förmånsrätt, kunna
erhålla utdelning, innan sådan verkställes till
öfriga, s. k. oprioriterade borgenärer. Bland
dessa eger utdelning rum, först sedan tiden för
granskning af de inkomna bevakningarna gått till
ända och medel influtit till så stort belopp, att
en utdelning af 5 proc. af fordringarna kan ega
rum. Sysslomännen upprätta då ett utdelningsförslag,
hvilket kan klandras af borgenär genom anmälan
till rätten, men som, därest det lämnas oklandradt
eller fastställes af rätten, lägges till grund för
alla kommande utdelningar i konkursen. Borgenär,
som icke å inställelsedagen anmält sin fordran,
kan genom efterbevakning bereda sig rätt till full
utdelning ur de tillgångar, hvilka icke upptagits
i tidigare utdelningsförslag. Då alla tillgångar
influtit, verkställes slututdelning, i sammanhang
hvarmed redovisning för boets förvaltning lämnas
och framlänges för borgenärerna till granskning. Vill
borgenär klandra förvaltningen, skall detta ske genom
stämning till rätten. Sedan den för slututdelningen
bestämda dagen tilländagått, anses konkursen
afslutad, hvarom gäldenären eger undfå bevis. I. Afz.

Konkussionsrör (af lat. concu’ssio, skakning). Se
Brandrör.

Konkvistadorer [-dårer]. Se Conquistadores.

Konkylier (af grek. kongchy’lion, snäckskal)
kallas de kalkskal, som förekomma hos större delen
af blötdjuren (se d. o.). Enär dessa kalkskal äro
de lättast iakttagbara och oftast bevarade delarna
af blötdjuren, har man stundom kallat läran om
blötdjuren helt enkelt konkyliologi (konkologi)
och benämnt konkyliolog den, som sysselsätter
sig med studiet af dem. Konkyliologi betyder dock
egentligen endast läran om blötdjurens skal. B. L-n.*

Konkyliolog, Konkyliologi. Se Konkylier.

Konnektera (af lat. conne’ctere, sammanbinda),
sammanknyta, förena. - Konnexiv, adj.,
förbindande. Jfr Konnexion.

Konnektiv l. Connektiv (se Konnektera) 1. Knappband,
bot. Se Ståndare.

Konnetabel (fr. connétable, af m lat. comes stabuli
1. constabularius), en från romerska kejsardömets
tid stammande, i Frankrike redan under merovingerna
använd titel på konungens eller en fransk feodalherres
förnämsta hoffunktionär (eg. stallmästare). På
karolingernas tid hade konnetabeln ett högt betrodt
militärt ämbete med "marskalkar" under sig, och
under kapetingerna var han en af Frankrikes främste
dignitärer. 1191, när seneskalkämbetet afskaffades,
blef han arméns högste befälhafvare och fick sedermera
sig tilldelad en mängd privilegier och preroffativ,
så att han slutligen blef landets främste Dast
konungen. I krigstid var han arméns högste
befälhafvare med oinskränkt makt, äfven om konungen
var närvarande, och i fredstid dennes främste
rådgifvare i krigsärenden samt skiljedomare i
tvister inom hofvet. De berömdaste konnetablarna
äro Gaucher de Châtillon (1302-27), Bertrand Du
Guesclin (1370-80), Olivier IV de Clisson (1380-92),
Charles de Bourbon (1515-38), Anne de Montmorency
(1538-93), Henri I:er de Montmorency (1593- 1621),
Charles d’Albert de Luynes (1621-22) och Francois
de Bonne de Lesdiguiéres (1622-26). Efter den
sistnämndes död afskaffades ämbetet i jan. 1627. -
Napoleon I, som bourbonerna, när de en tid trodde på
hans vilja att återupprätta konungadömet, erbjudit
konnetabelsämbetet, gaf 1804 sin broder Ludvig titeln
af storkonnetabel (fr. grand-connétable) och Berthier
den af vicekonnetabel (fr. vice-connétable). Vid
restaurationen upphäfdes dessa värdigheter.
E. A-t.

Konnexion (lat. conne’xio], samband, sammanhang. Jfr
Konnektera.

Konnexiv. Se Konnektera.

Konning, Nils. Se König, Nils.

Konnus kanal. Se Finland, sp. 293.

Konnässans [-saŋ’s]. Se Connaissance.

Konnässör. Se Connaissance.

Konodo’nter (af grek. kōnos, kägla, och odūs,
tand), paleont., ett namn, som af ryske geologen
Pander gafs åt små glänsande, kägellika, mer
eller mindre böjda kroppar, som ymnigt förekomma
i Rysslands undersiluriska lager. Pander ansåg
dem vara tänder af broskfiskar. Denna åsikt har
emellertid blifvit tämligen allmänt bestridd, dels
emedan säkra lämningar af fiskar upptäckts först
i vida yngre lager, dels därför att konodonternas
form i vissa afseenden af viker från den hos
broskfiskarnas tänder vanliga. Konodonterna
anses numera för "käkar" af maskar (annelider),
sedan man konstaterat öfverensstämmelsen emellan
dessas och konodonternas mikroskopiska struktur.
G. L. (A. Ung.)

Konoid (af grek. kōnos, kägla, och ei’dos, form),
mat., en figur, som begränsas af en konoidisk yta (se
nedan); ofta förstår man dock med konoid just denna
yta. Inom den grekiska geometrien förstod man med
konoid en figur, som uppkommer, då en parabel eller
hyperbel vrider sig kring en axel. Den förste, som
undersökte detta slag af figurer, var Archimedes. -
Konoidisk yta, mat. Om en rät linje glider på en
gång utefter en kurva och på en rät linje, som
icke ligger i denna kurvas plan, samt därunder
städse förblir parallell med ett gifvet plan, så
beskrifver den under sin rörelse en yta, som kallas
konoidisk yta. Kurvan kallas direktris, den gifna
räta linjen axel, planet dirigerande plan och den
rörliga räta linjen generatris till den konoidiska
ytan. Direktrisen kan äfven vara en rät linje; i detta
fall blir konoiden en hyperbolisk paraboloid
(se d. o.). De konoidiska ytorna ega en viss likhet
med de koniska, men där de senare ha en spets, ha de
förra i stället en kant. (I. F.)

Konoidisk yta. Se Konoid.

Ko’non (grek. Κόνων, lat. Cōnon), forngrekisk
fältherre, hvilken under den senare delen af
peloponnesiska kriget (från 413 f. Kr.) vid flera
tillfällen förde befälet på Atens flottor. År 407
efterträdde han Alkibiades som öfverbefälhafvare,
men blef följande året af spartanerna under
Kallikratidas slagen och innesluten vid Mytilene,
ur hvilket trångmål

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free