- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
797-798

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konrad från Marburg - Konradin - Konradsberg, hospital. Se Stockholms hospital. - Konrad von Hostaden - Konrad von Jungingen. Se Jungingen. - Konrektor - Konsakrera - Konsangvinitet - Konschonell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

797

Konradin-Konschonell

798

nom ett par påfliga bref begåfvad med nästan absolut
makt, rasade han mot "kättare" af alla slag, i
synnerhet mot katarer och valdenser, som slagit sig
ned i Tyskland. Efter korta förhör följde halshuggning
eller bål. För att hämma denna ofta godtyckliga
framfart sammankalladus en stor församling af furstar
och biskopar till Mainz 1233. På resan därifrån till
Marburg mördades K. 30 juli 1233. Hans ben ned-sattes
i den hel. Elisabets kapell. J-
P.

Konradin (it. Corradino), konung af Jervsalem och
Sicilien, hertig afSchwaben, den siste hohcn-staufern
(frånsedt kejsar Fredrik II:s son Enzio, d. 1272),
f. 25 mars 1252 i Wolfstein vid Landshut, d. 29
okt. 1268 i Neapel, hette eg. Konrad och var son
till Konrad IV, konung af Tyskland och Sicilien
(d. 1254). Då hans faders halfbroder, Manfred, som
tagit konungariket Sicilien i besittning, stupat i
slaget vid Benevento, 1266, och hans motståndare Karl
af Anjou af påfven krönts som konung af Sicilien,
drog Konradin med en här och sin vän Fredrik af
Baden hösten 1267 öfver Alperna. Ehuru bannlyst af
påfven och öfvergifven af flera anhängare, vann han
på sin sida öfre Italiens städer och mottogs i Rom
under jubel, men blef på grund af sin oförsiktighet
slagen af Karl af Anjou vid Taglia-cozzo 1. Scurcola i
Abruzzo 23 aug. 1268. K. flydde, men greps i början
af sept. s. å. jämte Fredrik af Baden, hvarpå båda
afrättades. Sin handske sände K. till Peter af
Aragonicn, närmaste arftagaren till hans anspråk på
Siciliens krona, som också 1282 kom i besittning af
Sicilien, sedan den s. k. sicilianska aftonsången
s. å. gjort slut på fransmännens välde. K., hvilken
enligt krönikan var vacker som Absalon, ligger
begrafven i Neapel i klosterkyrkan Santa Maria
del Carmine, där hans af Thorvaldsen modellerade
marmorstaty uppställdes 1847. Hans sorgliga öde har
lämnat stoff till flera dramatiska arbeten. - Litt.:
Schirrmacher, "Die letzten Hohenstaufcn" (1871), del
Giudice, "II giudizio e la condanna di Corradino"
(1876), Hampe, "Geschichte K:s von Hohenstaufen"
(1894), och Miller, "K. von Hohcn-staufen" (1897).
(G. W-k.)

Konradsberg, hospital. Se Stockholms hospital.

Konrad von Höstaden[-fånn-11. Hochstaden, grefve,
ärkebiskop af Köln 1238, d. 28 sept. 1261, förde
blodiga fejder med sina grannfurstar samt med staden
Köln och gjorde i^41, jämte ärkebiskop Sigfrid af
Mainz, formligt uppror mot kejsar Fredrik II. 1242
togs han till fånga af grefve Vilhelm IV af Julich,
men frigafs efter 9 månader, deltog 1246 i valet
af landtgrefven Henrik Raspe af Thuringen till
tysk konung i Fredriks ställe och understödde efter
Henriks död (1247) valet af grefve Vilhelm af Holland,
hvilken han krönte i Aachen l nov. 1248, men från
1254 motarbetade. Efter Vilhelms död (1256) krönte
han grefve Rikard af Cornwallis 17 maj 1257. Under
K:s tid började den berömda Kölndomen byggas (1248). -
Jfr biografi af Car-dauns (1880).

Konrad von Jungingen [-fann-]. Se J u n g i n-gen.

Konre’ktor (af lat. con, med, och refctor, ledare), en
l!irartitel, som i Sverige omtalas för sista gången i
Skolordningen 16 dec. 1820 och synes ha varit tillagd
den lärare, som i skolor (lägre läroverk) undervisade
jämte rektor i högsta klassen ("rektors-

klassen"). Helt naturligt kom han därigenom
att bli en slags vikarie för rektor. Platsen
tillsattes särskildt och på samma sätt som
öfriga lärarbefattningar. Titeln förekommer ännu
i Tyskland i fråga om lärare vid gymnasier och
"borgarskolor" samt ges vid de senare ofta åt andre
läraren, om denne har vetenskaplig utbildning.
J- C.

Konsakrera (lat. consecräre, af safcer, helig),
inviga, helga, förklara för helig. Jfr Konsekra-t i
o n.

Konsangvinitet (lat. consangmnitas, af con, med,
och sa’nyiiis, blod), blodsförvantskap (se d. o.).

Konschone’11, Koschenillinsekten, Coc-cionella,
zool., farm., benämnas i handeln de torkade hela
honorna af ett slags sköldlus, Coccus Cacli L., som
hör till fam. Coccidce af underordn. Växtlöss och
Halfviugarnas ordning bland insekterna. Konscho-nellen
lefver, såsom det vetenskapliga namnet antyder,
på arter af £ac/?/s-familjcn, särskildt på arter
af släktet Opunlia. Hannen (l å fig.) har nästan
trådtina, 10-ledade antenner, stora utstående
ögon, två hinnaktiga vingar och två svansborst,
längre än kroppen. Den flyger fritt omkring och
uppsöker de vinglösa honorna, som i olikhet med andra
sköldlöss krypa fritt omkring på opuntiernas tjocka,
bladlika stjälkar. Honans (2 å fig.) antenner äro
helt korta, och mellan dem sitter en sugsnabel med
3 fina borst. Den äggrunda, segmenterade kroppen
är beklädd med ett hvitaktigt, mjöl-likt, fint
stoft. Koschenillinsekten tillhör urspr. Mexico, där
densamma användes som färgmedel redan vid spanjorernas
ankomst dit (1518). Till Europa kom konschonell
första gången 1526. Numera frambringas konschonell
i stor skala icke blott i Mexico, utan äfven i många
andra länder, där dess näringsväxter trifvas, såsom i
Västindien, i Ostindien (Java) samt äfven i sydligaste
Spanien (Malaga), på Malta och i Algeriet, där stora
planteringar af Opuntia äro anlagda. Sedan honorna
blifvit befruktade, sväller bakkroppen och f ylles
rikligt med ägg. Det är de äggstinna honorna, som med
en fjäder af borstas från näringsväxten, dödas (i eter
eller genom hetta) och torkas. Naturligtvis kvarlämnas
ett visst antal honor till stammens bibehållande. Man
tager vanligen tro skördar om året; den första anses
vara den bästa. Man skiljer i handeln mellan svart
konschonell (sp. Cochinilla renegrida eller gråna
nigra) och s i l f v e r-grå (sp. C. jaspeada),
den förra nästan alldeles utan och den andra
försedd med det nämnda hvitaktiga öfverdraget. De
torkade honorna äro 3-4 mm. långa, äggrunda, under
platta eller något konkava, ofvan något kullriga,
tvärskrynkliga och något kantiga. De äro mycket
lätta, så att 400,000 st. torkade konschonellcr
beräknas komina på ett kilogram. Färgen är antingen
svart eller rödsvart (gråna nigra) eller grnhvit,
med rödt skimmer å upphöjningarna och hvitaktigt
stoft i groparna. Lukt saknas, men smaken är sknrpt
sarnmandfngHndo bitter. Det inro nr fvlldt af en
kornig, mörkröd massa, som innehåller det

Coccus Cacti. ne, 2 hona (sedd från
buksidan). Betydligt förstorade.

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free