Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konservera, bibehålla i oskadadt skick, bevara. 4. Bevara en djurkropp eller del däraf - Konserveringsvätska. Se Konservera 4. - Konsiderabel. Se Konsideration. - Konsideration - Konsignant, hand. Se Konsignera 1. - Konsignatar l. Konsgnatarie, hand. Se Konsignera 1. - Konsignation, Konsignationsaffär, hand. Se Konsignera 1. - Konsignera 1. Hand., - Konsignera 2. Krigsv., - Konsilium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konserveringsvätska-Konsilium
810
torkning. För att bibehålla växtens organ i sin
naturliga ställning användes torkning i varm
fin sand eller genomdränkning med paraffiii
eller glycerin. Liknande impregnering (ofta
åtföljd af färirninir1 brukas för konservering
af växtdelar till prydnadsändamål, t. ex. af
bokgrenar. Slutligen användas mycket ofta
konserveringsvätskor (inlagsningsvätskor) af olika
sammansättning. Oftast används därtill sprii, antingen
enbart (minst 00 proc. alkohol) eller blandad med
något glycerin (Hant/schs lösning) eller saltsyra
(för att förhindra växternas svartnande). Mycket ofta
användas äfven starkt utspädda formol-lösningar. För
bibehållande af växternas gröna färg brukas
konserveringsvätskor, innehållande en ringa mängd
kopparsalt (Riparts lösning, kopparlaktofenol,
m. fl.). De förr använda koncentrerade lösningarna af
klorkalcium eller kaliumacetat ha nu kommit ur bruk.
1. ö. C-u. 4. L-e. E. llgn. U. L-ni.
Konserveringsvätska. Se Konservera 4.
Konsideräbel. Se Konsideratiön.
Konsideratiön (af lat. consideräre, öfverväga,
taga hänsyn till), betraktande, afseende, hänsyn,
und-seende. - Konsideräbel, afsevärd, ansenlig.
Konsigna’nt, hand. Se Konsignera 1.
Konsignatär 1. Konsignatärie, hand. Se Konsigncra 1.
Konsignatiön. Konsignationsaffär, hand. Se Konsignera
1.
Konsignera (lat. consignäre, eg. förse med underskrift
och sigill, af con, med, och signum, kännetecken,
sigill). 1. Hund., öfversända varor till en köpman
å annan (vanligen aflägsen) ort att af honom säljas
därstädes för egarens räkning till bestämda minimipris
eller till maiknadspris. Vid dylika affärer är
det vanligt, att kommissionären (k o n s i g n a t
a-ren, konsignatarien) lämnar sin kommittent (k o n
s i g n a n t e n) ett förskott å det i k o n-s i g
n a t i o n sända varupartiet på det sätt, att han
accepterar en af den senare på honom dragen växel för
en viss öfverenskommen del (t. ex. 1/2 eller 3M af
varornas värde. Konsignationsaffärcr i vanlig mening
förekomma i regel blott i fråga om större varupartier
och bedrifvas oftast i mera betydande sjöstäder med
omfattande och lätta förbindelser (t. ex. London,
Hamburg). I allmänhet har dock konsigna-tionshandeln
numera, då varor per telegraf kunna rekvireras från
de aflägsnaste håll och med ångans tillhjälp inom
några få dagar eller veckor vara på platsen, icke
samma betydelse som förr. Konsignatiön i smått
förekommer f. ö. äfven i vissa andra fall. Så
t. ex. är i allmänhet bokhandeln till stor del
en konsignationshandel, hvarvid bokhandlaren är
förläggarens konsignatar. - 2. Krigsv. Att konsignera
en trupp vill säga att hålla den samlad inom kasern,
färdig att när som helst utrycka i ändamål att
förstärka vakter eller till ökad patrullcring
och ordningens upprätthållande, mest gentemot en
orolig befolkning 1. A. W .-son
M. 2. C. O. N.
Konsilium dat. cnvciTwm, församling, möte)
1. Synod kallades i den äldre kyrkan och
medeltids-kyrkan samt kallas ännu i den katolska
kyrkan hvarje kyrkomöte. Dessa konsilier delas
i ekumeniska 1. allmänna, vid hvilka hela kyrkan
är representerad och hvilkas beslut äro bindande
för hela kyrkan, samt p a r t i k u I ä r a, som
utgöra repre-scntationsförsamlingar för ett visst
kyrkoterritorium och sönderfalla i diecesankonsilier,
för ett biskops-
stift, provin si al konsilier, för en af flera
biskopsstift bestående k^rkoprovins, och (af
yngre datum) nulio-n<t l konsilier, för en hel
folkkyrka. Som det första konsiliet räknas det i
Apg. 15 kap. omtalade aposthimötet i Jerusalem
omkr. år 50, "urtypen för alla konsilier". Det
äldsta konsilium man därefter med visshet känner
till hölls i Hierapolis i Mindre Asien omkr. år
160. Mot slutet af 2:a årh. höllos flera konsilier
med anledning af redan då uppkomna stridigheter. Den
romersk-katolska kyrkan räknar tjugu ekumeniska
1. allmänna konsilier, nlimligen i 1) \ic?ra 325,
2) Konstantinopel 381, 3) Efesos 431, 4) Chalcedon
451, 5) Konstantinopel 553, 6) Kon-stantiuopel
(380, 7) Nicira 787, 8) Konstantinopel 869, 9)
Rom 1123 ("l:a allmänna Laterankonsi-liet"),
10) Rom 1139 ("2:a allm. Laterank."). 11) Rom
1179 ("3:e allm. Laterank."), 12) Rom 1215 ("4:e
allm. Laterank."), 13) Lyon 1245, 14) Lyon 1274, 15)
Yienne 1311-12, 16) Konstanz 1414- 18, 17) Florens
1439, 18) Rom 1512-17 ("5:e allm. Latcrank."),
19) Trident 1545-63, 20) Rom 1869-70 ("det
allmänna Vatikankonsiliet"). De åtta första voro
sammankallade genom kejserlig myndighet, hvilken
äfven vid förhandlingarna mången gång gjorde
sig gällande. Vid dessa konsilier var kejsaren
vanligen preses. De öfriga sammankallades af
påfvarna. Den grekisk-katolska kyrkan erkänner som
ekumeniska blott de sju första af dessa konsilier,
af hvilka de sex första afhandlade stridsfrågorna
om treenighetsläran och läran om Kristi person
(de trini-tariska och kristologiska frågorna) och
det sjunde den i österländska kyrkan länge förda
striden om bilddyrkan. Genom den grekisk-katolska
kyrkans skilsmässa från den romersk-katolska, 1054,
och sedermera genom de protestantiska kyrkornas
skilsmässor från den romerska omöjliggjordes hållandet
af ekumeniska konsilier, såvidt därmed menas sådana,
där hela den kristna kyrkan är representerad. Det
sista ekumeniska konsiliet af detta slag var det
fjärde allmänna Laterankonsiliet (1215, det 12:e
ekumen.; se ofvan). Genom -det s. k. "latinska
kejsardömets" upprättande i Konstantinopel (1204-61)
under det s. k. fjärde korståget hade nämligen den
grekiska kyrkan blifvit lagd under den romerska,
hvarför på detta möte äfven den grekiska kyrkan var
representerad genom både patriarker och biskopar. På
detta konsilium, där påfven Tnnocentius III
presiderade, fattades flera viktiga beslut rörande
kvrkoläran och kyrkoordningen. Där lades också
grunden -till inkvisitionen. - Den romersk-katolska
kvrkan, som anser sig vara den enda kristna kvrkan,
kallar dock hvarje konsilium ekumeniskt, där hon
själf är fullständigt representerad. De märkligaste
af de ofvan uppräknade konsilierna äro, utom de
redan särskildt nämnda, det tridentinska (1545-63),
där romersk-katolska kvrkan emot de reformatoriska
kyrkorna skarpt fixerade sin bekännelse och ställning,
och det vatikanska af 1869-70, där den påfliga
ofelbarhetsdogmen proklamerades. Laterankonsilier
kallas s-idana, som höllos i påfvens gamla palats i
Rom, Lateranen. Af dem räknas fem till de ekumeniska
(so ofvan). Bland märkligare konsilier må äfven
framhållas de tre s. k. reformatoriska i slutet af
medeltiden, sammankallade för att göra slut på den
s. k. stora schismen och reformera kvrkan "till hufvud
och lemmar", nämligen i Pisa 1400, i Konstanz 1414-18
(det 16:e ekumeniska) och i Basel
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
