Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konsilium - Konsiliär - Konsistens - Konsistensfett - Konsistoralis, medlem af ett konsistorium. Konsistoriell, som har afseende på eller lyder under ett konsistorium. Se Pastorat. - Konsistorieamanuens. Se Konsistorienotarie. - Konsistoriell. Se Konsistorialis. - Konsistorienotarie - Konsistoriell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
811
Konsiliär-Konsistorium
812
1431-43. Visserligen häfdes den påfliga schismen
genom kyrkomötet i Konstanz, men någon kyrklig
reformation mäktade dessa "reformatoriska möten"
icke åstadkomma. - Hvad de partikulära konsilierna
vidkommer, finnes om provinsialkonsilierna redan i
början af 3:e årh. den föreskriften, att de skulle
hållas regelmässigt en eller två gånger om året. Om
de troligtvis äldre diecesankonsilierna finnas inga
särskilda föreskrifter. Helt säkert sammanträdde äfven
dessa minst en gång om året. Under medeltiden rådde
ingen bestämd ordning rörande tiden för konsiliers
hållande. Tridentinska konsiliet (se ofvan) upptog
frågan därom och stadgade, att diecesan-kousilier
skulle hållas hvarje år och provinsialkonsi-lier
hvart tredje, hvilken föreskrift dock icke så
noggrant har iakttagits. - Det utförligaste
arbetet öfver konsilierna och deras beslut är
Hefeles "Konci-liengeschichte" (2:a uppl., 7 bd,
1873-79). J-P-
Konsiliär (af lat. conci’lium, sammankomst), som har
af seende på ett konsilium (kyrkomöte).
Konsistens (af lat. consi-stere, bestå), beskaffenhet,
i synnerhet grad af fasthet’ och täthet hos en kropp,
grad af sammanhang mellan smådelarna i en organism.
Konsistensfett (se Konsistens), tekn., smörjmedel,
som vid rumstemperatur ej äro flytande, utan smälta
först vid 70-80°. De bestå vanligen af mineralolja med
15-20 proc. kalktvål och l-4 proc. vatten. Dessutom
tillsättes ofta vaselin, goud-ron, hartstvål,
talg, alkalitvål, grafit m. m. Konsistensfett
framställas genom kalktvålens lösande i mineralolja
och tillsats af så mycket vatten, att den för dem
säregna konsistensen ernås. Mera sällan löses fet
olja i mineralolja och förtvålas med kalk, hvarefter
lämplig mängd vatten tillsättes. Vattnet föranleder
emulsionsbildning och är nödvändigt, enär lösning
af vattenfri kalktvål i mineralolja med tiden blir
heterogen, emedan kalktvålen ej bildar vanlig lösning,
utan befinner sig i kolloidal form. Konsistensfett
användes vid maskindelar, som äro svåra att komma
åt, samt i händelse af mycket hög belastning, såsom
vid valsverk. Emellertid ha konsi-stensfett större
inre friktion än smörjoljorna och kunna därför med
fördel användas endast i vissa speciella fall och då
stort kraftöfverskott förefinnes. Konsistensfett för
speciella ändamål äro följande: Maskinfett af flera
slag, exempelvis toyotfett. Dessa användas för att
smörja transmissioner, vef-tappar o. d. Kompoundfett
användas för smörjning af sjömaskiner, ha smör-
till talgkonsi-stens, äro lätt emulgerbara med
vatten och innehålla alkalitvål. V a l s f e 11
användas för smörjning af valslager i järnvalsverk,
ha en smältpunkt öfver 100° och innehålla tillsats
af fett- eller asfalt-beck. Kugghjulssmörja är
konsistensfett försatt med grafit eller talk samt
tjära, harts, vax, paraffin och ceresin. B e-m f
ett användes på remmarnas yttersida för att göra
dem smidiga samt framställes af trän och ett fast
fett som talg, ullfett eller vax. R e m sm ö r j a,
afsedd att öka remmarnas adhcsionsförmåga, så att de
hålla sig kvar på remskifvorna, är konsistensfett
försatt med harts, hartsolja, ullfett m. m.
E-t N-n.
Konsistoriälis (nlat. consistoriälis), medlem af ett
konsistorium. - E o n s i s t o r i e’l l, som har
af seende på eller lyder under ett konsistorium. Se
Pastorat.
Konsistorieamanuens. Se Konsistorienotarie.
Konsistorie’11. Se Konsistoriälis.
Konsistorienotarie, tjänsteman, hvars åliggande är
att föra protokoll vid konsistoriets sammankomster,
expediera dess beslut, vårda dess arkiv, uppbära
och redovisa kollekt- och stamboksmedel äfvensom
åtskilliga till allmänna läroverkens kassor ingående
inkomster o. s. v. Han tillsättes af K. M:t efter
ansökan och domkapitlets yttrande. Till sitt biträde
har konsistorienotarien en konsistorieamanuens.
Konsistorium (lat. consistōrium,
eg. församlingsställe), namn på vissa slags
ämbetsmyndigheter, särskildt i kyrko- och
undervisningsfrågor. Akademiskt konsistorium,
som till bisittare har vissa af ett universitets
professorer och tjänstemän, handlägger ärenden
rörande universiteten. Se Lunds universitet
och Uppsala universitet. – Om påfligt
l. kardinalkonsistorium se Kardinal. – Katolskt
biskopligt konsistorium är en kollegial domstol
vid biskopens sida, hvilken dömer i första instans
i kyrkliga mål (andra instans är metropoliten och
3:e påfven); det består vanligen af både andliga råd
(mest domkapitulares) och världsliga och kan ha
bestämmande eller blott rådgifvande votum. Biskopens
medhjälpare, generalvikarien, kan ock till hjälp vid
stiftets förvaltning ha ett dylikt råd, hvilket då ock
ofta kallas konsistorium. Denna beteckning är f. ö. i
katolska kyrkan mångtydig; den kan äfven tillkomma
andra kyrkomyndigheter. – I Calvins kyrkoorganisation
är konsistoriet församlingens styrelseorgan; det
består af församlingens pastorer samt äldste (lekmän)
och regerar själfständigt och med stor makt. I de
presbyterianskt organiserade reformerta kyrkorna
finnas ej konsistorier. – Inom den tyska lutherska
kyrkan, där kyrkoregementet helt kom i furstarnas hand
och utöfvades genom visitationskommissioner, gjorde
sig snart behofvet gällande af andliga domstolar,
särskildt i äktenskapsmål och kyrkotukt. Krafvet på
en sådan domstol framfördes första gången i Sachsen
1537, liksom åt den då gafs namnet konsistorium. 1539
inrättades ock det första lutherska konsistoriet i
Sachsen (Wittenberg). Flertalet lutherska stater i
norra och mellersta Tyskland följde Sachsens exempel
och inrättade dylika, af fursten tillsatta och
af teologer och jurister sammansatta konsistorier
som hufvudsakligen kyrkodomstolar, om ock med en
del andra uppgifter; de voro sålunda ej organ för
det landsherrliga regementet, hvilket fortfarande
utöfvades genom visitationer eller genom furstens
kansli. – Helt annorlunda gick utvecklingen i det
lutherska Württemberg; där infördes 1559 kyrkorådet
som furstens centrala kyrkoförvaltningsorgan för hela
landet, utan att ha något att göra med äktenskaps-
och domsfrågor. Denna form för kyrkostyrelse
efterapades flerstädes, slutligen äfven i Sachsen
1580, där kyrkorådet fick taga namnet konsistorium
och jämte sin förvaltningsuppgift äfven öfvertaga
egenskapen af kyrkodomstol. Denna anordning
segrade i Tyskland. Därmed var konsistoriet
färdigt som verklig landsherrlig institution
för kyrkoregementet. Vanligen var en jurist
ordförande. Konsistorier egde utöfva den andliga
domsrätten i äktenskapsmål och kyrkotukt, hvarjämte
tillkom dem att tillsätta och ha uppsikt öfver andliga
ämbetsmän och skollärare, deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
