Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konsten i skolan - Konsternera - Konstflitsföreningen i Finland - Konstförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
853
Konsternera-Konstförening
854
rika och konstintresserade personer, t. ex. prins
Eugen, fröken E. Bonnier, hr Fr. Löwenadler,
ha bekostat skolors utsmyckande med framstående
konstverk. Stockholmsföreningen har med verksamt
bistånd af prins Eugen, A. Zorn m. fl. bekostat eller
bidragit till åstadkommandet af ett stort antal af de
konstverk, som nu skänka sin skönhet och idealitet
åt våra skolor, såsom K. Larssons fresk "Korum" i
Högre latinläroverket å Norrmalm och samma konstnärs
oljemålning "Den första läxan" i Norrköpings högre
allmänna läroverk, G. Paulis fresk "Om sommaren sköna"
i Högre allmänna läroverket å Södermalm, N. Kreugers
"Midsommar" i Adolf Fredriks
Läsning, marmorrelief af K. Eldh, gåfva af Konsten
i skolan åt Kungsholms realskola.
folkskola, Eldhs marmorskulptur "Läsning" (se
fig.) i Kungsholmens realskola (Stockholm). Den
har därjämte spridt ett betydande antal kopparstick,
etsningar och fotogravyrer till skolor rundt om i hela
landet. Stiftarna af "Konsten i skolan", K. G. Laurin,
H. Lundberg och J. Kruse, ha från stiftandet utgjort
föreningens styrelse. Medlemsantalet har hållit
sig mellan 150 och 200, och årsafgiften är 10 kr.
C. L-in.
Konsternera (lat. consternäre), bringa ur fattningen,
förbrylla, göra förlägen. - Konsterna-tio n,
bestörtning, (ytterlig) häpnad, skräck.
Konstflitsföreningen i Finland. På framställning
af K. G. Estlander beslöts på hösten 1870 vid ett
möte i Helsingfors att där inrätta en slöjdskola,
af-sedd att hos yngre, i industrien och vid
handtver-kerierna anställda personer utveckla
konstsinne och konstfärdighet. Ett antal litteratörer
och artister hade erbjudit sig att utan ersättning
meddela undervisning i skolan, som öppnades 11
jan. 1871. För att öfvertaga denna skola samt utveckla
den till en fullständig undervisningsanstalt,
där yrkes- och in-dustriidkare af bägge könen
skulle erhålla tillfälle att vinna en på konst och
kunskap grundad fackbildning, stiftades 28 okt. 1874
Föreningen för konstfliten i Finland, hvars senaste
stadgar äro af 20 jan. 1893, då namnet ändrades till
Konstflitsföreningen i Finland. Styrelsen består af
ordf., vice ordf., sekreterare och
skattmästare samt 9 andra ledamöter, alla
valda på 3 år; äfven skolans föreståndare har
säte i styrelsen. Föreningens ändamål är att
befrämja konstfliten i landet samt verka för den
inhemska slöjdens tidsenliga utveckling och smakens
förädling. I detta syfte har föreningen föranstaltat
populära föredrag, konstindustriella utställningar,
pristäflingar samt sedan 1894 utlottning bland
medlemmarna af inköpta konstindustriella alster. Dessa
årliga lotterier, hvilka vunnit en betydande
utsträckning, ha varit af stor vikt icke blott för
afsättningen af elevernas arbeten, utan äfven som
uppmuntran för konstindustrien och för spridande af
smak och konstintresse. Föreningens främsta uppgift
har dock varit upprätthållandet af dess skola. 1886
omorganiserades denna och har sedan dess fungerat
både som en centralskola för landets konstflit
och som en högre handtverks-skola för Helsingfors
stad. Under några år var anstalten utvidgad med
en förberedande afdelning, motsvarande en lägre
handtverksskola. Sedan 1902 omfattar skolan följande
afdelningar: högre konstindustriskola, som afser att
utbilda mönsterritare och meddela yrkesfärdighet i
särskilda ämnen, högre handtverksskola för elever,
som redan inträdt i yrken, förberedande skola till
konstindustriskolan samt kurs för utbildande af
teckningslärare i landets skolor. Vid anstalten
verka en föreståndare, en konstnärlig ledare
(sedan 1902), tillika öfverlärare i komposition,
samt 33 andra lärare. Antalet elever utgjorde hösten
1909 610, hvaraf 411 manliga och 199 kvinnliga. I
samband med skolan stå ett konst-industriellt
bibliotek och ett museum af inhemska och utländska
mönstergiltiga arbeten, modeller, ritningar,
råmaterial m. ni. Föreningen är sedan 1887 inrymd i
en för densamma och Finska konstföreningen gemensam
storartad byggnad, Ateneum. Medlemsantalet
var 1909 4,018, tillgångarna 203,900 mark,
hvaraf donationer 129,600 mark. Inkomster och
utgifter balanserade samtidigt med 198,200 mark.
T. C.
Konstförening, en förening af konstnärer och
konstvänner i ändamål att främja konstens intressen, i
främsta rummet bildkonstens. Konstföreningsväsendet är
ett uttryck för det moderna borgerliga samhällets
vaknande konstintresse och håg att popularisera
konsten och sprida dess alster. Den första
konstföreningen bildades i München 1823, Berlin följde
exemplet 1825 och Dusseldorf 1829. F. n. finnas i
Tyskland omkr. 80 konstföreningar, af hvilka flera
samarbeta. I Stockholm stiftades Konstföreningen
(se d. o.) 1832. 1858 tillkom Föreningen f ö r n o r
d i s k k o n s t (se d. o.). Sedan tillkommo flera
liknande föreningar i andra städer. F. n. finnas -
förutom Sveriges allmänna konstförenings "kretsar"
- konstföreningar i Göteborg, Norrköping och
i Malmö två olika ("Konstföreningen för södra
Sverige" och "Skånes konstförening"). Dessutom
finnas i Stockholm Föreningen för grafisk konst,
Konsten i skolan, Svenska slöjdföreningen (se
dessa ord) m. fl. föreningar med hvar sin speciella
uppgift. Finska konstföreningen (se d. o.) intager en
plats för sig, den sköter konstskolan i Helsingfors
och har statens konstsamlingar under sin vård. -
Konstföreningarna verka medelst utställningar -
i Tyskland och Schweiz ofta ambulerande genom inköp
af konstverk, som ibland öfverlämnas
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
