- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
869-870

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstnärsförbundet - Konstnärshuset. Se Konstnärsklubben. - Konstnärsklubben - Konstnärskoloni. Se Koloni. - Konstnärsrätt. Se Eganderätt 2. - Konst- och nyhetsmagasin. Se Magasin för konst, nyheter och moder. - Konstriktion - Konstruera - Konstruktion, sammansättning, byggnad - Konstruktion, - 1. Mat., - Konstruktion, - 2. Språkv.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Konstnärshuset-Konstruktion

870

intressena och "genom en fri utveckling af idéer
tillfredsställa behofvet af en mera omfattande
estetisk odling". Gillets första sammankomst hölls 27
jan. 1846, då 73 ledamöter antecknat sig. I början af
1848 var ledamöternas antal 483. Gillet sammanträdde
207 gånger; därvid höllos omkr. 370 föredrag,
33 teatraliska föreställningar samt 218 musik-och
sångföredrag. Dessutom anordnades 57 tablåer och 154
målningsutställningar. Ordförande voro G. R. Rabe,
K. A. Wetterbergh, G. 0. Hyltén-Cavallius,
G. H. Mellin, A. E. Holmberg m. fl. Sekreterare
var nästan hela tiden V. Malm. I estetiskt
afseende märklig var den riktning åt en nordisk
konst, som inom gillet gaf sig ett fullt och
omisskänneligt uttryck. Gillet ville ej blott vara
en sammanslutning af konstens vänner och utöfvare,
utan tillika utgöra protest mot de föråldrade
åsikter och den slentrian, som konstakademien
ansågs omhulda. Ett kraftigt inflytande af gillets
fosterländska riktning rönte i synnerhet Blommér. För
en vidgad kunskap om äldre tiders måleri samt en
jämförelse mellan svensk och utländsk konst verkade
nitiskt V. Wohlfahrt genom de utställningar han
1847-51 föranstaltade. "Konstnärsgillets album",
utg. af V. Malm (7 häften), utgöres af litografier
efter taflor, hufvudsakligen af konstnärer, som
tillhörde gillet. I början af 1850-talet mattades
intresset för gillets förhandlingar alltmer,
sedan de idéer, för hvilka det var ett uttryck,
gjort sig allmännare gällande. Så beslöts 1854
Konstnärsgillets upplösning. En varaktig minnesvård
hade det rest sig, då ur dess led redan 1847 bildades
Artisternas och litteratörernas pensionsförening, som
ännu fortvarar och förfogar öfver betydliga fonder.
-rn. (G-g N.)

Konstnärshuset. Se Konstnärsklubben.

Konstnärsklubben i Stockholm stiftades 11 okt. 1856
på initiativ af J. K. Boklund och med ändamål att
föra konstnärerna tillsamman och lära dem

illustration placeholder

Konstnärshuset i Stockholm.

trifvas med hvarandra. Tack vare i främsta
rummet F. V. Scholander lifvades sammanträdena
af sång, improvisationer och små dramatiska
prestationer. Större fester höllos vid jul och vår
eller af annan anledning. Något annat ändamål än
att befrämja ett godt kamratskap hade klubben ej,
förrän då 1882 fråga väcktes om åstadkommandet af
ett konstnärshus med utställningslokal. Därmed fick
samfundet en ny uppgift. Genom samverkan mellan
klubben och Konstnärsförbundet och sedan Svenska
konstnärernas förening blifvit bildad, anskaffades
på lotterivägen medel till bygget, och 1899 stod
Konstnärshuset färdigt, fastän dess utställningslokal
visserligen ej var sådan, som man drömt sig
den. Belägen vid Smålandsgatan n:r 7, omfattar
byggnaden (se fig.), förutom en utställningssal,
styrelse- och klubblokaler m. m. Svenska
konstnärernas förening är husets egare. Förutom
att den tog initiativet till Konstnärshuset,
åstadkom Konstnärsklubben 1888 bildandet af Svenska
konstnärernas understöds- och sjukhjälpsförening samt
startandet af publikationen "Jul" (se dessa ord),
som utkommit fr. o. m. 1888. En teckningssamling,
"Konstnärsklubbens tioårsal-bum", utkom 1898. Klubben,
som har fri lokal i Konstnärshuset, eger en liten
samling konstverk, till större delen gåfvor af
medlemmar, och ett litet bibliotek. F. n. (1910)
räknar klubben 258 medlemmar.

- Se G. Nordensvan, "Konstnärsklubben
1856- 1906", illustrerad festskrift
vid 50-årsfesten 11 okt. 1906.
G-g N.

Konstnärskoloni. Se Koloni.

Konstnärsrätt. Se Eganderätt 2.

Konst- och nyhetsmagasin. Se Magasinför
konst, nyheter och moder.


Konstriktion (lat. constri’ctio), hopsnörning,
sammandragning, insnörande; i med. namnes så
förfaringssättet med Esmarchs binda (se d. o.).

Konstruera (lat. constru’ere) sammanfoga till ett
ordnadt helt, bygga, uppföra; sammanfoga ord till en
mening; göra utkast till, förfärdiga modellen till,
rita, upprita (t. ex. konstruera en sexhörning);
söka gifva en filosofisk förklaring af verkligheten
genom att med schematisk följdriktighet på densamma
tillämpa vissa abstrakta principer; på ett konstladt
och abstrakt sätt genomföra vissa älsklingsteorier
vid förklaringen af historiska företeelser, äfven med
fara att göra våld på fakta. Se vidare Konstruktion. -
Konstruktiv, tjänande till att sammanhålla delarna
af ett helt; i byggnads-konsten sådan del af en
byggnad, som (i motsats till dekorativ) är nödvändig
för att gifva densamma stabilitet och hållfasthet. -
Konstruktör, en person, som sysselsätter sig med att
konstruera byggnader, maskiner, skepp o. s. v.

Konstruktion (lat. constru’ctio, byggnad),
sammansättning, byggnad, anordning, plan; ritning;
konstruerande på filosofiens eller historiens område.

- 1. Mat., sammanfattningen af de ritningar,
som äro nödvändiga för att bevisa ett teorem eller
riktigheten af en problemlösning. - 2. Språkv,
a) I etymologien eller den språkliga morfologien
framställningen af sådana teoretiska ordformer, som
icke kunnat påvisas i urkunder eller lefvande tal,
men som på något vis förutsättas af andra faktiskt
gifna former, eller till hvilka man af dessa ledes.
Man-kan konstruera bakåt, genom att ur en yngre
ordform aflägsna följderna af yngre språklagar, eller

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free