Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstruktionsritning. 2. Skpsb., - Konstruktionsritning. 3. Geometrisk konstruktionsritning. Se Linearritning. - Konstruktionsvattenlinje - Konstruktiv. Se under Konstruera. - Konstruktör. Se under Konstruera. - Konstsamlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
873
Konstruktionsvattenlinje-Konstsamlingar
&?4
Konstruktionsritning (i 3 figurer) till en
propellrad ångbåt. A vertikaler, B vattenlinjer, C
spant, D diagonaler, E relingslinje, F däckslinje,
O perpendiklar, K V L konstruktionsvattenlinje.
filen. Å planet ritas vattenlinjerna öfver och
diago-nalerna under midtlinjen; å spantrutan
uppritas noll-spantet fullständigt samt förskeppets
spant till höger och akterskeppets till vänster
om midtlinjen. Perpendiklar (G) kallas de
från konstruktionsvattcnlin-jens skärning med
förstäfvens akterkant och roder-stäfvens förkant
gående prickade linjerna, som förena profil- och
planritningarna (jfr Hufvuddi-mensioner). Däcken
uppritas på profilen med tre linjer (å fig. synes
blott en af dem), den understa visar däcksbalkarnas
öfvcrkants skärning med fartygssidan, de båda
öfre visa däcksbeklädnadens under- och öfversida
midskepps. På konstruktions-ritningen anges
fartygets hufvuddimensioner. - 3. Geometrisk
konstruktionsritning. Se L i n e a r r i t n i n
g. 1. E. R-r. 2. C. K. S.
Konstruktionsvattenlinje, skpsb., är den å
konstruktionsritningen (se d. o., /{. V. L. å
fig.) uppdragna vattenlinje, till hvilken fartyget
beräknas nedsjunka. Fartygets djupgående, då
det ligger på denna vattenlinje, understiger
som regel dess djupgående med fulla förråd.
C. K. S.
Konstruktiv. Se under Konstruera.
Konstruktör. Se under Konstruera.
Konstsamlingar. Bland offentligt tillgängliga
samlingar i Sverige af äldre eller moderna
konstföremål är Nationalmuseum (se d. o.) i Stockholm
den mest omfattande och märkliga. Andra konstsamlingar
i hufvudstaden finnas i Nordiska museet (se d o.),
där f. n. äfven Lifrustkammaren är inrymd, i Kungliga
slottet - bl. a, den under Husgeråds-kammaren hörande
samlingen af väfda tapeter -, i Stockholms högskola
(svenska och utländska målningar), Akademien för
de fria konsterna (en god porträttsamling, äfven
andra målningar, teckningar m. m.), Kiddarhuset,
Vetenskapsakademien, Karolinska institutet,
Läkarsällskapet m. fl. vetenskapliga föreningar
(mestadels porträtt), i K. teatern, riksdagshuset,
riksbanken, rådhuset, kanslihuset o. a. ämbetsverk. En
ännu ej för allmänheten tillgänglig, men till
Stockholms stad testamenterad konstsamling eges af
grefvinnan von Hallwyl (se d. o. 2). En privat,
men för allmänheten tillgänglig konstsamling är
bankdirektör E. Thiels galleri i dennes villa
på Djurgården (med få undantag moderna konstverk,
svenska och utländska). Samlingar af äldre konst
finnas på de kungliga lustslotten Drottningholm och
Gripsholm; mindre samlingar äfven på Ulriksdal, Haga,
Rosersberg och Strömsholm. Särdeles betydande är
samlingen af målningar, gobelänger, konst-slöjdsalster
och kuriosa på Brahcska fideikommisset Skokloster
(se d. o.). Universiteten i Uppsala och Lund
ega omfattande och delvis mycket värdefulla
konstsamlingar. Museer finnas i flera af landets
städer, exempelvis i Göteborg (se Göteborgs museum),
Örebro, Norrköping, Linköping, Vänersborg, Uddevalla,
Växjö, Kalmar, Malmö och Härnösand. Kulturhistoriska
museer finnas flera: i Lund, Visby ("Gottlands
fornsal"), Hälsingland (gamla Enångers kyrka),
Sundsvall ("Medelpads museum"), och samlingar
af gammal kyrklig konst äro ordnade flerstädes,
t. ex. i Uppsala och Strängnäs’ domkyrkor. -
Större och mindre, ibland särdeles omfattande och
dyrbara samlingar af hufvudsakligen äldre konst -
mestadels målningar, men äfven konst-möbler, någon
gång också gobelänger - finnas på herresäten i
olika delar af landet. Man finner dylika på Fånö,
Löfsta, Stafsund, alla i Uppland, på Eriksberg,
Vibyholm, Säfstaholm, Näsby, Bergshammar, Klastorp,
Sjöholm, alla i Södermanland, på Boo och Segersjö,
bägge i Närke, på Fullerö och Stäholm i Västmanland,
Finspång, Sturefors, och Löfstad i Östergötland,
på Mariedal och Torpa i Västergötland, på Vanas,
Trolle-Ljungby, övedskloster, Skarhult, Marsvinsholm,
Björnstorp, Ovesholm, Maltesholm, Rynge, Näsbyholm,
alla i Skåne, m. fl. - 1910 bildades i Stockholm
Svenska konstsam l ar-föreningen i afsikt att sprida
eller åt fäderneslandet bevara konstföremål af olika
slag. Jfr H. Hyltén-Cavallius, "Samlare i Sverige
etc." (1907; 2:a uppl. 1910).
De förnämsta konstsamlingarna i grannländerna
äro: i Finland det nya nationalmuseet och Finska
konstföreningens galleri, där statens konstsamlingar
och de Antellska samlingarna äro inrymda (båda i
Helsingfors), de kulturhistoriska samlingarna på
Åbo slott (äfven konstföremål, målningar o. a.),
museer i Åbo och Viborg. En stor och dyrbar
privatsamling (målningar, keramik, konstmöbler)
eges af kommerserådet P. Sinebrychoff i Helsingfors;
i Danmark Nationalmuseet, Statens museum för konst,
Glyptoteket, Thorvaldsens museum, Konstindustrimuseet,
Dansk folkemuseum, Hirschsprung-ska galleriet
(byggnaden anses bli färdig våren
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
