Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konsulsfonden - Konsulskassan. Se Konsulsfonden. - Konsult, beslut. Jfr Consulta. - Konsultation - Konsultativ - Konsultera, rådslå, öfverlägga; rådfråga. Jfr Konsultation. - Konsulterande ingenjör - Konsument. Se Konsumera. - Konsumera - Konsumtion - Konsumtionsbudget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
887
Konsulskassan-Konsumtionsbudget
fonden, men därefter som direkt statsanslag under
tredje hufvudtiteln, utgjorde från 1865 160,000 kr.,
det norska 120,000 kr., hvartill från 1882 kom ett
extra norskt anslag af växlande storlek (16,000 å
20,000 kr.) till oförutsedda utgifter, för hvilka
i Sverige besparingar kunde användas. Kassans
inkomst af konsulatafgifter varierade efter
konsulatväsendets anordning, sjöfartens omfattning
och kon-sulatafgifternas storlek samt beräknades
t. ex. 1903 till omkr. 109,000 kr. af svenska
och 213,000 af norska fartyg. Med 1904, då
konsulatafgifterna för svenska fartyg bortföllo
och för norska indrogos till norska statsverket,
bortföll kassans inkomst af sådana, i samband hvarmed
statsbidragen höjdes och bestämdes till samma belopp
för hvartdera riket (1904 371,500 kr. för hvartdera
jämte 12,500 för hvartdera i expeditionsafgifter). Af
behållningar i kassan utbetalades 1870 70,000 kr.,
1875 140,000 kr. och 1881 105,000 till svenska och
norska statsverken, dem emellan fördelade efter
dåv. bidragsproportion 4:3. Med den ekonomiska
uppgörelsen 1906 efter unionsupplösningen
upphörde kassan och träffades särskildt aftal
om återstående tillgångar och förpliktelser.
S. C.
Konsulskassan. Se Konsulsfonden.
Konsult (lat. consufllum), beslut. Jfr C o n-sul t a.
Konsultation (se Konsultera), rådplägning;
rådfrågning; öfverläggning mellan två eller flera
läkare ang. ett svårare sjukdomsfalls behandling.
Konsultativ (se Konsultera), rådplägande, rådgif
vande. Konsultativa kallas i Sverige (uttrycket
begagnas dock icke officiellt) de tre ledamöter af
statsrådet, som icke äro departementschefer. (De
kallas äfven statsråd utan portfölj.) Enl. R. F. §
6 böra minst två af dessa ha förvaltat civil
beställning. Se vidare Statsråd.
Konsultera (lat. consullärej, rådslå, öfverlägga;
rådfråga. Jfr Konsultation.
Konsulterande ingenjör, ingenjör, hvilken yrkesmässigt
bistår allmänheten och industrien som sakkunnig och
opartisk rådgifvare i tekniska angelägenheter. Hans
uppgifter äro af mycket omfattande art. Inom alla
grenar af tekniken utöfvas konsulterande verksamhet,
som kan omfatta icke blott afgifvande af enstaka
upplysningar och råd, utan äfven uppgörande af
fullständiga förslag och planer för nyanläggningar
eller ombyggnader, program för samt kontroll
af leveranser och entreprenader, arbetsledning
vid större företag m. m. 1910 bildades Svenska
konsulterande ingenjörers förening, som består af
"svenska medborgare med teoretisk och praktisk
ingenjörsutbildning, som egna sig åt själfständigt
utöfvande af konsulterande ingenjörsverksamhet
såsom hufvudsaklig sysselsättning" och som "vid
sidan häraf icke utöfva sådan verksamhet eller
intaga sådan ställning, som kan menligt inverka på
deras opartiskhet". Föreningens säte är Stockholm.
G. H-r.
Konsument. Se Konsumera.
Konsumera (lat. consumere), förbruka,
förtära. Motsats: producera. - Konsum e’n t,
förbrukare (af en vara). Motsats: pro"ducent.
Konsumtion (lat. consu’mtio), förbrukning. Motsats:
produktion. Om konsumtionsföreningar se Kooperation.
Konsumtionsbudget 1. H u s h å 11 s b u d g e t,
en af vederbörande hushåll afgifven redogörelse
för dettas inkomster, deras natur, källor och
storlek, samt för dettas utgifter till olika slag af
konsumtionsföremål. - I litteraturen förekomma andra
benämningar, såsom familjebudgeter (räkenskaper
gällande i regel familjer i den vedertagna
bemärkelsen), arbetarbudgeter (härrörande oftast
från lönearbetares hushåll och därigenom egande sin
särskilda betydelse) och hushållsräkningar. Syftet med
dessa budgeter är, i allmänhet taladt, utrönandet icke
blott af vederbörande hushålls, utan ock af de sålunda
representerade samhällsklassernas lefnads-sätt,
kvantiteten, kvaliteten och ändamålsenligheten
hos deras konsumtion. De ge ledning vid bedömande
af reallönens storlek under skilda perioder och
å olika orter samt af den fria inkomstens och
sparkraftens gestaltning med nominallönens stegring,
af inkomsternas och konsumtionens skiftningar med
växlingarna i familjernas storlek o. s. v. De kunna
ock ge ledning vid bedömande af vederbörande klassers
belastning med tullar och skatter. Genom dem kan man
draga sina slutsatser om konsumtionens elasticitet
och dess utvidgningsförmåga, antingen i allmänhet
eller ock beträffande vissa grupper af förnödenheter,
och för öfrigt äro de i åtskilliga andra afseenden
belysande för konsumtionens teori.
Redan på 1670-talet anställde sir William Petty
beräkningar rörande arbetarnas lefnadskostnader
i England och på Irland. I slutet af 1700-talet,
då härskande ekonomiska och sociala förhållanden
af synnerligt ogynnsam karaktär gåfvo anledning
till en liflig diskussion om löner, priser och
fattigvårds-lagstiftning, verkställdes motsvarande
undersökningar af prästmannen David Davics
och sir Frederick Morton Eden. 1829-55 utförde
fransmannen Le Play de märkliga efterforskningar,
hvilkas resultat föreligga i verket "Les ouvriers
éuropéens". Här meddelas 36 ytterst detaljerade
hushållsbudgeter från olika europeiska länder,
hvaribland Sverige (Dannemora). Till detta verk
slöt sig det af Le Play och hans medarbetare utgifna
"Les ouvriers des deux niondes". På uppdrag af den
belgiska statistiska centralkommissionen företog
Édouard Duc-pétiaux motsvarande undersökningar och
utgaf 1855 en redogörelse, omfattande 199 belgiska
arbetarfamiljer. Dessa budgeter såväl som Le Plays
blefvo föremål för en grundlig och sinnrik bearbetning
af chefen för Sachsens statistiska byrå Ernst Engel,
hvilken sammanställde dem med konsumtionsförhållandena
bland sachsiska arbetarfamiljer. - Under de
sistförflutna 30-35 åren ha i olika länder företagits
flera dylika budgetsundersökningar efter skilda
metoder, antingen af enskilda personer, af privata
institutioner eller af offentliga verk, såsom, bl. a.,
af G. Schnapper-Arndt (1878-80) i fem bysamhällen i
Taunus’ bergstrakter; af Carl Landolt (1890) i Basel,
af Charles Booth (1890-1900) i London, med resultat,
som ingå i "The life and labour of the people in
London"; af B. Seebohm Rowntree (omkr. 1900) i York,
af Förenta staternas arbetsbyrå, med resultat, som
särskildt föreligga i publikationer af 1890, 1891 och
1903 (den sistnämnda omfattar uppgifter från 25,440
familjer); af statens statistiska byrå i Danmark
(resultatet, 50 bearbetade arbetarbudgeter för 1897
och 201
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
