Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konto - Konto finto. Se Fingerad räkning. - Kontokurant - Kontor - Kontorist. Se Kontor. - Kontoristförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
903
Konto finto-Kontoristförening
904
Debet
Schematisk framställning af ett konto. (Kontots namn).
Kredit
(Datum :)
(Kontots debetposter :)
An (kreditor*, som aflämnat till kontot,
hvilket därför debiteras) . . .
. . <
Kr ...
(Datum:)
(Kontots kreditposter :)
Per (debitor*, som mottagit af kontot,
hvilket därför krediteras)
Kr. . . .
* Med kreditor och debitor förstås här de andra
konton, som skola resp. krediteras och debiteras.
Å. W:son M.
Konto finto. Se Fingerad räkning.
Kontokura’nt, Konto-kurant (it. conto corrente,
fr. compte courant, eng. account current,
ty. kontokorrent), löpande räkning, fortlöpande
räkenskaper, som vid fortsatta affärsförbindelser
mellan två personer eller firmor föras af hvardera
parten, när icke särskild afräkning eger rum för
hvarje enstaka affär. Kontokurant-räkningarna föras
i vanlig kontoform (se Konto) antingen i hufvudboken
eller i en särskild kontokurantbok (afräkningsbok,
reskontra). Afräkning eger rum efter förloppet af
vissa öfverenskomna perioder (helt eller, vanligen,
halft år, stundom kvartal eller t. o. m. månad),
hvarvid det saldo, som uppstår, öfverföres som första
post i följande periods kontokurant (debiteras
eller krediteras "i ny räkning"). Den af de båda
parterna, för hvilken därvid ett kreditsaldo uppstår,
brukar då sända sin affärsvän ett utdrag ur sin
kontokurant, för att denne må jämföra detsamma med
sina egna anteckningar och erkänna dess riktighet
eller göra de anmärkningar, hvartill han kan ha
anledning. Äfven ett sådant utdrag, som väsentligen
utgör en af-skrift af den förda räkningen, kallas kontokurant.
- Kontokurant-räkning i bank, vanligen
kallad löpande räkning (jfr Bank, sp. 856 och 860),
kan sägas vara en kombination af kreditiv- samt upp-
och afskrifningsräkning, hvarvid banken i allmänhet
tillgodoräknar sig ränta för räkningshafvarens skuld
efter kreditivräntesats, men betalar räkningshafvaren
ränta å hans tillgodohafvande efter för upp-
och afskrifning gällande räntesats. Dock kunna
i fråga om ränta, liksom i andra afseenden,
särskilda förmåner medges räkningshafvaren.
Å. W:sonM.
Kontor (fr. comptoir, af compter, räkna),
eg. "räknebord", handelsdisk (så ännu eng,
counter); skrif- och räkenskapsrum, det
eller de rum, där ett affärsföretags skrif-
och räknearbeten m. m. utföras (affärskontor);
expeditionslokal e. d. (t. ex. biljettkontor,
annonskontor, polisvaktkontor); namn på åtskilliga
ämbetsverk och institutioner (t. ex. Statskontoret,
Järnkontoret, Stockholms stads statistiska kontor,
Stockholms stads brandförsäkringskontor); afdelning
af ämbetsverk (så t. ex. kallas en afdelning af
Lotsstyrelsen Fyringenjörskontoret, en afd. af
Järnvägsstyrelsens kameralbyrå Revisionskontoret, en
afd. af Stockholms stads drätselnämnd Kammarkontoret,
en annan Stadsingenjörskontoret); förvaringsrum
(vindskontor). - Kontori’st, affärsbiträde af olika
slag (bokförare, korrespondent etc.) med tjänstgöring
inom ett affärskontor. - Kontorschef, förste mannen
("souschefen") på ett kontor. - Kontorsskrifvare,
vissa lägre tjänstemän i en del stats- och kommunala
verk (t. ex. i Telegrafstyrelsen, Järnvägsstyrelsen
och Järnvägsstaten, i en del af Stockholms drätselnämnds
afdelningar o. s. v.). Äfven i enskilda företag användes
stundom denna beteckning för vissa kontorsbiträden.
Å. W:son M.
Kontori’st. Se Kontor.
Kontoristförening, Sveriges, stiftades 1888 på
initiativ af E. Björkman, W. Broman, R. Nilsson
m. fl. Föreningen, som har sitt säte i Stockholm,
har till uppgift att verka för Sveriges manliga
kontoristers höjande i andligt, materiellt och socialt
afseende, att befordra umgänge och kamratskap mellan
medlemmarna, att förhjälpa medlemmarna till erhållande
af platser samt att understödja sådana medlemmar, som
råkat i oförvållad nöd. För realiserandet af detta
mål har föreningen bl. a. anskaffat egen lokal med
bibliotek och läsrum (1909 inflyttade föreningen i en
nyinredd, rymlig lokal i det s. k. Viktoriapalatset
vid Brunkebergstorg), anordnar sällskapliga
sammankomster, föredrag och undervisningskurser
samt afsätter en del af sina inkomster till en
understödskassa. Inträde i föreningen kan beviljas
hvarje yngling, som fyllt 16 år och egnar eller ämnar
egna sig åt köpmansyrket (för aktivt ledamotskap
fordras dock fyllda 20 år). Årsafgiften utgör
12 kr. för i Stockholm, 5 kr. för i landsorten
bosatt medlem. Antalet föreningsmedlemmar utgör
f. n. omkr. 1,350, hvaraf blott något öfver 100
komma på landsorten. Föreningen egde vid början af
1910 fonder å tillsammans omkr. 325,000 kr. (däraf en
byggnadsfond å 175,000 kr.) förutom omkr. 16,500 kr. i
odisponerade medel. (Under årets lopp ökades den af
K. F. Liljewalch j:r donerade fonden, 200,000 kr., med
ytterligare 100,000 kr.) I Sveriges kontoristförening
kunna endast män vinna inträde. En likartad
förening för kvinnor i hufvudstaden är den 1903
stiftade Kvinnliga kontorist- och expeditföreningen
(se d. o.). - Ehuru Sveriges kontoristförening
afser att vara en sammanslutning mellan hela landets
manliga kontorister, räknar den dock, som nämndt,
blott ett jämförelsevis litet antal utom Stockholm
boende medlemmar. I stället ega åtskilliga städer i
landsorten egna föreningar af liknande art. Särskildt
betydande, i själfva verket den största i landet,
är Göteborgs kontoristförening, som stiftades
1892 på initiativ af P. Erlandsson, R. Ericson,
C. Hj. Setter-berg m. fl. och f. n. räknar omkr. 2,200
medlemmar, hvaraf omkr. 400 kvinnliga. Föreningen
eger sedan 1908 eget hus i Göteborg (se d. o.,
pl. III), och dess fonder (däribland en understöds-,
en sjuk-och begrafnings- och en pensionsfond)
uppgingo vid 1909 års början till omkr. 76,000 kr.,
hvarförutom Göteborgs stadsfullmäktige förvalta ett
af dem ur Renströmska fonden till en resestipendiifond
för föreningen 1894 anslaget belopp å 20,000 kr. Års-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
