Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kontradiktorisk. 1. Log., motsägande - Kontradiktorisk. 2. Jur. Se Kontradiktoriskt förfarande - Kontradiktoriskt förfarande - Kontradiktoriskt motsatsförhållade. Se Kontradiktorisk - Kontraeffekt, biljardt. Se Biljard, sp. 380. - Kontrafagott, mus. Se Fagott. - Kontraflexionslinje - Kontragrundtåg, sjöv. Se Grundtåg och Kölhala. - Kontrahent. Se Kontrahera. - Kontrahera - Kontraindikation, med. Se Farmakodynamik. - Kontrakt. 1. Jur. - Kontrakt. 2. I Sverige ett af ett större eller mindre antal pastorat - Kontrakt. 3. Med., - Kontraktböcker, sjöv. Se Båtsmanshåll. - Kontraktibilitet, biol., förmåga att sammandragas. Se Kontraktil. - Kontraktil - Kontraktion. 1. Fys. - Kontraktion. 2. Tekn. - Kontraktion. 3. Metr. - Kontraktionsformer - Kontraktionskoefficient. Se Kontraktion 1. - Kontraktist. Se Kontrakt 2. - Kontraktsadjunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liksidiga". Af sådana omdömen måste städse det ena
vara sant och det andra falskt, hvadan man från det
enas sanning kan sluta till det andras falskhet och
tvärtom. – 2. Jur. Se Kontradiktoriskt förfarand_e.
1. L. H. Å.*
Kontradiktoriskt förfarande, jur. Den
kontradiktoriska principen, som är en af
huvudprinciperna för det processuella förfarandet,
innebär, att ingen får dömas ohörd, eller, korrektare
uttryckt, att ingen får dömas, utan att honom
lämnats tillfälle att yttra sig öfver, hvad motparten
andragit: aiidiatur et allera pars. Svaranden skall
alltså i vederbörlig ordning kallas att genmäla
kärandens talan, och på hvarje senare stadium af
rättegången skall hvardera parten vara i tillfälle
att taga kännedom om och yttra sig .Öfver, hvad från
motsidan framkommit. Principen kan ock sägas innebära,
att domaren icke får döma på grundvalen af hvad han
inhämtat annorledes än i och genom rättegången,
för såvidt ej fråga skulle vara om ett notoriskt
förhållande. E. K.
Kontradiktoriskt motsatsförhållande. Se Kontradiktorisk.
Kontraeffekt, biljardt. Se Biljard, sp. 380.
Kontrafagott, mus. Se F a got t.
Kontraflexionslinje (af lat. contra, emot, och
flectere, böja), skpsb. På en del örlogsfartyg ha
spantens öfver vattenlinjen befintliga delar S-form,
eller m. a. o., då spantet betraktas utifrån, är dess
närmast öfver vattenlinjen befintliga del konvex,
men den öfre, eller den uppåt relingen befintliga,
konkav. I öfvergången från den konvexa till den
konkava formen ligger således en inflexionspunkt. Då
inflexionspunkterna på alla de efter hvarandra
stående spanten sammanbindas, uppkommer en
dubbelböjd linje, den s. k. kontraflexionslinjen.
J. G. B.*
Kontragrundtåg, sjöv. Se Grundtåg och Kölhala.
Kontrahent. Se Kontrahera.
Kontrahera (lat. contra1 here), sluta fördrag, ingå
<ifverenskommelse. – Ko n t r a h ent, som ingår
-öfverenskommelse^
Kontraindikation, med. Se Farmakodynamik.
Kontrakt (lat. contra’ctus). 1. Jur. a) Se Aftal.
– b) Den handling, hvari ingånget aftal skriftligen
uppsatts. – 2. I Sverige en af ett större eller
mindre antal pastorat bestående underafdelning af
ett biskopsstift, öfver hvilken en kontraktsprost
(se d. o.) har öfverinseendet. (Undantagsvis
finnas i riket två pastorat, som ha församlingar
inom olika stift och sålunda äro delade äfven på
kontrakt.) F. n. (1910) äro kontrakten med inräkning
af domprosterierna till antalet 188 och fördela sig på
de tretton biskopsstiften sålunda: i Uppsala stift
28, i Linköpings 21, i Skara 16, i Strängnäs 16, i
Västerås 16, i Växjö 12, i Lunds 24, i Göteborgs 14,
i Kalmar 7, i Karlstads 12, i Härnösands 12, i Luleå 7 och i
Visby 3. Kontraktens omfång är mycket ojämnt, i det att
antalet af pastorat och församlingar i dem är ifrån
2 till resp. 16 och 35 och folkmängden ifrån mindre
än 4,000 till öfver 200,000 inv. – Ordinarie präst
i ett kontrakt kallas kontrakti’st. – 3.
Med., sammandragen, ett numera tämligen
föråldradt ord, som man plägat använda för
att beteckna det tillstånd, då en eller
flera kroppsdelar blifvit genom sjukdom,
vanligen ledsjukdomar eller muskelkontrakturer
(se Kontraktur), försatta
i en onaturligt böjd och hopdragen ställning samt
oftast därjämte blifvit mer eller mindre orörliga.
1. A. W. 2. K. S. 3. P. W.*
Kontraktböcker, sjöv. Se Båtsmanshåll.
Kontraktibilitet, biol., förmåga att sammandragas. Se Kontraktil.
Kontraktil (af lat. contrafhere, sammandraga), biol.,
den organiska substans, som kan sammandragas,
t. ex. muskelsubstansen, hvars längdaxel vid
sammandragningen (kontraktionen) förkortas, på samma
gång som dess tvärdiameter förstoras. – Om kontraktila fibriller se Cell, sp. 1382,
om kontraktila vakuoler se Infusionsdjur, sp. 610.
L–e.
Kontraktion (lat. contractio),
sammandragning. 1. Fys. a) Den sammandragning, som
en vätskestråle undergår på något afstånd från
utströmningshålet. Genomskärningen af strålen
är invid öppningen större än vid dut ställe, där
kontraktionen eger rum; strålen får således i början
en konisk form. Förhållandet mellan genomskärningsytan
på det smalaste stället och öppningens yta är därför
ett tal, som är mindre än l och kallas kontraktion
s-koefficient. Se vidare Contractio venae. - b)
Den volymförminskning, som uppstår vid blandning af
vätskor, hvilka lösas i hvarandra eller kunna blandas
i alla förhållanden. Blandningens volym blir ofta
mindre än summan af beståndsdelarnas. Kontraktionen
åtföljes vanligen af värmeutveckling. Dess storlek
beror på blandningsdelarnas relativa mängd. Särskildt
ingående har den kontraktion, som uppstår vid
blandning af alkohol och vatten, studerats. Blandas
20 liter alkohol med 80 l. vatten, blir blandningens
volym 98,2 l.; 50 1. alkohol tillsammans med 50 l. vatten ge en
blandningsvolym af endast 96,3 l. (kontraktionen alltså 3,7 l.).
2. Tekn. Se H ållfasthet, sp. 54.
3. Metr. Stundom förekommande benämning på
hvad som äfven kallats inre katalex
och som består däri, att en enstafvig versfot
representerar en normaltakt af två
(eller flera) stafvelser. Se B. Risberg,
"Den svenska versens teori", s. 142 ff.
1. L. A. F.* 3. R–n B.
Kontraktionsformer (af lat. contractio,
sammandragning), geol., de former, i hvilka,
eller det sätt, hvarpå en bergartsmassa är i
sitt inre liksom uppdelad genom fina sprickor,
afsöndringsklyfter, för-klyftningar (se Afsöndring 2
och Förklyftning), som uppstått vid
bergartens krympning till följd af afsvalning
eller uttorkning. Basaltens kontraktionsform
är pelarformig, granitens stundom plattformig,
sandstenens och lerskifferns ofta oregelbunden.
E. E.
Kontraktionskoefficient. Se Kontraktion 1.
Kontraktist. Se Kontrakt 2.
Kontraktsadjunkt, en inom finsktalande församling
i Luleå stift af domkapitlet för ett år i
sänder anställd e. o. prästman. Befattningen
inrättades 1902, då två kontraktsadjunkter
anställdes inom Västerbottens fjärde kontrakt i
dåvarande Härnösands stift. F. n. (1910) äro sju
kontraktsadjunkter anställda i Norrbotten och
Lappmarken. Ansökan står öppen för hvarje präst
inom svenska kyrkan, som är förtrogen med finska
språket. Kontraktsadjunkt erhåller fast lön samt
dessutom resekostnadsersättning efter domkapitlets
pröfning, åtnjuter tjänsteårsberäkning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
