Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kooperation, samverksamhet - Kooperation, samverksamhet. I. Konsumentföretag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
953
Kooperation
954
tagen af typiskt kooperativ karaktär. Omkr. 1825
inträdde en ny period, som sträckte sig fram
till 1844 och kallats den owenitiska, ty under
densamma satte Robert O w en (se d. o.) sitt namn
för alltid i förbindelse med den kooperativa
rörelsen. Kooperativa företag växte nu hastigt
upp. Sålunda lära 1832 ha existerat öfver 400 dylika
företag, de flesta konsumtionsföreningar. Men det
dröjde ej länge, förrän ett betydligt antal af
dem gick under. I slutet af 1844 bildades i staden
Eochdale (i Lancashire) af tjuguåtta väfvare (the
equitable pioneers} den bod, som blef prototypen för
konsumtionsföreningarna. Sedermera utvecklade sig i
olika länder olika grenar af den kooperativa rörelsen.
Kooperationens olika grenar. Kooperation kan
sägas ega rum inom de tre olika områdena af den
allmänna hushållningsverksamheten: produktionens,
cirkulationens och konsumtionens. Inom produktionens
område möta vi sålunda sällskap för frambringande af
olika slags produkter, inom c i r-kulationens sällskap
för omsättning af olika varor, kreditanstalter
o. s. v., och inom konsumtionens område sällskap för
anskaffande af nyttigheter för förbrukning (personlig
eller teknisk). Genomförandet af en klassificering
efter dessa grunder stöter alltemellanåt mot vissa
svårigheter, enär sådana kooperativa företag finnas,
som nästan lika riktigt skulle kunna hänföras till
hvilket som helst af de tre områdena. Åtskilliga
författare ha trott sig göra klokast uti att i
öfverensstämmelse med medlemmarnas egentliga syften
indela alla dylika föreningar i två stora grupper:
i köparnas och säljarnas. I denna artikel användes
emellertid följande gruppering.
I. Konsumentföretag, hvartill hänföras
1. konsumtionsföreningar i inskränkt bemärkelse
(1. kooperativa handelsbodar) liksom andra därmed
besläktade företag, som drifvas af konsumenterna
själfva (kooperativa apotek, kaféer etc.);
2. partiinköps- och -försäljningsföretag, egda
och drifna af (i en-grosföreningar) sammanslutna
konsumtionsföreningar, tillhörande den ofvannämnda
gruppen; 3. produktionsföretag, som egas och drifvas
antingen direkt af konsumenterna (i lokala eller
federativa organisationer) eller mer indirekt
af dem genom detalj- eller en-gros-föreningar;
4. bostadsföreningar samt 5. en viss typ af
försäkringsföreningar.
När de 28 väfvarna i Rochdale sammanlade hvar sitt
pund sterling och startade sitt företag, fastslogo
de följande principer: rörelsens drifvande med
eget kapital; ingen kredit; försäljning af endast de
renaste, mest oförfalskade varor, som kunde anskaffas,
och deras försäljning mot de å vederbörande ort
gällande marknadsprisen; den uppstående vinstens
fördelning bland medlemmarna i förhållande till
deras inköp; endast ränta å andelskapitalet; en
person - en röst, oafsedt antalet andelar, samt
likställighet mellan könen vid alla stämmor etc.;
användandet af en viss procent utaf vinsten till
bildningsändamål e. d. Icke alla dessa principer voro
nya. Rochdalepionjärernas förtjänst är emellertid, att
de på ett så lyckligt sätt sammanfogade dem och gåfvo
åt dem karaktären af en för hela rörelsen nödvändig
grundval. De flesta brittiska konsumtionsföreningar,
som bildades efter 1844, följde mönstret från
Rochdale. Och i olika länder är f. n. det stora
flertalet konsumtionsföreningar bildadt efter i
hufvudsak samma mönster.
I Storbritannien befordrades konsumtionsföreningarnas
tillväxt af samverkande ekonomiska och industriella
faktorer. 1863 upprättades en partiinköps-förening
med säte i Manchester. Denna antog sedermera
namnet The co-operalive wholesale society. 1868
öppnades det skotska partiköpsföretaget The scottish
’wholesale society med säte i Glasgow. Den brittiska
konsumentkooperationen öfvergick härmed till den
federativa regimen, under hvilken den utvecklat
sig till den makt den företer i våra dagar. De
brittiska detaljföreningarna (retail societies),
omfattande alltemellanåt kaféer etc. och anslutna
till kooperativa förbundet, utgjorde vid 1909 års
slut 1,430. Antalet medlemmar i dessa föreningar:
2,469,000. Andelskapitalet: 30,804,200 pd
st. Omsättningssumman under 1909: 70,315,100
pd st. Vinsten (inklusive räntan å andelarna,
5 proc.): 10,848,000 pd st. I dessa siffror äro
bl. a. ej representerade de två synnerligen stora
Londonföretagen Army and navy store och Civil service
stores, hvilka af vika från Rochdaletypen. De
båda en-grosföreningarna utmärkas för solid och
effektiv organisation. Utom centralkontor och
centralmagasin ha de hufvudafdelningar, större
och mindre depåer och försäljningsfilialer i olika
delar af öriket. Medelst jordbruks-, plantage- och
allehanda industriföretag, inköpsanstalter, resande
uppköpare samt upplag inom och utom Storbritannien,
inom och utom Europa ha de ett synnerligt väl
ordnadt varuanskaffningsväsen. Deras hufvudsiffror
för 1909 voro:
An delskapital: Om sättn i 11" :
Den engelska 1,657,300 pd st. 25,676,000 pd st. »
skotska 410,940 » » 7,457,000 » »
Den engelska en-gros-föreningen har en bankafdel-ning,
hvars årliga omsättning uppgår till bortåt 140
mill. pd st. Den eger några ångare och drifver
en egen försäkringsafdelning för sig själf och
detaljföreningarna. Största uppmärksamheten
torde dessa båda en-gros-föreningars egen
produktionsverksamhet tilldraga sig. Den
beräknade försäljningssumman för de alster,
som under 1909 transporterades från dessas
produktionsafdelningar, belöpte sig till 8,e
mill. pd st. - De lokala konsumtionsföreningarna
(detaljföreningarna) drifva likaledes en synnerligen
omfattande produktionsverksamhet (beräknadt
tillverkningsvärde 1907: 8,3 mill. pd). Både detalj-
och en-gros-föreningarnas produktionsverksamhet har
visat sig framgångsrikast, när det gäller alster,
direkt afsedda för den siste konsumenten. Ett
stort antal lokala produktionsföretag är att
hänföra till konsumentkooperationen, t. ex. det
stora föreningsbageriet, United baking sociely, i
Glasgow (omsättning 1909 nära 566,000 pd st.). Af
bostadsföreningarna (1906 öfver 2,000) tillhör
endast ett fåtal kooperativa förbundet. Däremot
ha konsumtionsföreningarna under årens lopp
försträckt stora lånesummor till enskilda
medlemmar och särskilda föreningar af medlemmar
i byggnadssyfte. Åtskilliga föreningar ha också
själfva uppfört bostadsbyggnader till uthyrning
eller försäljning på goda villkor. Flertalet af alla
kooperativa sällskap inom Storbritannien tillhör det
1872 bildade kooperativa förbundet (The co-operative
union), en upplysnings- och försvarsorganisation,
i hvilken konsumtionsföreningarna äro kärnan och
som anordnar de stora kongresserna. Den mera rent
propagandistiska organisationstypen,
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
