Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kooperation, samverksamhet. I. Konsumentföretag - Kooperation, samverksamhet. II. Arbetarnas kooperativa produktionsföretag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
957
Kooperation
958
också, ehuru i det stora hela oberoende däraf, varit
fallet med landtmännens kooperationsväsen. Till
Kooperativa förbundet hade vid 1909 års utgång
anslutit sig 376 konsumtionsföreningar med nära 65,500
medlemmar; 305 af dessa konsumtionsföreningar hade
1908 en omsättning af 21,8 mill. kr., och för 262 af
dem uppstod en vinst på sammanlagdt 838,000 kr. 302
föreningars sammanlagda andelskapital utgjorde l,ie
mill. kr. I Västerås, Gäfle, Huskvarna, Norrköping
och Malmö torde konsumentkooperationen ha lifligast
utvecklats. Den har likaledes tagit viss fart i
hufvudstaden. Kvinnornas andelsförening Svenska h em i
Stockholm för specerier och viktualier hade sommaren
1910 1,632 medl. (uteslutande kvinnor, mestadels ur
den bildade medelklassen) samt s. å. en omsättning på
nära 400,000 kr. I Gäfle, Hälsingborg och annorstädes
drifvas bagerier som konsumentföretag. Kooperativa
förbundet drifver sedan åtskilliga år tillbaka en
en-grosrörelse: omsättningen 1909 nära 4,s mill. kr.,
netto-öfverskottet 39,260 kr. En-gros-rörelsen,
hvars andelskapital uppgår till 70,000 kr.,
har hufvudkon-tor i Stockholm samt afdelningar i
Gäfle och Malmö. Förbundet eger en margarinfabrik
(i Vänersborg) och utöfvar sparkasseverksamhet
(30 april 1910 voro insatta 178,500 kr.). De
mot reverser upptagna "folklånen" uppgingo vid
1910 års ingång till 56,000 kr. Den af förbundet
representerade kooperationsrörelsen har visserligen
en del förbindelser med de socialdemokratiska
politiska organisationerna och fackföreningarna,
men den intar en partipolitisk! neutral hållning. -
Rörande konsumentkooperationens hela omfattning
i Sverige saknas tillförlitliga uppgifter. Man
torde kunna anslå konsumtionsföreningarna och
konsumenternas produktionsföretag 1908 till nära 700
med en medlemskår på 125,000 och en årlig omsättning
på 42-45 mill. kr. Därtill komma ett par tre tiotal
handelsaktiebolag med ekonomiskt kooperativ karaktär,
ett raskt växande antal bostadsföreningar, ett par
försäkringsföretag o. s. v.
1895 bildades, med sekretariat i London, ett
internationellt partipolitiskt och konfessionellt
neutralt kooperativt förbund ("allians"), hvari
konsumentkooperationen är starkast företrädd och som
har egentligen ett studie- och propagandasyfte. Till
förbundet voro anslutna i juni 1910 kooperativa
organisationer från tjugu europeiska länder,
bl. a. Sverige, samt från fyra utomeuropeiska.
II. Arbetarnas kooperativa produktionsföretag, hvilkas
utmärkande drag äro: att medlemmarna i vederbörande
företag af fri vilja deltaga i sammanslutningen;
att alla ha sysselsättning inom företaget och arbeta
under ledare, som de själfva valt och kunna återvälja
efter förgodtfinnande; samt att det verkställda
arbetets nettoöfverskott utskiftas bland medlemmarna i
förhållande till hvars och ens andel i detta arbetes
fullbordande. Dessa autonoma produktionsanstalter
öfverensstämma i väsentlig mån med Owens kooperativa
planer. Tack vare Buchez’ (se d. o.) inflytande på
1830-talet och nationalverkstäderna (se d. o.) har
Frankrike blifvit det klassiska landet för denna gren
af kooperation. Under de senaste åren har den visat
sig ganska lifskraftig. Dessa produktionsföreningar
utgjorde 1908 430, deras medlemsantal 18,700 och
deras produktionssumma s. å. 54,6 mill. frcs. Bland
de industri- och yrkesgrupper, som voro talrikast
representerade, märkas
husbyggnads- och gatuläggningsyrkena, boktryckeri-,
pappers- och metallindustrierna. Från stats-
och kommunalmyndigheternas sida åtnjuta dessa
företag vissa företrädesrättigheter, när det gäller
åtagande och verkställande af offentliga arbeten;
f. ö. subventioneras de med ett årligt statsanslag
af 300,000 frcs. - Till Storbritannien kommo 1848
från Frankrike särskildt starka impulser till nya
försök i samma riktning. 1849 bildades Sällskapet för
befrämjande af arbetarassociationer, hvars främsta
män voro de kristlige socialisterna F. D. Maurice,
Ch. Kingsley (se d. o.) o. a. En del af de då
anlagda fabrikerna och verkstäderna gick snart nog
under, men somliga lefde ganska länge. Ett stort
antal nya produktionsföretag har under årens lopp
upprättats. Åtskilliga af dem ha upplösts eller
öfvergått till privatkapitalistiska företag, andra
ha uppsugits af konsumentkooperationen, medan en
del antingen antagit karaktären af "blandade"
företag (egda af konsumentföretag, enskilda
utomstående och anställda arbetare) eller meddelats
"co-partnership"-formen (se nedan). 1907 utgjorde
antalet (i regel autonoma) arbetarkooperativa
produktionssällskap 114, med 7,300 medleramar och
1,3 mill. punds omsättning för året. - I Italien
har under de senaste åren denna kooperationstyp
hastigt till vuxit. 1908 existerade där 400 dylika
produktionsföreningar med 63,000 medl. - I flera
länder har fiskerinäringen att uppvisa ganska talrika
sammanslutningar af mer eller mindre fullständig
kooperativ karaktär. Flera sådana kooperativa
"båtlag" eller "vadlag" finnas sedan gammalt äfven
vid Sveriges hafskuster. Vanligen äro alla eller
åtminstone de fleste deltagarna på samma gång
arbetare och egare af en lott i lagets kapital
(båtar, fiskredskap o. d.). I Sverige, hvarest
bildats åtskilliga andra produktionsföreningar, som
dock ofta nog stått på gränsen till små öppna bolag
eller aktiebolag, ha hamn- och stufveriarbetare
uti ganska stor utsträckning slutit sig samman i
kooperativa arbetslag för utförande af lossnings-
och lastningsarbeten. I allmänhet bära dessa
arbetslag den fackliga organisationens namn och
konstitution, liksom de ock äro anslutna till Svenska
transportarbetarförbundet. För öfrigt existerar ett
begränsadt antal autonoma företag. - Utanför Europa
är det särskildt i Australien och Nya Zeeland, som
de kooperativa arbetslagen vunnit fotfäste.
De autonoma kooperativa produktionsanstalterna ha i
stor utsträckning misslyckats. Oftast torde orsaken
ha varit att söka i någon eller några af följande
förhållanden: brist på tillräckligt kapital vid
företagets startande, brist på organisations- och
förvaltningsförmåga, brist på afsättningsområde
eller kundkrets, ovilja att betala förvaltare
och arbetsledare tillräckliga löner, bristande
disciplin och solidaritet. En väsentlig fara för
dessa företag har varit, att de vid en viss punkt
af sin utveckling stängt dörren för nya medlemmar
och anställt lönearbetare, i öppen strid med sitt
syfte: lönesystemets afskaffande. I Storbritannien
har förts en strid mellan anhängarna af den
autonoma producentkooperationen och af den
konsumentkooperativa produktionen - de kallas
ock federalister, därför att de i regel hålla på
sammanslutningar af konsumentföreningar som grundvalen
för produktionsföretagen. Ett slags utveckling af
den autonoma typen möter oss i det system, som fått
namnet Labour co-parl-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
