Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kooperation, samverksamhet. II. Arbetarnas kooperativa produktionsföretag - Kooperation, samverksamhet. III. Kooperaiva kreditanstalter - Kooperation, samverksamhet. IV. Landtmännens och handtverkarnas kooperationsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
959
Kooperation
960
nership ("arbetarnas medintressentskap"). Detta utgör
å andra sidan en utvidgning af vinstandelsprincipen
(jfr Vinstandel). Labour co-partnerships
hufvudgrundsatser äro: arbetarna erhålla,
oafsedt huruvida de äro delegare i företaget
eller ej, en vinstutdelning som tillägg till
sin lön; arbetarna ha rättighet att inträda i
företaget som delegare och bli därmed delaktiga i
ansvarigheten för och kontrollen af företaget. -
Systemet har i Storbritannien särskildt gjort vissa
landvinningar inom konsumentkooperationen. Den
skotska en-gros-föreningen och det förutnämnda
Glasgowbageriet ha antagit systemet. Därigenom
kunna de 114 brittiska co-partnershipforetagen
för 1909 uppvisa en tillverkningssiffra på 4,6
mill. pd st. S. å. utgjorde de sysselsatte arbetarnas
vinstandel som lönetillägg 26,000 pd st. Ett system,
besläktadt med co-partnership, tillämpas inom
åtskilliga engelska gasverk. I Frankrike representeras
samma system särskildt af f amilistären i Guise
(se F a m i l i s t ä r). Principen är införd vid
några svenska produktionsföretag, hvilkas andelsegare
äro dels anställda arbetare, dels konsumtions- och
fackföreningar, dels utomstående enskilda.
III. Kooperativa kreditanstalter, hvilkas
två mest utmärkande kännetecken äro, dels att de
kontrolleras af de medlemmar, som göra bruk af dem,
dels att den meddelade krediten är personal-kredit.
I regel tillhöra de endera af de båda kategorierna:
städernas och småborgarnas eller landsbygdens och
landtmännens. Understundom flyta dock gränserna dem
emellan samman. Tyskland har, tack vare särskildt
Schulze-Delitzsch och Raiffeisen (se d. o.),
blifvit föregångslandet för kreditkooperationen.
1909 existerade där 952 kreditanstalter,
byggda på Schulze-Delitzschs plan och anslutna
till det å sp. 955 nämnda Allm. förbundet. Deras
medlemsantal var nära 600,000; utlåningssumman under
1908: 3,500 mill. mark. Dessa anstalter äro grundade
på andelar om högre belopp och växande andelskapital;
de meddela endast korta lån, utdelningen går till
andelsegarna. Den kooperativa karaktären är alltså
tvifvelaktig nog. Raiffeisenkassorna däremot ha
intet sammanskjutet andelskapital. Nettovinsten
upplägges i en odelbar fond, som användes till
nedsättning af räntan och i välgörande syfte. De
befatta sig med andra kooperativa uppgifter. Det af
sådana kassor bestående Neuwiedförbundet förenade
sig 1905 med Riksförbundet af tyska
jordbrukarkooperativa föreningar. 11,670 af
dess 12,200 föreningar beviljade 1907 kredit
på 737 mill. mark. 300 anstalter, tillhörande
det nedannämnda handtverkarkooperativa förbundet,
försträckte 1908 sina medl. lån på 40 mill. mark. -
I Österrike-Ungern, Italien, Ryssland, Frankrike,
Belgien, Finland, Irland o. a. länder har
kreditkooperationen lifligt nog utvecklat sig
efter olika system. I Sverige har icke uppstått
någon kreditkooperation. I Preussen stödjas
dessa kreditanstalter af staten genom centrala
kooperationskassan (af 1895; grundfond 1908 52
mill. mark).
IV. Landtmännens och handtver-karnas
kooperationsväsen. Medan försöken till
kooperativt jordbruk i regel slagit ganska ogynnsamt
ut, ha landtmännen i olika länder med ständigt
växande framgång begagnat sig af kooperationens
idé. Landtmannakooperationen omfattar fram-
för allt följande grenar: kreditanstalter (se
ofvan); föreningar för inköp och tillverkning af
sådana förnödenheter för landtbrukets drift som
utsädeskorn och frö, foder- och gödselmedel,
torfströ o. s. v.; företag för förädling
och försäljning af landtbrukets produkter:
andelsmejerier, andelsslakterier, andelskvarnar,
andelsbrän-nerier, andelsstärkelsefabriker,
försäljnings- och exportanstalter o. s. v.;
föreningar för gemensamt bruk af olika driftsmedel
som afvelsdjur, tröskverk och andra maskiner,
elektriska ledningar o. s. v.; föreningar för skilda
slag af förbättringar och nyanläggningar, som frukt-
och fröodlings- m. fl. företag, utdikningsföretag,
m. fl. - I ett och annat land eger en mer eller mindre
liflig samverkan rum mellan landtmännens kooperativa
företag och de rent konsumentkooperativa anstalterna;
detta är enkannerligen fallet i Danmark. Inom vissa
områden af landtmannakooperationen har nyssnämnda
land nått utomordentligt långt, öfriga länder,
hvarest olika grenar af samma kooperation rikt
utvecklat sig, äro bl. a. Tyskland, Frankrike,
Italien, Ryssland, Österrike, Finland, Belgien och
Irland. I Sverige har, särskildt efter sekelskiftet,
landtmännens kooperationsväsen, i samband med
det ideella föreningsväsendet, vuxit med en
betydande fart (se närmare Landtmannaföreningar och
Landtmannakooperation). Handtverkar-nas och de smärre
industri- såväl som handels-idkarnas kooperation
följer vissa af landtmanna-kooperationens
linjer. Sålunda omfattar den inköps-och
försäljningsföreningar, magasinsföreningar,
kreditanstalter o. s. v. Tyskland synes ha blifvit
det egentliga hemlandet för denna gren. De
tyska industriella kooperativa föreningarnas
centralorganisation räknade vid 1908 års slut 650
föreningar med 88,000 medlemmar.
Kooperationens rättsliga ställning m. m. I olika
länder, där kooperationen trängt fram till någon
betydelse, har föreningarnas rättsliga ställning
blifvit af statsmakterna reglerad antingen genom
för dem särskildt stiftade lagar eller också genom
anknytning till en större lagstiftningsgren. Af
stor betydelse äro naturligtvis bestämmelserna
om medlemmarnas ansvarighet för föreningarnas
ekonomiska förpliktelser. I Storbritannien är denna
ansvarighet begränsad till det belopp, med hvilket
medl. häfta i skuld för obetalda andelar. Den
tyska riks-lagstiftningen tillåter, under
särskilda betingelser, inregistrerade föreningar
(eingetragene genossen-schaften) med obegränsad
ansvarighet, med obegränsad tillskottsplikt och med
begränsad ansvarighet (för en af föreningen själf
fastställd summa, dock ej lägre än vederbörande
medlems delaktighet i andelskapitalet). I Sverige
ha de kooperativa föreningarna, för erhållande af
rättskapacitet, att låta sig inregistreras i enlighet
med 1895 års lag om registrerade föreningar för
ekonomisk verksamhet. Förening kan bildas, antingen
"utan personlig ansvarighet", - endast föreningens
tillgångar skola häfta för dess förbindelser - eller
ock "med personlig ansvarighet", då medlemmarna åtaga
sig till visst belopp begränsad personlig ansvarighet
för föreningens förbindelser. - I Storbritannien
ha konsumtionsföreningarna rätt att sälja till
icke-medlemmar. Detta är dem förbjudet i Tyska
riket. I Sverige kan frågan om denna rätt ej anses
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
