- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
961-962

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kooperation, samverksamhet. IV. Landtmännens och handtverkarnas kooperationsväsen - Koopatism. Se Kooperation, sp. 961. - Kooperativ, som afser kooperation (se d. o.), går ut på, hvilar på samverksamhet - Kooperativa förbundet. Se Kooperation - Koopman, Jan Coenrad - Kooptation (lat. cooptatio, fyllnadsval), val af nya medlemmar - Koordinataxel, mat. Se Koordinater - Koordinater

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

961

Kooperatism-Koordinater

962

ännu vara afgjord. - De kooperativa föreningarna
äro i Storbritannien befriade från att betala
inkomstskatt för uppkommen rörelsevinst under villkor,
att antalet andelar ej begränsas. I de skilda tyska
staterna träffar skattelagstiftningen de kooperativa
företagen rätt olika. 1910 års svenska skattelag
befriar konsumtionsföreningar, som endast förmedla
varor till sina medlemmar, från skyldighet att erlägga
skatt för den del af inkomsten, som återbäres till
medlemmarna såsom utdelning å de gjorda inköpen.

Kooperationens syften. Konsumentkooperationens
närmaste mål är att åt medlemmarna anskaffa
goda, oförfalskade varor till rimliga pris och på
samma gång sätta medlemmarna i tillfälle att utan
direkta ansträngningar göra smärre besparingar samt
att bereda de anställde - med eller utan andel i
vinsten - goda arbetsvillkor. Kreditkooperationens
syfte är att bereda medlemmarna lättare tillgång
till lån mot billigare ränta, än de eljest
skulle vara nödsakade att betala. Landtmännens
(och handtver-karnas) kooperationsväsen afser
särskildt att undvika fördyrande mellanhänder vid
anskaffandet af olika artiklar i produktionsändamål
och vid afsättningen af produktionens alster:
denna kooperation blir ett medel för smådriften att
sätta sig i åtnjutande af vissa utaf stordriftens
fördelar. Den autonoma kooperativa produktionen
har dels det blygsammare målet att åt deltagarna
bereda ökade inkomster genom deras införtjänande
af företagarprofiten, dels det mera vidtgående
syftet att afskaffa lönesystemet. Kooperationen har
sina stora moraliska, intellektuella och sociala
uppfostringssyften. - Det är emellertid icke blott
den autonomistiska produktionsskolan, hvars program
afser en omgestaltning af de nuv. produktions- och
därmed samhällsförhållandena. Med utgångspunkt från
konsumentkooperationens utveckling, enkannerligen
i Storbritannien: konsumtionsföreningarnas
sammanslutning kring en-gros-företag och dessas
växande produktionsverksamhet, har utbildat sig den
federalistiska skolan, hvars främste vetenskaplige
representant är Ch. Gide (se d. o.). Hans program
för samhällets omorganisation är i korthet detta:
konsumenterna sluta sig allmänt samman i demokratiska
kooperativa associationer, som först drifva en alltmer
omfångsrik tillverkningsindustri för att sedan gå
öfver till jordbruket och ombesörja produktionen
af de föremål, som utgöra den stora förbrukningens
grundval. Detta program, som företer släktdrag
med den associatio-nistiska socialismen, benämnes
kooperatism. För socialdemokratien, hvilken alltmer
energiskt stöder särskildt konsumentkooperationen,
är denna ej ett mål, utan ett medel för produktionens
demokratisering och socialisering.

Litt.: G. J. Holyoake, "History of co-operation"
(senaste uppl. 1906), Beatrice Potter, "Co-operative
movement in Great Britain" (1891), G. H. von Koch,
"Arbetarnes konsumtionsföreningar i England"
(2:a uppl. 1902), G. Cassel, "Socialpolitik"
(1903, flera uppl.), Ch. Gide, "La coopération,
conférences de propagande" (1900), "Les sociétés
coopératives de consommation" (2:a uppl. 1910),
C. Webb, "In-dustrial co-operation" (2:a uppl. 1906),
C. A es, "Cooperative industry" (1907), J. Corréard,
"Les sociétés coopératives de consommation en France
et å 1’étranger" (1908), B. Lavergne, "Le régime
coopératif" (s. å.), C. K. Fay, "Co-operation ät

home and abroad" (s. å.), och E. H. Thörnberg,
"Den kooperativa rörelsen" (4:e uppl. s. å.) och
"Det kooperativa England" (1910). Jfr "Jahr-buch
der internationalen genossenschaftsbewegung" (1910).
(J.Lr.) E. H. T.

Kooperatism. Se Kooperation, sp. 961.

Kooperativ, som afser kooperation (se d. o.), går ut
på, hvilar på samverksamhet.

Kooperativa förbundet. Se Kooperation.

Koopman [kap-], Jan Coenrad, holländsk sjömilitär,
f. 1790, d. 1855, blef efter krigstjänst i
Napoleonskrigen och i Nederländska Indien 1830
befälhafvare öfver stridskrafterna vid Scheldelinjen
under belgiska revolutionen och har skildrat denna sin
verksamhet i Zijner Majesteils zeemacht över Antwerpen
1830-1832 (1853). K. blef 1835 befälhafvare öfver
de nederländska sjöstridskrafterna i Ostindien, var
1839-47 föreståndare för marininstitutet i Medemblik
och utnämndes 1848 till Viceamiral. .
V. S-g.

Kooptatiön (lat. cooptätio, fyllnadsval), val af nya
medlemmar, hvilket de redan befintlige medlemmarna
i en korporation, förening eller kommitté förrätta
för att göra densamma fulltalig.

Koordinätaxel, mat. Se Koordinater.

Koordinater (af lat. prefix co-, tillsammans,
och ordinäre, ordna), mat., kallas geometriska
storheter (linjer och vinklar), genom hvilka
en punkts läge i ett gifvet plan eller i rymden
bestämmes. Om t. ex. i ett gifvet plan en rät linje
och en fast punkt på densamma äro gifna, är hvarje
punkt i detta plan till sitt läge fullt bestämd,
så snart man samtidigt känner dess längdafstånd
från den fasta punkten och den vinkel, som denna
afståndslinje gör med den gifna räta linjen. I detta
fall äro således afståndet och vinkeln sammanhörande
koordinater. Hvarje särskildt slag af sammanhörande
koordinater kallas koordinatsystem. Ofvan angifna slag
af koordinater kallas polärt koordinatsystem 1. polära
koordinater; den gifna linjen kallas grundriktning
1. koordinataxel, den fasta punkten koordinatorigo
1. blott origo och längdafståndet radius vector. Det
vanligaste slaget af koordinatsystem, jämte det
polära, är det rätliniga koordinatsystemet. I detta
bestämmes en punkts läge i planet genom längderna af
två räta linjer, hvilka äro parallella med hvar sin
af två fasta räta linjer (koordinat-axlar). Axlarnas
skärningspunkt är systemets "origo". Den ena axeln,
vanligen den, som är horisontal, kallas abscissaxel,
den andra åter ordinat-axel; den koordinat, som är
parallell med den första axeln, kallas abscissa, den
andra ordinata. Vanligen använder man som abscissa
icke den med abscissaxeln parallella linjens längd,
utan i stället längden af det lika stora stycket på
abscissaxeln mellan origo och ordinatan. - Om axlarna
skära hvarandra under räta vinklar, kallas systemet
rätvinkligt koordinatsystem, eljest snedvinkligt. Vill
man t. ex. i ett gifvet rätvinkligt system utfinna
läget af en punkt, om hvilken man vet, att abscissan
är 4 och ordinatan 3 längdenheter, förfar man på
följande sätt. Man af sätter (se fig.) på abscissaxeln
åt höger, räknadt från origo, O (åt andra hållet
af sättas negativa talvärden), ett stycke O A =
4 enheter, drager sedan från A en mot abscissaxeln
vinkelrät linje och afsätter på denna ett stycke

Tryckt den 13/i210 Ord, som saknas under K, torde
sökas under C.

14 b. 31

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0513.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free