Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 977-978 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koppar är den metall, som näst guld. 2. Metall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ännu de två äldsta metoderna, den svensk-tyska
och den engelska, hvar för sig eller kombinerade. Den
svensk-tyska metoden utföres så, att malmen först
rostas i rostbås (se fig. 1) eller rosthögar (se


Rosthög.

fig. 2) för att befrias från en del af sitt
svafvel. För ändamålet användas äfven ugnar af
växlande konstruktion. Den delvis rostade malmen
smältes i schaktugn med träkol eller koks under
tillsats af


Fig. 3. Suluugn (vertikalsektion).

lämpliga flussmedel för slaggbildningen, hvarvid
kopparn förenar sig med en del af malmens svafvel och
järn till skärsten. För denna smältning nyttjades förr
murade s. k. suluugnar med kvadratisk genomskärning
och inklädda med ett eldfast material. I bakväggen
anbragtes tre eller fyra formar för luftens
inpressande, och den nedre delen, härden (se
fig. 3), där själfva smältningen egde rum och de
smälta produkterna, slagg och skärsten, samlades,
sträckte sig utanför ugnsschaktet, så att slaggen
där kunde aftappas. Skärstenen, som är tyngre än
slaggen, samlar sig på härdens botten och aftappas
tid efter annan i sandformar och får svalna. Numera
användas vanligen cirkelformiga eller Ovala ugnar,
antingen murade eller med dubbla väggar af stålplåt
(se fig. 4), mellan hvilka vatten cirkulerar för
att hålla dem afkylda. Skärsten och slagg få då
tillsammans kontinuerligt afrinna från ugnen i en


Fig. 4. Kopparugn.

förhärd, där de skiljas på grund af sin olika
egentliga vikt och aftappas hvar för sig. Skärstenen
sönderbrytes efter svalnandet och får undergå en
flera gånger upprepad röstning i rostbås eller
ugnar, tills svaflet är aflägsnadt och järnet
och kopparn förvandlade till oxider. Nu vidtager
råkopparsmältningen i ugnar af liknande konstruktion
som de för skärstcnssmältningen använda. Den
dödrostade skärstenen smältes med träkol eller koks
samt kvartshaltig malm, hvarvid kopparn utreduceras ur
oxiden af kolet, smälter och sjunker till bottnen af
härden samt järnoxiden förenar sig med kvartsen i den
tillsatta malmen och bildar slagg, hvilken på grund
af sin höga kopparhalt måste omarbetas tillsammans
med rostad malm på suluugnen. Råkopparn innehåller
4-10 proc. föroreningar och renades förr genom


Fig. 5. Garhärd.

garning i garhärd (se fig. 5 och Gara). Den garade
kopparn, garkopparn, måste för att bli smidbar
undergå hammargarning och polning (se Gara). Dessa
metoder ha dock numera kommit nästan h. o. h. ur bruk,
och raffineringen sker antingen i flamugn eller på
elektrolytisk väg.

Vid den engelska metoden utföras alla operationer
i flamugn, där dylikt bränsle kan användas. Malmen
underkastas först en partiell rostning i


Fig. 6. Flamugn för rostning (vertikalsektion).

flamugn (se fig. 6). Den därpå följande smältningen
sker äfvenledes i flamugn, men af en annan
konstruktion (se fig. 7). Smältningsrummet, härden, är
af oval form och af jämförelsevis små dimensioner (4
m. långt och 2,7 m. bredt) med en skålformad botten,
gjord af kiselsand eller sönderkrossad sandsten,
som sintras genom stark eldning. Den rostade malmen
blandas med lämpliga flussmedel, och efter smältningen
samlar sig skärstenen på bottnen och kan genom en
öppning nära densamma aftappas samt granuleras i
vatten för att sedan lättare kunna rostas, hvilket
sker i liknande flamugn som rostningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>