- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
979-980

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koppar är den metall, som näst guld. 2. Metall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af malmen. Slaggen blir vid denna råskärstenssmältning
tillräckligt låg i koppar för
att kunna bortkastas. Rostningen af skärstenen,
som innehåller koppar, järn och svafvel i växlande
proportioner, måste, i motsats till hvad fallet var
i den

illustration placeholder

Fig. 7. Engelsk flamugn för skärstenssmältning
(sektion i plan).

svensk-tyska processen, bedrifvas så, att endast
en del af svaflet aflägsnas och jämt så mycket,
att vid den följande råkopparsmältningen det
finnes nog svafvel kvar att ur de vid röstningen
bildade oxiderna utreducera all koppar, men lämna
järnet i form af oxidul, som med tillsatt kvarts
bildar en slagg. Råkopparsmältningen, liksom äfven
den följande raffineringen, sker i flamugn med
koleldning. Processen har utarbetats vid Swansea i
England och användes där fortfarande. Vid flera verk
arbetar man med kombinationer af den svensk-tyska och
den engelska processen så, att somliga operationer
utföras efter den ena och andra efter den andra
metoden.

De ofvan beskrifna processerna äro mycket långsamma
och draga stor arbetskostnad på grund däraf, att
godset måste omarbetas många gånger, innan man
erhåller kopparn i metallisk form. De lämpade sig
därför ej för verk, där man har stora malmkvantiteter
att bearbeta. Man fann, att en skärsten af hög
kopparhalt kunde framställas genom en enda operation,
och då man vidare genom införandet af bessemermetoden
kunde på kort tid, äfvenledes i en enda operation,
därur framställa råkoppar, blef hela processen mycket
förkortad och förenklad. Numera framställes större
delen af den ur svafvelmalmer vunna kopparn enligt
dessa förbättrade metoder. Den första operationen
består i att direkt ur den orostade malmen framställa
en skärsten med tillräckligt hög kopparhalt (40
à 50 proc.) för att kunna bessemereras. Detta
sker i schaktugnar med dubbla väggar af stålplåt,
mellan hvilka kylvatten får cirkulera (s. k. water
jackets
). De ha en höjd af 4-6 m. och rektangulär
genomskärning i formnivån med en bredd af 1-1,4
m. och en längd af
2 till 26,5 m. (en ugn af sistnämnda storlek har en
smältningsförmåga af ända till 3,000 ton per dygn). På
båda långsidorna (se fig. 8) har schaktugnen tätt


illustration placeholder

Fig. 8. Schaktugn för skärstenssmältning.

sittande formor för blästerns införande, och i
gaflarna äro anbragta tapprännor för skärsten och
slagg. De vid smältningen bildade gaserna uppsamlas
af en öfverbyggnad af murverk, och genom luckor på
dennas långsidor uppsättas malm, flussmedel och den
som bränsle begagnade koksen. Malmen är orostad, och
genom att använda kraftig bläster åstadkommer man
i dessa ugnar, på samma gång som smältningen eger
rum, en kraftig oxidation af svafvel och järn, så
att endast tillräckligt med svafvel återstår att med
kopparn och en del af järnet i malmen bilda en lämplig
skärsten. På några ställen utgöres hufvudmassan af
malmen af svafvelkis, pyrit, innehållande koppar,
och under gynnsamma förhållanden kan den smältas
utan kokstillsats, pyritsmältning, hvarvid den
för smältningen erforderliga värmen alstras genom
oxidation af större delen af pyritens svafvel och
järn, hvilket senare med tillsatta kvartsiga malmer
bildar slagg.

illustration placeholder

Fig. 9. Förhärd.

Vanligen tillsättes dock koks, mera ju mindre svafvel
malmen innehåller. Sådan smältning af orostad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free