Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kopparkompaniet - Kopparlasur - Kopparmalmer. kallas de mineral. 1. Gedigen koppar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
989
Kopparlasur-Kopparmalmer
990
dem Sveriges lag sådan tillerkänna. Genom
privilegierna 30 dec. 1622 förnyades oktrojen
på ytterligare 4 år och genom privilegierna 12
juni 1626 på 12 år. Genom dessa båda privilegier
stadgades, att gubernatorn skulle vara riksråd (redan
l jan. 1620 hade riksrådet P. von Scheding utsetts
till guber-nator); 1626 medgafs, att minsta insatsen
skulle vara 30 dal., hvarjämte det stränga stadgandet
om bergsmännens betalning, genast då kopparn invägdes,
mildrades så, att kompaniet ålades att "med första
lägenhet kontantera och betala". Viktigare är,
att kompaniet 1626 äfven fick ensam rätt till
järnhandeln. Det hade dock ej krafter att besörja
denna nya affär, från hvilken det entledigades
redan följande år. - Kompaniets grundläggande
svaghet var det otillräckliga grundkapital, som
tecknades och hvilket utgjorde omkr. 190,000 dal,
ett ingalunda tillräckligt förlag till att årligen
inköpa, förtulla, gargöra och transportera 7,000 å
10,000 skeppund koppar. Konungen sökte på allt sätt,
t. o. m. genom förläningar af gårdar "under adelig
frihet och frälse", uppmuntra till insättningar
i kompaniet. Väl ökades därigenom i någon mån
aktiekapitalet, men det blef dock aldrig svarande
emot behofvet. Vid kompaniets upplösning utgjorde
det något öfver 300,000 dal.; däraf tillhörde J/4
Louis De Geer, Peter Kruse och Danviks hospital,
nära hälften rikets adel och återstoden till större
delen Stockholms handlande. - Kompaniet trädde i
verksamhet 1621 (eller möjligen 1620); att det idkat
någon importhandel framgår däraf, att det åtog sig
betydligare leveranser till kronan af ammunition,
kläder o. d. Kronan har äfven tidigt börjat anlita
kompaniet om försträckningar; till en början utgingo
dessa i koppar, men redan 1622 lämnades ett penninglån
på 100,000 dal., hvilket med 16 proc. ränta skulle
återbetalas genom afskrifningar å följande års
koppartull. Om garmakeriets utveckling har kompaniet
inlagt förtjänster. 1625 erhöll det fullmakt på
att prägla kopparmynt - de första i Sverige - och
redan mot slutet af sommaren s. å. blefvo de första
slagna vid kopparverket i Säter (sedan flyttadt till
Avesta). Såväl i kontraktet om kop-parmyntningen som
i själfva oktrojen var det be-stämdt, hvad kompaniet
skulle betala för kopparn. Häri låg grunden till
kompaniets olyckor, ty kopparns pris var i båda fallen
satt för högt, hvarför-utom kopparmyntningen drefs i
en skala, som medförde, att myntet sjönk i värde, och
allmänhetens häraf alstrade misstro mot hela företaget
gjorde det snart omöjligt att få nytt kapital insatt
i rörelsen, sedan det gamla var slut. Då kopparpriset
under de följande åren ytterligare sjönk så, att
kompaniet icke kunde försälja sina magasinerade
lager utan de största förluster, medan bergsmännen
ansatte det med kraf om betalning, blef ställningen
slutligen omöjlig. 1628 upphäfdes kompaniet,
och kronan öfvertog dess skuldbörda, som 1633
utgjorde 206,427 dal. i kapital samt 177,219 dal. i
räntor. Partici-panternas förluster godtgjordes af
kronan genom godsförläningar. - Ett nytt kopparkomp
a-n i oktrojerades 9 jan. 1636, som var baseradt
på ett kontrakt med ett holländskt bolag, hvilket
förbundit sig att årligen i 3*/2 år uppköpa 6,000
skeppund koppar ä 55 rdr, levererade i Amsterdam. Det
var byggdt på samma principer som det föregående och
erhöll uteslutande rätt att ur riket utföra koppar,
plåtar, mynt och mässing. Då svårigheter mötte att
få den nödiga summan fulltecknad, blef genom ett
rådslag 14 dec. 1636 bestämdt, att hvarje kollegiechef
skulle anskaffa 12,000 rdr, överståthållaren inom
hufvudstaden 20,000 rdr o. s. v., hvarjämte kronan
skulle årligen insätta 20,000 rdr. Utom koppartullen
(12 rdr ä skeppund) skulle som "recogni-tion" erläggas
vid ankomsten till sjöstaden 2 öre och vid utförseln l
rdr för hvarje skeppund gar- och plåt-koppar, hälften
mindre för arbetad koppar. För garningen af kompaniets
koppar inköptes och iordningställdes Avesta, en
åtgärd, som bidrog att försämra affärerna. Trots
allt nit hos direktorerna kom detta kompani aldrig i
riktig gång eller i god ordning. Redan 1637 klagade
bergsmännen, att det icke uppfyllde sina. förbindelser
mot dem. Sedan det med möda släpat sig fram de
tre år, för hvilka oktrojen gällde, beslöts, på
delegarnas begäran, dess upplösning (i slutet af
1638), och handeln med koppar fri-gafs fr. o. m. l
jan. 1639. Kronan fick öfvertaga omkr. 60,000 rdr af
bolagets skulder samt godtgöra participanterna med
gods. Kompaniernas affärstransaktioner med kronan
blefvo på 1680-talet föremål för räfst.
Litt.: 0. Wingqvist, "Om det ^arnla kopparkompaniet"
(i "Skandia", IV, 1834), A. V. Stiernstedt, "Om
kopparmyntningen i Sverige" (i Vitt. hist. och
ant. akad:s handl. 1863-64), Odhner, "Sveriges
inre historia under drottning Kristinas förmyndare"
(1865), E. G. Palmen, "Historisk framställning af
den svensk-finska handelslagstiftningen" (1876),
M. B. Swederus, "Bidrag till kännedomen om Sveriges
bergshandtering 1612-1654" (i "Jern-kontorets
annaler" 1909). - Handlingar rör. Karl XI :s räfst
med kompanierna äro tryckta i Stiernman, "Stadgar
och förordningar etc. ang. Sveriges rikes commerce",
V. 8-64. J. F. N.
Kopparlasur Werner, Azurlt Beudant, miner.,
ett vattenhaltigt basiskt kopparkarbonat af
sammansättningen H2 02 Cu3 C2 06, motsvarande
69,2 proc. koppar, 25,6 proc. kolsyra och 5,2
proc. vatten. Färgen är lasurblå med glasglans. Med
tiden upptager kopparlasuren vatten under afgifvande
af kolsyra och öfvergår därigenom till grön malakit;
him-melen på gamla freskomålningar, urspr. målad blå
med kopparlasur, blir ofta grön, då kopparlasuren
omvandlas till malakit. Införes krita i kopparnitrat
vid vanlig temperatur, erhålles kopparlasur, men
malakit, om krita införes i kopparklorid vid 160°
C. Vackra kristaller af kopparlasur äro funna vid
Chessy vid Lyon, vid Uj-Moldova och Szåszka i Banatet,
Nisjni Tagilsk, Burra-Burra vid Adelaide m. fl. st.
A. Hng.
Kopparmalmer kallas de mineral, som ha praktisk
användning för framställning af koppar. Kopparmalmerna
delas med afseende på den kemiska sammansättningen i
a) gedigen (metallisk) koppar, b) föreningar med syre
och klor: kuprit och atakamit, c) svafvelföreningar:
kopparglans, kopparkis och brokig kopparmalm, d)
kolsyrade föreningar: malakit och kopparlasur. -
1. Gedigen koppar förekommer stundom i naturen i så
stor mängd, att den kan praktiskt tillgodogöras,
stundom kristalliserad i reguljära systemets
former (vanligast kuben och oktaedern), oftast i
hår-, tråd-, tagg-, möss-, träd-eller bleckformiga
aggregat. Rörande öfriga egenskaper se Koppar 1. Den
gedigna kopparn an-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
