Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koppel. 2. Krigsv., - Koppel. 3. Mus., - Koppel. 4. Järnvägstekn. Se Buffert och Draginrättning. - Koppelbruk - Koppelhjul, mek. Se Drifhjul. - Koppeltafla, sjöv. Se Koppla. - Koppelvan - Koppglas. Se Koppning, Koppsnäppare. - Kopphus. Se Epedemisjukhuset och Koppor - Koppla. 1. sjöv. - Koppla. 2. Jaktv. - Kopplade bågar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
999
Koppelbruk-Kcppning
1000
bära sabeln fäst (s abel köp p el), b) Af
krigs-bromateriel byggd färja. Där vattendragets bredd
är för stor, för att öfverbroning skall kunna ske,
byggas, särskildt då ej blott folk, utan äfven hästar
och fordon skola öfverföras, af krigsbroma-terielen
s. k. koppel, som göras antingen fyrdeliga (broning
på 2 tvådeliga pontoner och rymmande 40 -50 man eller
6-10 hästar med förare eller l kanon med föreställare
samt 2-3 hästar och tillhörande manskap eller 2-3
trängfordon), sexdeliga (broning på 2 tredeliga
pontoner och rymmande 70-80 man eller 12-20 hästar
med förare eller l kanon med föreställare, hästar och
manskap eller 4-6 trängfordon) eller ännu större. Med
en krigs-brokolonns materiel kunna byggas antingen 4
fyrdeliga eller 3 sexdeliga koppel. De kunna användas
som rodd-, bogser-, drag- eller svängkoppel. För
i-och urlastning måste vanligen byggas särskilda
landgångsbryggor.
3. Mus., inrättning i orgeln, hvarigenom den
klaviatur, som för tillfället spelas (manual eller
pedal), förbindes med en eller flera andra, hvilkas
toner sålunda förstärka den förras. Kopplet kallas
tryckande, om en öfre manuals tangenter tillika
nedtrycka en lägres, och dragande, om de nedre
tangenterna draga med sig de öfre.
Oktav-koppel förbinder med hvarje tangent de till
öfver-eller underoktaven eller till bägge hörande
tonerna.
4. Järnvägstekn. Se Buffert och D r a g i
n-rättning. 1. G.G. 2. L- WrsonM. 3. A. L.*
Koppelbruk (ty. koppelwirtschaft, af koppel,
inhägnadt åkerfält, som begagnas tidtals till
sädesodling, tidtals till bete), landtbr., växelbruk
med fleråriga vallar, hvilka senare användas dels
till slätter, dels till bete. Holstein anses vara
det land, från hvilket koppelbruket utgått. I
Sverige fanns ett liknande brukningssätt allmänt
i vissa trakter af Dalarna redan under midten
af 1700-talet. Till koppelbruken räknas ofta
det i Sverige vanliga växelbruket på minst 7
år med vallar på minst 3 år. Jfr Växelbruk.
(H. J. Dft.)
Koppelhjul, mek. Se Drifhjul.
Koppeltafla, sjöv. Se Koppla.
Koppelvan, jaktv., säges en jakthund vara,
som låter leda sig i koppel och ger sig
till tåls, om den lämnas bunden (kopplad).
G. G.
Koppglas. Se Koppning, Koppsnäppare.
Kopphus. Se Epidemisjukhuset och Koppor.
Koppla. 1. Sjöv., till en enda sammanföra de
olika kurser och distanser, som ett fartyg
seglat under en viss tid, för att erhålla
kännedom om inseglad latitud och longitud,
eller läget af den punkt i sjökortet, hvilken på
grund af "den döda räkningen" motsvarar fartygets
ställe på hafvet vid den bestämda tidens utgång,
äfvensom om den under hela tiden tillryggalagda
generaldistansen och generalkursen. Problemet kan
lösas antingen medelst konstruktion, trigonometrisk
kalkyl eller med tillhjälp af uppgjorda tabeller
(besticktabeller). Sistnämnda metod, såsom vigast och
minst tidsödande, begagnas vanligen under benämningen
koppling. Det formulär, med uppdragna kolumner, i
hvilka de särskilda kurserna och distanserna insättas
för att bringa reda och ordning vid uträknandet,
kallas koppeltafla. Jfr Bestick och
Generaldistans. – 2. Jaktv.,
koppla l. koppla upp, binda en jakthund i koppel.
1. L. H.*
Kopplade bågar, bygnk. Se Fönster, sp. 362.
Koppleri (ty. kuppelei), jur. Därmed betecknas vanligen sådana
åtgärder, som innefatta ett främjande af otukt mellan
andra. Främjandet kan bestå i tillhandahållande
af lokal, andras förledande till deltagande
o. s. v. För dylika åtgärders straffbarhet uppställa
emellertid strafflagarna särskilda förutsättningar,
såsom yrkesmässighet eller åtminstone upprepadt
tillhandagående eller att gärningen föröfvats af
vinningslystnad, att den afser främjande af otukt
med minderårig, innefattar missbruk af vårdnadsplikt
o. s. v. Ofta bestraffas därvid åtgärder, som ha
karaktären af annans förledande, i större omfattning
än andra koppleriåtgärder. Enligt den nya norska
strafflagen bestraffas t. o. m. hvar och en, som
förför någon till otuktigt umgänge med annan. Ett
blott utnyttjande af andras otuktiga lefnadssätt i
ekonomiskt syfte (af s. k. "Zuhälter", "Alfonser"
etc.) har först genom nyare strafflagstiftning
blifvit kriminaliseradt. Svensk lag bestraffar
vissa former af koppleri under förutsättning af
upprepadt tillhandagående samt dessutom åtgärder, som
ha karaktären af förledande, om de tillika innefatta
missbruk af vårdnadsplikt. Straffet är i sistnämnda
fall betydligt strängare. Jfr Strafflagen, kap. 18,
§§ 11 och 12.
N. S-g.
Koppling. 1. Kem., reaktionen mellan en
s. k. diazolösning, d. v. s. lösningen af ett
diazoniumsalt eller ett normalt diazotat och
en aromatisk amin resp. en fenol. Därvid uppstå
värdefulla, i förra fallet basiska, i det senare
sura azofärgämnen (se d. o.). Kopplingen är således
en teknisk, mycket viktig reaktion. För att påvisa
en diazoniumgrupp brukar man utföra kopplingen
med s. k. R-salt (alkalisalt af naftoldisulfosyra
β1 β2 β3) eller Schäffers salt (alkalisalt af
β1 β3 naftolsulfosyra). – 2. Sjöv. Se Koppla 1. –
3. Maskinb. Se Axelkoppling. – 4. Järnv. Se Buffert
och Draginrättning.
1. H. E.
Kopplingsteori, kem., en af Berzelius 1840 uppställd
teori, enligt hvilken föreningar finnas, som utgöras
af en aktiv (såsom syra eller bas fungerande)
komponent, intimt förenad med ett inaktivt bihang
(s. k. koppling). Det faktiska stödet för denna teori
var Eeisets upptäckt af platotetraminhydratet,
hvilket af Berzelius uppfattades som aktivt
ammonium-hydrat koppladt med platinaamid eller med
nutida atomvikter (H2 N)2 Pt + 2 NH4 OH. Berzelius
uppfattade på analogt sätt alkaloider som kopplade
föreningar af ammoniak med organiska komplexer,
organiska syror som oxalsyra kopplad med kolväten
o. s. v. Teorien upptogs och utbildades af Kolbe,
men gick slutligen upp i den nutida valensteorien.
P. T. C* Koppmann, Karl, tysk urkundsutgifvare,
f. 1839, d. 1905 som stadsarkivarie vid rådsarkivet i
Bostock (sedan 1884), utgaf "Hanserecesse" (omfattande
tiden 1251-1430; 8 bd, 1870-97) och "Die chroniken
der niedersachsischen städte" (7 bd, 1884-1902) m. m.
Koppning, kir., operation, bestående däruti, att
man med ett särkildt instrument, koppsnäppare
(se d. o.), gör ett stort antal smärre incisioner i
huden för att åstadkomma en lokal bloduttömning. Denna
förökas genom blodets ursugning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
