Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kora ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmänhet bli rak eller halfcirkelformig (fig. 1),
under den götiska månghörnig med i hörnen
utspringande sträfpelare (fig. 2). I den katolska
kyrkobyggnaden har kor ej fullt samma betydelse som i
den protestantiska. Begreppet anknyter sig mera till
det område af kyrkan, där de fasta sittplatserna,
de s. k. korstolarna, för det högre och
lägre prästerskapet samt kören äro anordnade, än
till altarrummet, som benämnes sanctuarium. Den
äldre anordningen af koret i den katolska kyrkan
framgår af fig. 1. I samband med införandet af höga
uppställningar bakom
 |
Fig. 1. Fig. 2.
Fig. 1. Plan af romanskt kor. a altarplatsen i
absiden, b prästkor i korkvadraten a + b = koret;
1 altaret, 2 biskopsstolen, 3 platser för det högre
prästerskapet, 4 platser för det lägre prästerskapet,
5 sångarkörens platser, 6 evangeliepulpet, 7
epistelpulpet, 8 lekmannaaltare, 9 järnräck. – Fig.
2. Plan af götiskt kor. a öfre koret, b nedre koret,
c järnräck, † altare, 1 sakramentshus, 2 prästernas
ingång, 3 biskopsstol, 4 platser för det högre
prästerskapet, 5 korstolar för sångarkören m. fl.,
6–9 liksom i fig. 1. |
altarbordet måste anordningen af sittplatserna något
modifieras, såsom fig. 2 visar. I många kyrkor,
särskildt i spanska katedralerna, intager prästkoret
|
| Fig. 3. Plan af katedralen i Tarragona. |
en betydlig del af kyrkans skepp (se fig. 3). Det
egentliga koret, högkoret (capilla mayor), med
altaret och platser för det högsta prästerskapet och
de vid altaret funktionerande, befinner sig ö. om
transseptet; v. därom är midtskeppet till större
eller mindre del upptaget af det genom de praktfulla
korstolsraderna på tre sidor omgifna prästkoret
(coro), afstängdt liksom högkoret från transseptet
med högt, rikt siradt järnräck (reja). I de engelska
katedralerna finnes en liknande anordning på
flera ställen bibehållen. I Sverige finnes endast
en mera fullständig och synnerligen vackert snidad
korstolsanordning i behåll, nämligen i Lunds domkyrka
(se
|
| Fig. 4. Korstolar i Lunds domkyrka. |
fig. 4), ehuru på senare tider
h. o. h. omplacerad. (Om korstolar se vidare
Hj. Öhman, "Medeltidens korstolar i Tyskland,
Skandinavien och Finland", 1900).
Invid många af våra kyrkor ha, särskildt under
1600-talet, förnämligare adelsfamiljer fått uppföra
korliknande utbyggnader, s. k. grafkor, för att i
källare därunder nedsätta sina anhörigas likkistor
och ordna mera praktfulla kistor eller epitafier,
de dödes vapensköldar, anträd m. m. i själfva
grafkoret, som vanligen är afstängdt från kyrkan med ett
högt, orneradt smidesjärnsgaller. Riddarholmskyrkan
är till större delen omgifven af grafkor. Äfven vid
ett icke obetydligt antal af våra landskyrkor finnas
dylika kor, t. ex. Lars Kaggs grafkor vid Floda
kyrka (Södermanland), Erik Dahlberghs vid Turinge,
Klas Bjelkenstjernas vid Österhanninge, De Geers vid
Väster-Löfsta kyrka o. s. v. 2. I. G. C.
Kora (hebr. Körah). 1. En son till Esau (l Mos. 36:5,
H, 18). - 2. En son till Elefas (l Mos. 36: 16). -
3. En judisk släkt (l Krön. 2: 43), som i efterexilisk
tid synes ha ryckt upp i det lägre prästerskapets
(leviternas) rad och äfven tyckes ha haft ett högre
mål: att bli innehafvare af det högre prästerskapets
privilegier. Denna sträfvan vill förmodligen
Prästkodex bemöta och fördöma med den i 4 Mos. 16
upptagna berättelsen om K. och hans 250 anhängares
uppror mot Mose och Aron, hvilket straffas därmed,
att upprorsmakarna förtäras af eld från Jahves
helgedom. I sitt nuv. samman-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0538.html
