Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korasan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svenska har koranen fullständigt öfversatts af
J. F. S. Crusenstolpe (1843) och Tornberg (1874);
dessutom äro valda delar öfversatta af Zetterstéen i
"Främmande religionsurkunder", utg. af Söderblom,
II (1908). Se Lindberg, "Mohammed och Qorânen" (i
"Populärt vetenskapliga föreläsningar vid Göteborgs
högskola", VI, 1897), Hirschfeld, "New researches
into the composition and exegesis of the Qoran"
(i "Asiatic monographs", III, 1902), Nöldeke,
"Geschichte des Qorans" (2:a uppl., utg. af
Schwally, I, 1909), och Goldziher, "Vorlesungen
über den Islam" (1910). – Jfr Islam och Muhammed.
K. V. Z.
Korasan. Se Chorassan.
Korat [ka-], hufvudstad i siamesiska prov. Nakhon
Eascha Serna, 250 km. n. ö. om Bangkok, vid
Tak-rong, biflod till Nammun, som flyter till
Me-khong. Omkr. 7,000 inv. K. är omgifvet af en
stark stenmur och har ett citadcll samt ett af starka
palissader omgifvet kineskvarter, där 600 kinesiska
köpmän bo. Järnväg till Bangkok (1900). I omgifningen
rika kop-pargrufvor och sockerplanteringar.
J. F. N.
Korata [kåräta]. Se Köa ra ta.
Ko’rax, bergstopp. Se G i o n a.
Korazi’n, fordom stad. Se Chorazin.
KoYbach, stad i furstendömet Waldeck, vid Itter. 2,859
inv. (1905). Gymnasium, kalkstensbrott, tillverkning
af cement och tegel m. m. J. F. N.
Korbän (hebr.; offer, gåfva) var hos judarna den
allmänna benämningen på hvarje gåfva till heliga
ändamål, såsom offer på altaret, helgcdomsskänker
eller andra gåfvor till Jehovahs tjänst och ära. Ordet
förekommer på ett ställe i nya testamentet, näml. i
evangeliet enl. Markus 7: 11, där Kristus bestraffar
de judiske lagtolkarna, emedan de lärde, att det var
förtjänstfullare att ge gåfvor till tempelgudstjänsten
än att sörja för fattiga föräldrars behof. - Hos
muhammedanerna förekommer korban som namn på offer,
som de rättrogne frambära vid vallfärderna till Mekka.
J. P.
Korbiskopar (af grek. cJiöra 1. cfcöros, landsbygd,
och epi’skopos, biskop, lat. epi’scopi ruris
1. chor-episcopi), "landtbiskopar", "lydbiskopar",
kallades i den gamla kristna kyrkan de präster, som
hade uppsikt öfver församlingarna inom särskilda
kretsar på landsbygden. Vanligtvis voro städerna
utgångspunkter för kristendomens utbredande på
landsbygden, och i sådant fall stodo nybildade
landsförsamlingar i närmaste beroende af närgränsande
stadsförsamlingar samt erhöllo af stadsbiskopen en
pres-byter till församlingsföreståndare. Stadsbiskopen
utöfvade dock fortfarande den egentliga uppsikten
öfver samma landsförsamling. Blef däremot en
dylik församling af större betydenhet, eller om
en landsförsamling bildat sig oberoende af något
inflytande från någon stadsförsamlings sida, valde sig
dessa landsförsamlingar egna, själfständiga biskopar,
hvilka, till skillnad från stadsbiskoparna, kallades
korbiskopar. Sådana nämnas ofta i handlingar från 4:e
årh. (först på synoden i Ancyra 314). Ganska snart
råkade emellertid sistnämnda biskopar i mångfaldiga
stridigheter med stadsbiskoparna, som efter hand
beröfvade dem deras biskops-rättigheter och slutligen
själfva biskopsnamnet (på konsilierna i Sardica 347
och i Laodicea 360). I deras ställe trädde vanliga
presbyterer. - Ett annat slag voro de korliskopar,
som från Karl den stores
tid omtalas i frankiska riket. De voro hjälpbisko-par,
hvilka utan egen dieces vigdes att biträda de
ord. biskopar, som hade alltför stora och svårskötla
stift. Då de eftersträfvade ökad själfständighet,
blefvo de ifrigt bekämpade af biskoparna och
för-svunno efter ett årh., i Tyskland först i 10:e
årh. De stora pseudoisidoriska förfalskningarna
från omkr. 850 äro bl. a. riktade mot denna
institution. Litt.: Gillmann, "Das institut
der chorbischöfe im Orieiit" (1903), Bergére,
"Étude historique sur les chor-éveques" (1905),
abbé Lesne, "La hiérarchie épi-scopale en Gaule et
Germanie (742-882)" (s. å.), och A. Werminghoif,
"Verfassungsgeschichte der deut-schen kirche im
mittelaltcr" (1907). J.II.B. (Hj.H-t.)
Korcula [kå’rtsola], slav. Se C u r z o l a.
Ko’rda (grek. chorde). 1. Mus., sträng på ett
instrument, ton. - 2. Mat., den räta linje, som
sammanbinder ändpunkterna af en cirkelbage. I
vidstående fig. äro AB och AC kordor, svarande mot
olika bågar. Den största kordan är den, som går
genom medelpunkten, d. v. s. sammanfaller med en
diameter, l den mån som kordorna ligga längre från
medelpunkten minskas deras storlek. - Då kordorna
till sin iängd äro på ett bcstämdt sätt beroende af
cirkelbågarna, begagnade de grekiske geomet-rerna
dem vid trigonometriska beräkningar, och Ptolemaios
konstruerade för detta ändamål särskilda numeriska
tabeller, som kommo ur bruk, först sedan indcrna och
efter dem araberna börjat införa de nu brukliga,
mera praktiska trigonometriska funktionerna.
2. d. F.)
Körda l, mat., kallas en rät linje, hvilkens
alla punkter äro så beskaffade att, om från en
af dem tangenter dragas till två gifna cirklar,
dessa tangenter äro lika stora. Om cirklarna skära
hvarandra, går kordalen genom skärningspunkterna;
om de åter tangera hvarandra, sammanfaller den med
deras gemensamma tangent i tangeringspunkten. Kordalen
eger flera anmärkningsvärda egenskaper; särskildt
erhålles genom dess användande en ganska enkel
lösning af det invecklade problemet att upprita en
cirkel, som tangerar tre gifna cirklar. Kordalen
kallas äfven potenslinje och radikal-axel.
(I. F.)
KoYdax, grek. Se Dans, sp. 1315.
Kordecki [-de’tski], Augustin, polsk nationalhjälte,
f. 1603, d. 1673, ingick 1634 i paulinordcn
och blef 1650 prior i det berömda Czestochowas
kloster på Jasna Göra, som han försvarade mot
svenskarna under Karl X Gustafs fälttåg 1655
(se därom Cz9stochowa). Till detta kloster fördes
hans lik från Wieruszöw 1704. Hans egen skildring
af belägringen på latin, Nova Giganlomachia,
trycktes 1657 (nya uppl. 1694, 1711, 1775; polsk
öfv. af J. Lepkowski 1858). Bland den historiska
litteraturen om K. märkas: St. Kobicrzyoki:
"Obsidio clari montis Czenstochoviensis"
(Danzig 1659) och "Vita religiösa et finis
felix A. R. P. provincialis Augustin! Kortechi"
(utg. 1904 efter anonym gammal handskrift).
A-d J.
Korderorj, en i Sverige gängse benämning rå mångahanda
melerade, randiga eller rutiga mans-btklädnadstyger af
kardull eller halfylle. Engelska benämningen corduroy
har afseende på ett slags rån-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
