- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1027-1028

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korasan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1 o. 2 samt pl. Asiatiska folk, fig. 15) och tala liksom de förre ett flerstafvigt språk (se Koreanska språket). I alla samhällsklasser ser man finare och gröfre ansikten och oftare än i Kina eller Japan ansikten, som likna européernas, kanske därför att koreanerna bära helskägg. De äro i de norra och mellersta delarna af landet tämligen oblandade, blott längst i s. har blandning med japaner förekommit. I allmänhet äro männen stora och starka, kvinnorna sällan vackra. Bland de högre klasserna är kinesiskan både tal- och skriftspråk (om koreanska skriften och litteraturen se Koreanska språket). Ehuru i regel allt kinesiskt varit modernt i K., ha koreanerna dock i vissa afseenden behållit sina egendomligheter. Så dricka de icke te; i sin dräkt föredraga de hvita färger, begagna gärna hvita skor och strumpor, hvita byxor och rockar, därtill en lång öfverrock, som räcker till fotknölarna; de rike bära ljusblå sidenöfverrockar med ärmar af gult tyg. Kvinnor och barn bära håret i en fläta, medan männen ha det sammanlagdt i ett slags hårkorg, i hvilken nålar af metall, trä eller koraller instickas. Hela folket skiljer sig fördelaktigt från kineserna genom sin renlighet. För sin karaktär få koreanerna goda vitsord af resande. Tillbakadragenhet, allvar och värdighet i uppträdande utmärka dem, liksom ett lifligt intresse för främmande seder och bruk. De ha mycket starkare känslolif än kineserna. Kvinnans ställning synes ock vara bättre hos dem än hos deras södra grannar, och månggifte är icke tillåtet. Dock spelar religionen ingen större roll. De äro visserligen buddister, men ej ens i Söul finnas tempel eller präster. Buddistkloster förekomma dock både för munkar och nunnor. Bland de högre klasserna är konfucianismen mycket spridd. Däremot är an-kulten af betydelse, uppblandad med en hel mängd vidskepligheter. Stor tillgifvenhet för barnen är ett af koreanernas karaktärsdrag, och dödande eller utsättande af barn är nästan okändt. Befolkningen är sedan gammalt delad i tre klasser: en talrik adel, som förr åtnjutit många företrädesrättigheter, hvilka nu afskaffats af japanerna, fria och lifegna. – Koreanernas boningshus (se fig. 3) äro gjorda af lera eller sten och täckta med halm samt bestå af en våning; rummen sakna vanligen innertak, och golfven bestå af tilltrampad lera, utan mattbetäckning. Den stora massan af folket är fattig, förtryckt och obildad och gör intryck af att ha sjunkit ned från en äldre högre kulturståndpunkt. – Kristendomen har på senare år börjat vinna spridning i landet. I Söul finnas öfver 200 protestantiska missionärer (engelska och amerikanska), 60 romersk-katolska, och dessutom verkar där en rysk mission. 1901 funnos 56,000 romerska katoliker, 28,000 protestanter och ett fåtal grekiska katoliker. Kristliga föreningen för unga män är mycket verksam särskildt för industriell undervisning. I Söul utges 4 dagliga koreanska tidningar, några japanska samt en engelsk. Äfven i Tsche-mul-p-ho utges några tidningar. – Antalet utlänningar i K. var vid årsskiftet 1908–09 – bortsedt från 126,168 japaner – 13,109, hvaribland 12,332 kineser, 464 amerikaner, 153 engelsmän, 87 fransmän, 33 tyskar och 14 ryssar. – Utomlands vistades 1907–08 121,508 koreaner, hvaraf omkr. 100,000 i Kina och Mandschuriet, 10,400 i Vladivostok, 3,300 i Hawaii och 800 i San Francisco.

illustration placeholder
Fig. 2. Koreansk bondkvinna.


illustration placeholder
Fig. 3. Gata och husgrupper i Koreas hufvudstad Söul.


Näringar. K. är öfvervägande ett jordbruksland: omkr. 18,000 kvkm. äro under odling, ehuru produktionen hämmas genom primitiva metoder och dåliga kommunikationer. I södra delen är ris hufvudsädet, eljest odlas hvete, korn, hirs, hafre, bönor och ärter, i norden också potatis, vidare vattenmeloner, peppar, sesam, hampa, ricinus, ramie, tobak, valnötter, kastanjer och ginseng (Panax), som i östra Asien har stort anseende som medicinalväxt, och bomull, som upptager 4,5 proc. af den odlade ytan. Tekultur förekommer icke, men på sina ställen silkesodling. – Boskapsskötseln är stadd i uppsving och lämnar till export hudar och lefvande djur. – Af stor betydelse är fisket, dels i de fiskrika floderna, dels vid kusten, hvars fasta bebyggare äro fiskare. – Äfven bergsbruket har utvecklats under senare år; det bedrifves mest af utländska bolag. Dess viktigaste produkt är guld, som 1908 exporterades till ett värde af nära 4,8 mill. yen (8,9 mill. kr.); äfven på järn, koppar och stenkol är landet rikt, ehuru de hittills föga tillvaratagits. – Industrien är obetydlig; störst är papperstillverkningen, som dock ej täcker det egna behofvet. Det koreanska papperet skall vara starkare än det japanska och användes, oljadt, till dukar, regnkappor och paraplyer. Den förr blomstrande konstindustrien har förfallit. Några riskvarnar, cigarrettfabriker samt glas- och porslinsbruk ha anlagts af utlänningar. – Handeln på utlandet var förr hufvudsakligen inskränkt till Kina, som köpte
koreanska varor på de stora marknader, som tre gånger om året höllos vid Kau-li-mönn ("Koreanska porten"), s. om den mandschuriska staden Föng-hwang-tschönn. Den årliga omsättningen där steg dock blott till omkr. 0,5 mill. doll. K:s afspärrning bröts genom handelsfördraget med Japan af 27 febr. 1876, som öppnade Fu-san för japanerna; härtill kom 1880 äfven Wön-san. Därpå afslöts en serie handelsfördrag med andra makter (1882–1903). Sedan 1908 äro 11 kuststäder (de viktigaste äro Tsche-mul-p-ho, Ma-san-p-ho, Fu-san och Wön-san) och en inlandsstad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free