- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1047-1048

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedan urminnes tid berömda. Redan tullumgälderna
för de till K. införda eller genom dess område
transporterade varorna beredde statskassan en högst
betydlig inkomst. På den intellektuella och idealt
konstnärliga odlingens fält stod K. visserligen
tillbaka för Aten; men många grenar af konstindustri,
såsom bronsgjutning och tillverkning af konstnärligt
sirade lerkärl, konstväfnad och purpurfärgen, drefvos
där med öfverlägsen yrkesskicklighet och frambragte
varor, som stodo i högt pris på världsmarknaden. Inom
byggnadskonsten skapades nya former, och den yppigaste
bland de grekiska pelarordningarna bär namn af att
vara en korintisk uppfinning. Öfver hufvud kunde
ingen stad i Grekland med afseende på praktfullt
byggnadssätt mäta sig med K. Men med rikedom och
praktkärlek följde äfven en betänkligt hög grad af
yppighet och sedefördärf. Till en del stod detta i
förbindelse med den egendomliga art af dyrkan, som
egnades gudinnan Afrodite (Venus), vid hvars stora,
inom borgen belägna tempel voro anställda icke mindre
än 1,000 kvinnliga hieroduler (se d. o.). Å andra
sidan uppstod här redan tidigt en kristen församling,
till hvilken aposteln Paulus riktat två af sina bref
(se Korintierbrefven och Korintiska församlingen).

K:s äldsta historia förlorar sig i sagans natt. Före
trojanska kriget skall det ha behärskats af Sisyfos’
afkomlingar. Uti Iliaden nämnes det som hörande
till Agamemnons rike, och dess äldsta namn var
Efyra. Tidigt sällade sig dock till den ursprungliga
befolkningen nybyggare från andra sidan hafvet, i
synnerhet fenicier, hvilka på K:s odling utöfvat ej
ringa inflytande. Bland annat röjer den ofvannämda
Afroditedyrkan påtaglig inverkan af den feniciska
Astarte. Vid dorernas invandring på Peloponnesos
underkufvades af dem äfven K., och sagorna
uppge herakliden Aletes som dess förste doriske
härskare. Dock synes den merkantila lefnadsriktning,
hvilken var oskiljaktig från stadens läge, ha hindrat
det doriska elementet att där vinna en lika afgjord
öfvervikt som på andra ställen. Från midten af 10:e
årh. f. Kr. härskade i K. bakchiaderna (se d. o.). De
störtades enligt sägnen omkr. 658 af Kypselos,
hvilken, stödd på folkpartiet, grundade ett personligt
envälde och däri efterträddes af sin son Periandros
(omkr. 627). Båda dessa furstar bidrogo, genom
konstens, industriens och sjöfartens uppmuntrande
samt genom anläggande af en mängd kolonier, i hög grad
att höja K:s glans och välstånd. Efter förjagandet af
Psammetichos, den tredje härskaren af Kypselos’ hus
(omkr. 581), infördes en republikansk författning i
moderat aristokratisk riktning. K:s sjömakt var vid
denna tid den mest betydande i Grekland, men någon
synnerligt framstående politisk maktställning intog
det aldrig. Under äldre tider stod det, oaktadt sin
doriska nationalitet, ofta i vänskapligt förhållande
till Aten, men tillhörde under peloponnesiska kriget
(431–404 f. Kr.) Spartas vapenförbund. I början af
4:e årh. f. Kr. skedde ånyo en omkastning i statens
politik, i det att K. med Aten, Tebe och Argos
ingick en mot Sparta riktad koalition. Denna ledde
395 till utbrottet af det s. k. korintiska kriget,
som med växlande framgång fortsattes till 387,
då det bilades genom den s. k. antalkidiska freden
(se Antalkidas). Under den macedonska perioden
hölls K. i strängt beroende genom en i dess borg
inlagd macedonsk besättning. 243 slöt sig K. till
det akaiska förbundet (se Akéer), i hvars strider
för den grekiska friheten det verksamt deltog, till
dess det 146 f. Kr. eröfrades af romerske konsuln
Mummius och prisgafs åt en gräslig förstöring. I mer
än 100 år låg staden öde, till dess Julius Cæsar dit
förlade en romersk koloni under namn af Colonia Julia
Corinthus
. Detta nya K. lyckades under den romerska
kejsartiden återvinna en del af det gamlas välstånd
och glans. En kvarlefva däraf, ehuru svårt medtagen
såväl af folkvandringarnas stormar som sedermera af
turkiskt förtryck och af förödelser under det grekiska
frihetskriget, bibehöll sig ända in i nyare tider,
till dess den 21 febr. 1858 i grund förstördes af
en jordbäfning. I dess ställe har något ö. om den
plats, där den forna hamnstaden Lechaion var belägen,
uppvuxit en liten stad under namn af Korinthos,
som räknar omkr. 4,800 inv., är ärkebiskopssäte och
hufvudort i en egen nomarki, Korinthia (2,370 kvkm.,
71,229 inv, 1907). Staden beröres af den från Aten
till Peloponnesos förande järnvägen. Litt.: Haacke,
"Geschichte Korinths bis zum sturze der Bacchiaden"
(1871). A. M. A.

Korinter benämnas de små, kärnlösa, torkade
bären af den varietet af vinrankan, som Linné
kallade Vitis vinifera: apyrena. Korinterna ha
sitt namn efter staden Korint, i hvars omnejd
denna af art af vinrankan lär ha uppkommit
och fortfarande odlas i stort. Korinter odlas
f. ö. å Joniska öarna, i sydligaste Italien,
Sicilien m. fl. Medelhafsländer. Då de små, mörkt
brunröda bären äro mogna, aftagas klasarna och
torkas å ett luftigt ställe, hvarefter bären,
"korinterna", afrepas med ett slags kam och
inpackas ganska hårdt i fat eller särskildt för
ändamålet murade förvaringsrum, "seraljer", hvilka
noga tillslutas och öppnas, först när partier af
korinterna skola försändas. Vid försändning ompackas
korinterna i mindre fat eller kärl, "karateler"
("caratels"). Korinterna ha sötaktig, angenäm
russinsmak och användes förr under benämningen
fructus Vitis minutæ till förbättrande af
smaken på vissa medikament, t. ex. den ofta begagnade
laxerdrycken Infusum Sennæ compositum (se
Senna). I hushållen begagnas korinter i sötsura såser,
i puddingar och bakverk. O. T. S. (G. L-m.)

Korinthia. Se Korint.

Korinthos. Se Korint.

Korintierbrefven, två i nya testamentet upptagna, af
Paulus författade bref till den kristna församlingen i
Korint (se Korintiska församlingen). Det förra skrefs
från Efesos under apostelns tredje missionsresa, något
af åren 57–59, och föranleddes dels af de oroande
underrättelser, som han erhållit från Korint, dels
af skriftligen från församlingen till honom ingångna
frågor (kap. 7: 1). Åberopande ett föregående bref,
som han skrifvit till församlingen, men som gått
förloradt (5: 9), bestraffar Paulus partiväsendet
och tuktlösheten samt undervisar om den kristliga
frihetens rätta bruk, om rätt skick i församlingen,
i synnerhet vid den heliga nattvardens begående, om de
utomordentliga nådegåfvorna, som alla få sitt värde
endast genom kärleken (kap. 13), samt om de dödes
uppståndelse. – Det senare brefvet skrefs icke långt
efter det förra, från Macedonien, med anledning af
de underrättelser Paulus genom Titus erhållit från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0556.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free