Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korkalm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1051
Korkalm-Korkfabrikation
1052
vålnaden blir lätt och ofta elastisk samt skyddar mot
köld och äfven mot stark värme, enär luften i cellerna
är en dålig värmeledare. Korkbildning uppstår genom
tangential delning af ett kambium
Fig. 1. Tvärsnitt genom korkväfnad från
en gren af Ribes nigrum. Jg fellogen, fl fellem,
f d felloderm, ö primär bark.
(f e l lo g e n), som (se fig. 1) utåt alstrar
korkceller (f e 11e’m), inåt korkbarkceller (f e 11
o d e’r m), som, liksom korkcellerna, äro radialt
anordnade, men äro åtskilda af cellmellanrum. Om
endast ett fellogen bildas, uppkommer slät läderkork,
näfver, t. ex. hos björk och bok; om däremot flera
innanför hvarandra liggande fellogen uppkomma, bildas
genom de utanför liggande väfnadernas bortdöcnde och
afstöt-ning f ä 11 b a r k (se d. o.), t. ex. hos
ek och tall. - Korkväfnaden har äfven i tekniskt
hänseende stor betydelse, emedan densamma, skuren
i lämplig form och storlek, nyttjas i största skala
för att tillsluta mynningen af buteljer och flaskor
m. m. (se Korkfabrikation). Det är den i de västliga
Medel-hafsländerna växande korkeken (Quercus suber
L. och Q. occidentalis Gay; se Ek), som i sin bark
bildar så tjocka lager af korkväfnad, "korkbark" (se
Fig. 2. Korkskfird i Algeriet (afskalning
af korkekens
bark, som sedan inom 7 - 8 år växer ny och kan skördas
på samma träd 18-20 gånger).
fig. 2), att densamma kan förarbetas till buteljkork
o. s. v. Målen kork användes till fabrikation
af lino-leummattor ocn till inpackningsmaterial
(t. ex. af vindrufvor). Korkalmen (lUmits campcstris
var. suberosa Moench), en på Gottland och Öland
förekommande samt i trädgårdar ofta odlad af art,
hvars grenar bli kantiga genom längslöpande ojämna
korklister, bildar icke så tjock korkväfnad, att
denna kan tekniskt användas. Detta gäller äfven
om nafverlönnen 1. korklönnen (Acer campestre
L.). Korkpor är detsamma som bark-por (se d. o.).
O. T. S. (G. L-m.)
Korkalm, bot. Se Kork.
Korkapell. Se Kapell 1.
Korkbark, Korkbarkceller, bot. Se Kork och
Korkfabrikation.
Korkceller, bot. Se K or k.
Korkek, bot. Se E k, sp. 74, och K o r k.
Korkfabrikation har till sin viktigaste uppgift,
förfärdigandet af buteljkork. Dessutom tillverkas
af kcrkbark bl. a. sim- och lifräddningsgördlar,
flöten, skosulor, hattremmar, korkmattor (se Fernissa,
sp. 81, K a m p t u l i k o n och L i n o l e u m),
korksten, hvarjämte det kolade affallet beredes
till s. k. spanskt svart. Af- korkaffall beredes
en del värme-isolerande material m. m., hvilka dock
numera undanträngas af andra medel, såsom asbest. Jfr
äfven F e 11 o p l a.s t i k. - Korkbarken skördas
företrädesvis i Spanien, Portugal, södra Frankrike och
Algeriet (som eger de största korkekskogarna). Träden
böra ej skalas, förrän de blifvit 20-30 år gamla;
först sedan man med 3-4 års mellanrum förnyat
detta tre gånger, blir den återväxande barken
användbar. Cell-lagret närmast veden skonas
omsorgsfullt. Träden kunna bli öfver 150 år gamla
och med fördel skördas hvart 7:e-8:e år. Genom
lodräta och vågräta inskärningar medelst en hvass yxa
lösgöres barken från stammen i form af rektangulära,
kupiga skifvor. Dessa kokas, pressas flata, torkas
och befrias från den yttersta, sprickiga skorpan (i
Spanien drager man dem äfven genom eld för att täta
dem och aflägsna mask). Korkbark kommer i handeln uti
balar å omkr. 60 kg.; den är af 4 olika finhetsgrader,
sorterade efter täthet. - Tillverkningen af buteljkork
sker än i dag i södra Europa allmänt för hand såsom
hemslöjd. Korkskäraren begagnar två ytterst skarpa
knifvar, tillskärnings- och rundskärningsknif-ven,
hvilka han efter hvart snitt bryner mot en på
knäet fäst läderskifva. Korkstyckcna skäras i
tärningar, af hvilka hvar och en skall bilda en
propp ("kork"). "Rundskärningen försiggår efter
ögonmått; arbetaren lägger knifven mot ett stöd
och vrider mot eggen tärningen, som därvid skalas
likt ett äpple, hvarefter ändytorna jämnas med
ett snitt hvardera. Svårigheten vid konstruerandet
af korkmaskiner ligger däri, att deras knifseggar
oupphörligt måste slipas. T utlandet har man, ehuru
utan fördel, användt Moreaus borrmaskin, å hvilken en
roterande stålpipa med sågtänder utskär cylindriska i
korkar, som därefter slipas. Svensken G. E. Boé-t h i
u s (se d. o., sp. 889) har uttänkt ett antal sinnrika
maskiner, som fört den svenska korktillverkningen
betydligt framåt. Barkskifvan skares å remsmaskinen i
remsor 1. "strimlor", hvilkas bredd öfverensstämmer
med de blifvande korkarnas längd, och ur dessa
remsor utskäras korkarna färdiga å borrmaskinen. Två
friktionsskifvor försätta i rotation den s. k. tuben
1. pipan, som är försedd med jämn egg och efter
hvarje utskärning rör sig vidare fram mot en pistong,
inuti hvilken finnas två brynen af smärgel. Koniska
proppar utskäras på en särskild sprunåmaskin. Korkania
räknas å räknemaskin, sorteras för hand efter kvalitet
(högst 5 finhetsgrader på hvarje storlek),
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
