Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korkalm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1055
Korn
1056
Fig. 4. Vanligt sexradigt korn.
Fig. 5. Chevalier-korn.
Fig. 6. Plymasch-korn.
Fig. 7. Påfågelskorn.
m elskorn (himalayakorn, kaffekorn). Gaffelkorn
(fig. 3) kallas i Sverige icke odlade former med
kort gaffelgrenad borst. Färgen är vanligen halmgul,
men äfven blåvioletta och svartblå former finnas. Af
tvåradigt korn, som odlas blott i Göta-och Svealand,
skiljes mellan former med glesare, bågböjda, redan
före mognaden lutande ax (forma nutans) och de,
som ha tätare, bredare, före ax-mognaden upprätta ax
(forma erecta), bland hvilka de kortaste och bredaste
med solfjäderlikt utbredda borst pläga särskiljas
som påfågelskorn (forma zeocrilum-, fig. 7). Till
maltberedning lämpliga sorter, s. k. m a 11 k o
r n, finnas eg. blott bland tvåradiga former och
utmärkas af tunt, finrynkigt skal med föga märkbara
nerver samt tjock, kubbig kornform, hvarmed följer
hög stärkelsehalt. Som maltkorn berömda sorter
odlas i Sverige cheva-lie r- (fig. 5) och det vid
Svalöf förädlade p*r i n-sesskornet samt landtraser,
företrädesvis G o 11-landskorn. Som foderkornsorter
må nämnas Östgöta flättring och andra tvåradiga
landtraser, "grofkorn", plymaschkorn (fig. 6), de
vid Svalöf förädlade tvåradiga svanhalskorn, p r i m
u s k o r n m. fi. samt de allmänt odlade sex-radiga
sorterna ("småkorn"). Stjämkorn är föga gifvande och
odlas i Sverige blott obetydligt, hufvudsakligen i
landets nordligaste trakter (lapp-korn).
Korn fordrar för att lämna stor skörd gynnsam jord,
i afseende såväl på dess mekaniska beskaffenhet som
på rik tillgång på lätt tillgänglig näring,
och går bäst till på något lättare, kalkrik jord i
god växtkraft. Skördeafkastningen växlar mycket;
medel-skörden för hela landet uppgår endast till
omkr. 20 hl. eller 1,400 kg. kärna och 1,500-2,000
kg. halm pr har, men under gynnsamma förhållanden
erhålles upp till dubbla mängden. Sädens vikt växlar
mycket, lättast är stjärnkorn med 50-65 kg. pr
hl. och 25-45 gr. pr 1,000 korn; vanligt sexradigt
korn plägar väga 60-70 kg. pr hl. och 40-50 gr. pr
1,000 korn, tvåradigt 65-75 kg. pr hl. och 45-60
gr. pr 1,000 korn, och naket korn 65-75 kg. pr
hl., men blott 30-40 gr. pr 1,000 korn. I Sverige
skördades 1907 286 mill. kg., hvarjämte infördes
omkr. 4,5 mill. kg. Utförseln af korn är mycket
obetydlig. För brännvinsbränning användes 1907-08
omkr. 10 mill. kg. Återstoden var således disponibel
för utsäde, omkr. 40 mill. kg., och till människoföda,
malt och kreatursfoder, omkr. 240 mill. kg.
2. Krigsv. Se Eiktmedel och
Visir-punkter.
3. En äldre viktdel, = 1/ioo ort = VKWOO
skålpund = 0,0425 gr.
4. Nettovikten af ädel metall i guld- och
silfvermynt (jfr Skrot).
5. Se Elekt ro-m onot y p, sp. 362, och Fö
t o gravyr, sp. 1008. 1. H.J.Dft,
Korn, Johan Filip, målare, f. 1728, d. 29 mars
1796 i Stockholm, var gesäll hos målarålder-mannen
Schultz i Stockholm, då han 1758 blef "styckmästare"
(godkänd att göra mästerstycke) och
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
