- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1059-1060

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korkalm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1059

Korneuburg-Kornstruktur

1060

Kornflugan (förstorad).

des 1835. Numera finnas kornetter endast i Ryssland.
C. O. N.

Korneuburg [kårnö’j-], stad i Nedre Österrike,
n. om Wien, på vänstra stranden af Donau. 8,292
inv. (1900). Ångbåtsstation, realgymnasium, straff
än-gelse, skeppsvarf och industri. - 4 km. n. v. om
K. ligger den 1879-1902 restaurerade borgen Kr euz
enstein. J. F. N.

Kornfibla, bot., namn på Scorzonera humilis.

Kornfjäll, zool. Se Fjäll, sp. 492.

Kornflugan, Chlorops pumilionis, zool., en 3-4
mm. lång fluga, ljusgul med mörka teckningar, hvilken
visat sig vara ett svårt skadedjur för vårt odlade
korn. Äggen läggas i början eller midten af juni
på bladen af kornbrodden, hvarefter den utkläckta
larven söker sig väg till bladslidan, inom hvilken den
angriper växtens ännu outvecklade blad samt axämnet,
hvilket fortares utmed ena sidan, till dess strået
nås. I detta senare äter sig larven på ena sidan
en ränna ända ned till nästa led. Stundom försiggår
förpuppningen inom denna ränna, men oftare drager sig
larven dessförinnan tillbaka längre upp i bladslidan,
där puppan oftast anträffas. På en sålunda angripen
kornplanta, hämmas stråets växt, så att axet vanligen
ej når fram ur bladslidan. I stället får en sådan
kornplanta ett gröfre utseende än de oskadade samt
en blåaktig färgton, och såväl därigenom som genom
sin ringa höjd blir den lätt märkbar. Under förra
hälften af aug. framträder den nya generationen ur
pupporna, och sedan parning egt rum, läggas äggen
på höstsädesbroddens blad. Äfven på höstsäden kunna
larverna sålunda göra skada genom att förtära broddens
inre delar, men vanligen är denna skada ej af svårare
beskaffenhet, än att nya skott kunna skjuta upp från
de oskadade rötterna. Sedan larverna öfvervintrat,
förpuppas de följande vår, och de fullbildade flugorna
framkomma i slutet af maj eller början af juni. Denna
art har flera gånger anställt betydande härjningar
i vårt land, särskildt på Gottland. GL A-z.*

Kornhärbärge, kam. Se Tiondelada.

Kornhässja, landtbr. Se Hässja, sp. 160.

Kornig, geol.9 bestående af eller sammanfogad af
korn. Bergarter, som äro bildade af sammankittade
mineralkorn, sägas ega kornig struktur,
t. ex. sandsten (klastiskt kornig), granit
(kristolliniskt kornig) m. fl., till skillnad
från täta bergarter, t. ex. ler-skiffer, tät
kalksten m. fl., hos hvilka ingen kornighet
kan med blotta ögat iakttagas. - Kornig d o l
o-mit. Se Dolomit. - Kornig kalksten 1. Marmor,
Se Kalksten. - Kornig stru-k-tur. Se Struktur.
E.E.

Kornig degeneratiön, patol. anat. Se D e genera t i
ön 2.

Kornisch (fr. corniche), bygnk. Se Entable-m e n t
och K a r n i s.

Ko’rniska, ett utdödt keltiskt språk. Se Cor-niska
(äfven i Suppl.).

Kornjordloppan, zool. Se J o r d l o p p o r.

Kornknarren, zool. Se Ängsknarrsläktet.

Kornlack. Se Gummilack a.

Kornlärkan, zool., detsamma som kornsparf (Emberiza
miliaria). Se E m b e r i z a.

Kornmalen, Hvita kornmasken, Tinea

granella, zool., tillhör malfjärilarnas
underordning. Kornmalen har gulaktigt hufvud, i
gråhvitt, brunt och svart marmorerade f ram vingar
samt bruna bak-vingar. Bredd mellan vingspetsarna
12-14 mm. Larven är gulhvit med brunt hufvud,
dess längd omkr. 10 mm. Kornmalen är allmän i hela
Skandinavien och är känd som ett svårt skadedjur i
sädesmagasin, där larven särskildt angriper råg. Under
sommarens lopp, vanligen i juni eller juli, lägger
honan omkr. 80 ägg å säd. Larven, "hvita korn-masken",
hopklibbar flera korn till större eller mindre klumpar
och anlägger mellan kornen gångar, klädda med hvit
silkesväfnad. Småningom uppätas de sammanklibbade
kornen, och vid höstens början är larven fullvuxen. Af
söndergnagda träspånor o. d. bildar den då en hylsa,
i hvilken den öfver-vintrar. Följande vår förpuppas
den, och en månad därefter utkläckes fjäriln,
som då träffas i spannmålsbodar, helst där gammal,
unken säd förvaras. Se fig. i art. F j ä r i l a r,
sp. 510. O. T. S. (G. G.)

Kornmasken, zool Se Kornvifveln och Kornmalen.

Kornmyggan, zool. Se Gallmyggor.

Kornplasma, bot., den del af cytoplasman, som har
kornig struktur. Se C e 11, sp. 1388.

Kornplatta (ty. kornplatte), fot. Se A u t o t y p i.

Kornsjuka, Kor n tröt t het, det tillstånd
hos jorden, att korn lämnar missväxt, beror
på angrepp på kornplantorna af en mask,
Tylenchus Hordei. Jfr N e m a t o d e s.
H. J. Dft.

Kornskruf, gammal benämning på sädesmagasin, byggdt så
(se fig.), att dess inre bildade en behållare,

med tvärs genom magasinets inre gående luf
tningsrän-nor. Magasinets inre utgöres af ett eller
flera genom hela dess höjd gående schakt. Genom att
man dagligen uttappar något säd nedtill, sjunker
hela sädesmas-san, hvarvid nya delar af densamma
komma intill luft-rännorna, så att all säden blir
väl luftad. H. J. Dft.

Kornsparf ven, zool. Se Emberiza.

Kornstruktur, landtbr., det tillstånd hos åkerjorden,
då jordpartiklarna samlat sig till små, fritt
liggande jordkorn, är önskvärd, emedan vatten, luft
och växtrötternar lätt intränga mellan jordkornen,

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0562.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free