- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1073-1074

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prof på korrektur ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1073

Korrelation-Korridorsystem

1074

lärorna (för svenskan se
t. ex. Brates och Beckmans arbeten).
(E-n B.)

Korrelation (af lat. con, med, och relation,
se d. o.), biol., den företeelsen, att ett organ
eller en organdel kan med ett annat organ stå i
så intim konstitutionell förbindelse, att, när
det ena genom naturligt urval uppnår en högre
utbildning, äfven det andra på ett motsvarande
sätt ombildas, resp. förstoras. Visserligen eger
mellan organen i organismen en växelverkan rum,
så att funktionsrubbningar i ett organ ofta medföra
sådana äfven i andra. Men mellan vissa organ eger
ett så intimt funktionellt samband rum, att det ena
organets utbildning är en nödvändig förutsättning
för det andras. Sålunda måste förstoringen af en
muskel i allmänhet åtföljas af en förstoring af
dennas vidfästningsyta. Märkligare är korrelationen
mellan organ, hos hvilka intet omedelbart funktionellt
sammanhang kan påvisas, såsom förhållandet är mellan
könskörtlarna och de s. k. sekundära könsorganen,
d. v. s. organ, som, utan att omedelbart stå i
fortplantningens tjänst, tillkomma blott ett af
könen (t. ex. skägg hos mannen, utbildade bröst
hos kvinnan). Aflägsnas könskörtlarna hos den
unga individen, uteblir ock vanligen de sekundära
könsorganens utbildning. L-e.

Korrespondens [äfven uttal, -dans], fr,
corres-pondance (af lat. con, med, och
respondére, besvara, svara emot), brefväxling (jfr
Handelskorrespondens); mekaniskt mångfaldigadt
bref (om politik, dagens händelser, o. s. v.),
som skickas till ett flertal (landsorts-)tidningar;
sammanhang, öfverensstämmelse. - Swedenborgs lära om
de genomgående motsvarigheterna mellan andevärlden och
naturen kallas korrespondenslära (se Swedenborg, E.).

Korrespondenskurs. Se Järnvägsskolor, sp. 444.

Korrespondenslära. Se Korrespondens.

Korrespondent (se Korrespondens),
bref-skrifvare. 1. Hand. a) Den kontorist, hvars
arbete hufvudsakligen eller uteslutande består i
skötandet af korrespondensen på ett affärskontor. På
den själfständige korrespondenten ställas i våra
dagar stora fordringar. Han måste väl behärska
såväl landets som de främmande språk, hvilka kunna
ifrågakomma. Han måste ega allmän kommersiell
bildning och särskildt vara fullt hemmastadd i sin
egen firmas bransch och affärsförhållanden. Han bör
ega förmåga att tänka snabbt och arbeta raskt, hvarvid
färdighet i stenografi är af stor vikt för ett hastigt
nedskrifvande af muntliga meddelanden ang. brefvens
innehåll från principal eller kontorschef. Slutligen
bör han ega full färdighet i begagnandet af
skrifmaskinen och naturligtvis, äfven om skrif-maskin
företrädesvis användes, en flytande och lättläst
handstil (jfr Handelskorrespondens), b) Person eller
firma, med hvilken ett affärshus står i regelbunden
affärsförbindelse, affärsvän. - 2. (Korresponderande
ledamot), medlem af en akademi eller ett samfund,
som ej eger rätt att deltaga i öfverläggningar
och beslut. - 3. Anställd brefskrifvare till en
tidning från någon viss (in- eller utrikes) ort. -
Landsortskorrespondent, tidningsman, som speciellt har
till uppgift att förse ett flertal landsortstidningar
med gemensamma nyhetsmeddelanden och betraktelser från
hufvudstaden. l o. 2. Å. W:son M.

Korrespondenten, Landskrona tidning, daglig tidning,
började utges i dec. 1845 som veckotidning och
utvidgades 1896 till 6 nummer i veckan. Upplagan
angafs 1910 till 2,300 ex. Tidningens titel har flera
gånger ändrats.

Korrespondentredare. Se E e d a r e.

Korrespondera (fr. corresponder), bref växla, skrifva
bref; of verensstämma med.

Korresponderande höjder (se Korrespondera), astron.,
en himlakropps lika stora höjder öfver horisonten å
ömse sidor om meridianen. Då en stjärna kulminerar
(har sin största höjd) i meridianen, bör dennas
riktning (eller riktningen mot söder) kunna bestämmas
därigenom, att man iakttager det ögonblick,
då stjärnan från att höja sig begynner sänka
sig. Detta sätt att fixera meridianen blir likväl
föga noggrant, ty höjdförändringen sker i meridianens
närhet ytterst långsamt. Därför iakttager man i
stället några timmar före och efter kulminationen
korresponderande höjder för stjärnan, då, till
följd däraf att meridianen fullkomligt symmetriskt
delar stjärnans dagbåge, ifrågavarande riktning
ligger midt emellan de båda riktningar, i hvilka
stjärnan befann sig vid dessa båda tillfällen. Om
någon himlakropp (t. ex. solen) med föränderlig
deklination härvid observeras, modifieras dock detta
resonemang något. Detta sätt att ange det ögonblick,
då en stjärna passerar meridianen, nyttjas äfven med
fördel till att göra tidsbestämningar (i synnerhet
med reflektionsinstrument), hvarvid man dels vinner
fördelen af en enklare räkning än vid tidsbestämning
med enkel höjdobservation, dels äfven erhåller en
större noggrannhet, i det att bl. a. instrumentets
fel till stor del oskadliggöras. Vid observationer på
solen (som äro de vanligaste) måste man emellertid
till resultatet foga en särskild korrektion,
den s. k. m i d d a g s f ö r b ä 11 r i n g e n
(resp. midnattsförbättringen), som är beroende
af ändringen i solens deklination mellan de båda
korresponderande höjdobservationerna. E. J. (B-d.)

Korresponderande ledamot. Se Korrespondent 2.

Korridor (-där; it. corridöre, eg. gång, där man
springer fram och åter, af lat. cu’nere, löpa),
inbyggd gång mellan två rader af rum eller utanför
en räcka rum (teaterloger), som alla ha dörrar ut
till gången.

Korridorsystem, det byggnadssätt för kaserner
(se Kasern, sp. 1189), sjukhus, fängelser (se
Fängelse), skolor och andra offentliga byggnader,
där de särskilda lokalerna äro belägna utmed
korridorer. Detta system kan .vara antingen sådant,
att korridorerna ha rum på båda sidor och sålunda
äro belägna ini byggnaden, eller sådant, att rummen
äro belägna blott på ena sidan. Korridoren kan i så
fall ligga antingen på husets baksida eller ock på
framsidan. Stundom går en hufvudkorridor fram på något
af de ofvan angifna sätten, och i hufvudkorridoren
utmynna sidokorridorer. Anordningarna i detta fall
bero dels på byggnadens läge, dels på i hvilka slags
rum man vill ha sol o. s. v. I fråga om kaserner
och sjukhus har man allt mera öfvergått till
paviljong systemet (se d. o.), där korridorerna
spela en jämförelsevis underordnad roll. För
läroverksbyggnad är före-skrifvet (öfverstyrelsens
cirk. 14 sept. 1905), att

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:09 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0569.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free