Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kors ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellan rakt, stupande och öfverbyggdt kors. Rakt
kallas korset, då dess öfre kontur går i samma linje
som ryggen, och bäckensymfysen ligger horisontellt,
stupande, då bäckenet lutar bakåt, och öfverbyggdt,
då dess öfre kontur stiger något mot svansroten. Till
formen kan korset vara: ovalt eller melonformadt,
som är tämligen rakt med öfre ytan ovalt afrundad och
yttre höftknölarna dolda i muskulaturen, kupol- eller
äppelformadt, som är något kortare än föregående och
med öfre ytan liknande en del af ett klot, takformigt,
då dess midtparti ligger tämligen högt och sidoytorna
slutta utåt, klufvet, då muskulaturen är särdeles
fyllig och korsbenets tornutskott låga, så att en
fåra uppstår i midten, åsnekors, som är kort, men
bredt, stupande och kantigt, samt svinkors, smalt med
afrundad yta, något stupande och spetsigt. Enhöftadt
kallas korset, då den ena höftvinkeln är afstött,
skeft, då den ena sidan är kortare, vanligen ett
medfödt fel utan betydelse och oftast beroende på
felaktigt läge under fostertiden.
5. Skogsv., detsamma som klipp (se d. o.).
1 a. O. M. 2. A. L.* 3. G. v. D.* 4. E. T. N.
Korsabad. Se Khorsabad.
Korsaken, Vulpes corsac, zool., hör till familjen
hunddjur (Canidæ) inom rofdjurens ordning och
däggdjurens klass samt företräder i Asien vår
skogsräf. Korsaken blir 55-60 cm. lång, med 35
cm. lång svans. Färgen är om sommaren rödaktig,
om vintern ljusare; undre kroppsdelarna äro
gulaktigt hvita, och den yfviga svansen är ofvan
blekgul, med inblandadt svart, samt försedd med
svart spets. Korsaken förekommer från trakterna
kring Kaspiska hafvet ända in i Mongoliet, alltid
i stäppland och öknar, aldrig i skog. Kirgiser och
andra nomadstammar förfölja den ifrigt för dess mjuka
och varma skinn samt lämna årligen ända till 50,000
sådana i handeln; antalet har betydligt aftagit, ty
numera komma blott omkr. 1,500 till Europa. C. R. S.*
Korsakov [karsa’kåff]. 1. Aleksandr Michailovitj
Rimskij - K., rysk general, f. 1753, d. 1840, vann
tidigt Katarina II:s ynnest och deltog i 1796 års
krig mot Persien. 1799 sändes han med 40,000 man
till Schweiz att bekämpa fransmännen. Jämte en
österrikisk kår på 25,000 man under fältmarskalk
Kotze skulle han skydda Zürich, men blef där
i grund slagen af fransmännen under Masséna 26
sept. 1799 och drog sig tillbaka till Rhen, där
han förlorade slaget vid Diessenhofen, hvarefter
han tillsammans med Suvorovs armé återvände
till Ryssland. 1805-30 var K. generalguvernör
öfver Litauen. - 2. Se Dondukov-Korsakov.
1. C. O. N.
Korsana, rysk namnform för Saisan.
Korsar (sp. corsario, af corsa, utflykt till sjöss, af
lat. cursus, lopp), urspr. ett af barbareskstaterna
utrustadt kaparfartyg; kaparfartyg i allmänhet;
fribytare, kapare. Jfr Kapare och Kryssare.
Korsaren. 1. Norsk skämttidning, som började utkomma
våren 1894 i Kristiania. Bland dess medarbetare
märkas tecknarna A. Bloch och Olaf Gulbransson.
- 2. Dansk skämttidning. Se Corsaren.
Korsa sig. Se Korstecken.
Korsband (ty. kreuzband, fr. sous-bande, eng. print
under band), postv., förkortad term (i den inre
postterminologien ännu mera förkortad till x b.) för
postal försändelse, afsedd för befordran "under
band", d. v. s. korsomslag eller i allmänhet
så beskaffadt omslag, att innehållet lätt kan
undersökas. Dessa försändelser postbefordras mot
väsentligt lägre porto än brefven, men få vid
bötesansvar ej innehålla bref eller handskrifven
anteckning, som har egenskapen af verklig eller
personlig skriftväxling. Med afseende på den närmare
beskaffenheten och befordringsvillkoren åtskiljer
man dem i affärshandlingar (ty. geschäftspapiere,
fr. papiers d’affaires, eng. commercial papers),
varuprof (ty. muster ohne wert, fr. échantillons
sans valeur eller é. de marchandise, eng. samples
of no value eller s. of merchandise) och trycksaker
(ty. drucksachen, fr. imprimés, eng. printed matter
eller bookpackets). Trycksak, som utgöres af tryckta
visitkort, jul- eller nyårskort, får undantagsvis
innehålla för hand tecknad adress och titel äfvensom
lyckönskningar, tacksägelser, beklaganden af sorg
och andra höflighetsbetygelser, uttryckta med högst
fem ord eller allmänt brukliga begynnelsebokstäver
(p. p. c. = pour prendre congé o. d.). Äfven
i några andra fall få handskrifna meddelanden
medfölja i trycksak, afsedd att postbefordras
under band (se därom allmänna poststadgan eller
t. ex. postunderrättelserna i statskalendern). - I
våra postförbindelser med vissa främmande länder,
främst Norge och Danmark, hade utväxling af
dylika försändelser egt rum redan från midten af
1800-talet. Med sept. 1864 infördes denna gren af
poströrelsen i vår inrikes trafik, hvad beträffar
trycksaker och varuprof. Först fr. o. m. juli
1875, i sammanhang därmed, att för utväxlingen med
utlandet 1874 års världspostkonvention trädde i
tilllämpning och därvid allmän internationell
korsbandsutväxling kom till stånd, blef det
äfven beträffande inrikestrafiken medgifvet att
som korsband få befordrade affärshandlingar,
d. v. s. handlingar eller dokument, helt eller
delvis skrifna eller ritade för hand, hvilka
icke ha egenskap af verklig eller personlig
skriftväxling. En alldeles särskild ställning i
vår poströrelse intaga de s. k. tidningskorsbanden.
Medan i förbindelsen med utlandet periodiska
tryckalster, som försändas under band, äro i afseende
å villkoren för postbefordran likställda med öfriga
trycksaker, är förhållandet ett annat i den inrikes
posttrafiken. Inländska tidningar och tidskrifter,
som aflämnas för inrikes korsbandsförsändning i enahanda
ordning som öfriga trycksaker, draga nämligen
ett i jämförelse med dessa nedsatt porto. Detta är
de s. k. vanliga tidningskorsbanden. De infördes
i rörelsen med 1877 års början. En ytterligare
nedsättning i befordringsafgiften åtnjuta de
s. k. utgifvarkorsbanden, som infördes med början
af 1905, i sammanhang med att då, på grund af
k. förordn. 27 maj 1904, för svenska postverkets
tidningsrörelse i dess helhet nya bestämmelser kommo
i tillämpning. Sedan dess kan för tidningsexemplar,
som förskrifvits direkt hos vederbörande utgifvare -
alltså ej genom postanstalt - och som af utgifvaren
till postanstalt å den ort, där tidningen utges,
aflämnas till postbefordran som korsband, en viss,
lågt beräknad samt med kontanta medel, ej med
frimärken redovisad afgift utgå efter sammanlagda
vikten af de på en gång aflämnade försändelserna. -
Tidningskorsband i äldre mening ha inom svenska
postverket förekommit långt före införandet af
egentlig korsbandsutväxling. Bortser man från, att
hit möjligen skulle kunna hänföras den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
