Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 1085-1086 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kors ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

portofria postbefordran, som på grund af häfdvunnen
rätt redan före 1800-talet var medgifven vissa
privilegierade tidningar, t. ex. "Post- och inrikes
tidningar", finner man i k. br. 15 dec. 1820 stadgadt,
att alla såväl i hufvudstaden som i städerna i
landsorterna utkommande dagblad finge med posterna
afsändas emot ett nedsatt porto, beräknadt till 1/8 af
hvad för bref enligt då gällande taxa betalades. Redan
1824, jämlikt k. kung. 8 jan. s. å., blef på grund
af 1823 års riksdags beslut all postbefordran
af tidningar fri från afgift till postkassan. I
stället skulle alla tidningsnummer förses med en
särskild därtill inrättad karta-sigillata-stämpel,
tidningsstämpel, till olika belopp i förhållande till
tidningarnas storlek. Med 1872 års utgång afskaffades
tidningsstämpeln; den till Riksgäldskontoret
dittills ingående tidningsstämpelafgiften utbyttes
mot en postkassan tillfallande afgift. Härmed
upphörde tidningskorsbandsbefordringen i äldre
mening. - Emellertid har i själfva verket vår svenska
korsbandsrörelse mycket äldre anor än från 1800-talet,
ja, detta slags postutväxling synes hos oss långt förr
än inom något annat land ha kommit till en om ock då
ännu nog så tillfällig användning. I ett k. br. från
1693 påbjödos nämligen taxelindringar för vissa
postförsändelser, "enär någon, som därom ansökning
giör, vijsar at hans pacquet ey består af löösa
correspondencebreff, utan af skrifter och documenter,
eller hvariehanda andra saker, såsom i synnerhet,
då bröllopz- och begrafningzbreff affärdas". -
Korsbandsmissbruk begår den, som i korsband döljer
bref eller annat icke tillåtet skriftligt meddelande
eller ock å själfva försändelsen eller dess omslag
anbringar dylikt meddelande på sådant sätt, att
uppenbarligen afsedt är att undandraga detsamma
postfunktionärernas uppmärksamhet. Uppdagas sådant,
är afsändaren förfallen till böter af 5 kr. Till
korsbandsmissbruk gör äfven den sig skyldig,
som, i syfte att undandraga postverket inkomst,
till postbefordran som utgifvarkorsband aflämnar
försändelser, som uppenbarligen icke böra komma i
åtnjutande af sådan postbefordran. I detta fall
kan bötesbeloppet höjas ända till 50 kr. Böter
för ifrågavarande förseelser tillfalla den
under Generalpoststyrelsens förvaltning ställda
kassan för understöd åt änkor och barn efter
personer, som varit anställda vid postverket.
R- L-n-

Korsbandsförsändelse, postv. Se Korsband.

Korsbandsmissbruk, postv. Se Korsband.

Korsbefruktning, bot. Se Pollination.

Korsbenet, anat. Se Kors 3.

Korsberga. 1. Socken i Jönköpings län, Östra
härad. 12,202 har. 1,439 inv. (1909). K. bildar med
Lemnhult och Södra Solberga ett konsist. pastorat
i Växjö stift, Östra härads kontrakt. Om den inom
socknen i vidsträckt mån utöfvade familjevården af
sinnessjuka, utackorderade från Växjö hospital,
se Sinnessjukvård. - 2. Socken i Skaraborgs län,
Vartofta härad. 4,232 har. 1,131 inv. (1909). Annex
till Fröjered, Skara stift, Kåkinds kontrakt.

Korsbetningen. Se Visby.

Korsblomma. 1. K. l. Kristi korsblomma, bot. Se
Passiflora. - 2. Bygnk., en för den gotiska stilen och
särskildt den tyska uppfattningen däraf karakteristisk
afslutningsprydnad å tornspetsar, fialer och gaflar,
hvilken i sin typiska form (se fig.) består af en vertikal midtstängel,
nedom hvars topp fyra korsvis ställda blad framspringa
i horisontal hufvudriktning. Stundom upprepas denna
anordning två gånger, och bladkransarna bli således
två; stundom, t. ex. när en gafvel sluter sig som
prydnad till en vägg, finnes plats för blott två
blad. Stängeln, dess knopp och de fyra bladen kunna
vara mer eller mindre rikt utbildade. Under den äldre
tiden äro bladen mycket enkla, med helbräddade kanter;
senare bli de starkt profilerade och krusiga, med
en skarp utsvällning vid den punkt, där bladet böjer
sig uppåt. Jfr Fial 2. Upk.*


Korsblommiga, bot., namn på växtfamiljen Cruciferæ.

Korschelt, Eugen, tysk zoolog, f. 1858 i Zittau,
docent i zoologi i Freiburg i. Br. 1885 och i Berlin
1887, professor i zoologi och jämförande anatomi
i Marburg 1893, har offentliggjort flera arbeten
öfver maskarnas, tagghudingarnas, leddjurens och
blötdjurens morfologi och utvecklingshistoria,
vidare öfver cytologi (såsom i Morphologie und
physiologie des zellkerns, 1888) äfvensom arbeten
öfver experimentell zoologi (Regeneration und
transplantation, 1907). Tills. med Heider har
han utgifvit en mycket använd Lehrbuch der
vergleichenden entwickelungsgeschichte der
wirbellosen tiere (2:a uppl., 1902-10). Sedan
1904 är han redaktör af den mest spridda af
alla zoologiska tidskrifter, "Zoologischer
anzeiger". K. är led. af Fysiogr. sällsk. i Lund
(1905). L-e.

Korset. 1. Anat. Se Kors 3. - 2. Astron. Se Södra
korset.

Korsets döttrar (fr. Filles de la croix). 1. En
i Roye i Picardie 1625 af prästen Guérin stiftad
kvinnlig kongregation för ungdomens undervisning,
särskildt på landet. Redan tidigt delade sig
systraskapet i en religiös kongregation med säte
i Paris, hvilken 1668 erhöll påflig stadfästelse,
samt en sekulärkongregation i Brie-Comte-Robert
nära Paris. Båda utöfvade under 1600- och 1700-talen
vidsträckt verksamhet i Frankrike och Belgien, den
senare äfven i Canada. Efter revolutionen ha systrarna
i olika stift organiserats på olika sätt, så att flera
af hvarandra oberoende sammanslutningar uppstått. Den
nya kongregationslagstiftningen i Frankrike har
drifvit en del af dessa systrar till Canada och
Förenta staterna. - 2. En af Marguerite Senaux 1639
stiftad kongregation i Paris. Se Heimbucher, "Orden
und kongregationen der katholischen kirche", III
(2:a uppl. 1908). T. H-r.

Korsets upphöjelsefest (Festum exaltationis sanctæ
crucis), en kyrklig fest, som allmänt firades
fr. o. m. 7:e årh. Enligt några uppgifter skall den ha
firats redan långt dessförinnan till minne antingen
af det korstecken, som kejsar Konstantin berättas ha
sett i skyn, eller af invigningen af Heliga grafvens
kyrka, 14 sept. 336. Emellertid får det väl antagas
som bevisadt, att festen har ett annat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>