- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1089-1090

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kors ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

barbariska straff hos romarna. Det utomordentligt
vanärande i straffet låg hos dem däri, att
det vanligen tillämpades endast på slafvar och
de gröfste förbrytare, men aldrig på romerska
medborgare. Hos judarna förekom korsfästningen,
först sedan de förlorat sin själfständighet, och
såsom i lag stadgadt straff först under det romerska
herraväldet. Genom Kristi död på korset blef detta
en helig symbol hos de kristne.

Korsförhör, jur., förhör af ett af ena parten
påkalladt vittne genom motparten eller dess
advokat. Detta sätt för vittnesförhörs anställande
brukas i England (cross examination), där vittnena
förhöras icke af domaren, utan af parterna
själfva, hvarvid den, som påkallat vittnet,
först förhör detsamma inför rätten. Korsförhöret
har till uppgift dels att afvinna vittnet nya
upplysningar, dels att pröfva sanningsenligheten
af de vid det första förhöret meddelade. Det anses
som ett synnerligen lämpligt medel att framtvinga
sanningen, men är genom den hänsynslöshet, hvarmed
det lätt nog kan komma att bedrifvas, också egnadt
att förvirra vittnena och fördunkla sanningen.
I. Afz.

Korsförlamning. 1. Med., den sällan förekommande form
af förlamning, vid hvilken i stället för en halfsidig
inskränkning i rörelseförmågan, d. v. s. förlamning
af samma sidas arm och ben (hemiplegi, se d. o.),
armen på ena sidan och benet på den andra samtidigt
förlamas. Vanligen föreligger då ett afbrott i
nervledningen inom ett speciellt område af hjärnan,
nämligen på det ställe i den s. k. förlängda märgen,
där pyramidbanorna, som föra de motoriska nervtrådarna
till extremiteterna, korsa sig med hvarandra.

2. (Korslamhet, Njurslag, Hemoglobinuri) Veter.,
en af okänd orsak hastigt uppträdande hästsjukdom,
som yttrar sig i lamhet i bakdelen och mörkfärgad
urin, uppkommer, i synnerhet då hästar, som äro
vana vid strängt arbete, under en eller annan dag
fått stå overksamma och därunder utfodrats alltför
kraftigt. Efter en kvarts eller en halftimmes körning
börjar hästen plötsligt svettas, darra och vackla
på bakbenen och faller omkull, oförmögen att resa
sig på grund af förlamning i bakdelen. Länd- och
korsmuskulaturen kännes då vanligen ansvälld och
hård som trä, temperaturen är förhöjd, och urinen
är mörk, porterfärgad; ofta är urinblåsan förlamad,
så att hästen måste tappas. Hästen bör genast föras
in i stallet, få en riklig bädd af torr halm eller
torfströ, gnidas torr med halmviskor, täckas med
filtar och vändas hvarannan timme för undvikande
af liggsår, som annars lätt uppkomma. Ett gynnsamt
förlopp är i väsentlig grad beroende på, att lämplig
behandling af veterinär genast kan inledas. Bjuder
hästen efter 8 dagar ej till att stödja på bakbenen,
blir nedslaktning antagligen nödvändig. Till
förekommande af sjukdomen böra arbetshästar under
hvilodagar dagligen motioneras och icke utfodras för
kraftigt. 1. I. H. 2. E. T. N.

Korsgalopp, ridk. Se Galopp.

Korsgevär. Se Bardisan.

Korsgloria. Se Gloria 2 och Kors 1.

Korsgrad, mek. tekn. Se Fil, sp. 189.

Korsgång (lat. xystus), bygnk. De olika byggnaderna
i en större och rikare klosteranläggning grupperade
sig i regel omkring en öppen fyrkantig gård, mot n. i
allmänhet begränsad af klosterkyrkans södra
långsida. Denna gård omgafs af hvälfda portiker
eller pelargångar, som med prydliga bågställningar
öppnade sig mot densamma (se fig. 2 i art. Kloster
och bilden af La Certosa di Pavia å pl. X till
art. Byggnadskonst). Dessa hallar, af hvilka
stundom den norra saknades, utgjorde tillsammans den
s. k. korsgången, som förmedlade förbindelsen mellan
kyrkan och de olika klostcrbyggnadcrna samt

illustration placeholder
Plan af klostret Veruela, Spanien, a korsgång,
b klostergården, c klosterkyrkan, d kapitelsalen.

mellan dessa inbördes (se fig.). Den användes därjämte
för högtidliga processioner (däraf sannolikt namnet,
emedan ett kors därvid bars framför eller i tåget),
till spatserplats för klosterinbyggarna samt till
uppehållsort vid mildt väder. Ofvan korsgången voro
sofrummen belägna; till densamma stötte kapitelsalen
för rådplägningar samt matsalen (refectorium). Å
den kringslutna gårdsplanen, en påminnelse om
atrium vid de gammalkristna kyrkorna och äfven
använd som begrafningsplats för klostermedlemmar,
funnos gångar, gräsplaner och planteringar. I midten
höjde sig ett kors; i ett hörn fanns ofta en brunn
för tvagningar. Den största omsorg nedlades i
regel på arkitekturen, som här visar sig i all sin
stilfullhet och rikedom och ofta gör dessa korsgångar
till de mest intagande och stämningsrika interiörer.
Upk.*

Korshaspel, mek. Se Haspel.

Korshavn, en mycket besökt norsk
hamn, i Lyngdals pastorat, Lister og
Mandals amt, 22 km. s. ö. om Farsund.
O. A. Ö.

Korsherrar (lat. cruciferi, crucigeri],
namn på åtskilliga riddarordnar. 1. De tyske
ordensriddarna. Se Tyska orden. - 2. De italienske
korsherrarna kunna ledas tillbaka till 1160-talet,
då Alexander III förlänade privilegier till
deras moderinstitution, ett stort hospital i
Bologna. Sin blomstring nådde denna orden under
Klemens IV :s tid (1260-talet) och skall då ha
omfattat mer än 200 kloster och hospital, där den
utöfvade sin kärleksverksamhet. Ordensmärket var
ett järnkors. Sedan 1300-talet inträdde förfall,
ett generalkapitel sökte förgäfves 1642 genomföra
en reform, och 1656 upphäfdes brödraskapet.
- 3. Korsherrar i Nederländerna, Frankrike, Tyskland
och England. Deras brödraskap stiftades 1211 i Huy
(nära Liège) af Teodor af Celles för kättares

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:09 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0577.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free