Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korståg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Korsångare, Korsångerska, medlem af en opera- eller
kyrkokör. Jfr Korist.
Korsö, holme i Stockholms skärgård, Djurö
kapellförsamling, vid Sandhamnsinloppet. Där uppfördes
1757 ett ansenligt fyrtorn af sten. Fyren indrogs
1882 i sammanhang med ombyggnad af Sandhamns fyr,
men tornet bibehålles såsom sjömärke.
Korsör, dansk stad på Själland vid Stora Belt, 105
km. v. om Köpenhamn, ligger vid den västsjälländska
järnvägens slutpunkt, och därifrån är daglig ångbåts-
(sedan 1883 ångfärje-) förbindelse med Nyborg (Fyn)
samt med Kiel, 3 ggr i veckan med Flensborg. Utmärkt
hamn för import till västra Själland och export af
landtbruksprodukter till Tyskland. Hemmahörande voro
1908 15 ångfartyg om 4,579 ton. Hamnen och järnvägen
äro K:s förnämsta inkomstkällor, och stadens förkofran
härleder sig från järnvägens fullbordande 1856. 7,164
inv. (1906, mot 2,236 1855). Staty af den i K. födde
skalden J. Baggesen. Redan tidigt nämnes K. som
hamn och öfverfartsort till Fyn. 1425 erhöll det
stadsrättigheter. 7 aug. 1658 landsteg Karl X vid
K. med något öfver 5,000 man för att börja sitt
andra krig med Danmark. 1659 lät han, efter en af
generalkvartermästaren Gorries v. Gorgas uppgjord
ritning, uppföra en femhörnig bastionsskans på en
holme midt för hamninloppet. Sedan K. i freden
återlämnats af svenskarna, bibehölls den af dem
anlagda befästningen af danskarna till 1764, då den
slopades. En rest af densamma är ett 24 m. högt
torn vid sjöbatteriet vid inloppet till hamnen.
E. Ebg. L. W:son M.
Korsört, löt. Se Senecio.
Kort (fr. carte, af lat. chafrta, pappersblad),
en merendels styf, rektangclformig pappersskifva,
på åtminstone ena sidan bärande text eller bild,
efter hvars olika syfte och karaktär korten
benämnas, antingen tryckt med brokiga figurer för
att brukas vid spel, eller som ett slags konstverk,
en nöjesbild e d., s. k. vykort (se B ref k or
t), till artighetsuppvaktning (gratulationskort),
eller tryckt med en persons namn, en notifikation,
en frankostämpel o. s. v., t. ex. visit-, f örlof
n ing s-, bjudnings-, adress-, annons-, inträdes-
(jfr Biljett), brefkort. I betydelsen karta förekommer
ordet kort i s j ö k o r t (se d. o.). - Spelkort ha
funnits i Kina och Japan långt förrän i
Europa. De kinesiska och japanska korten utgjordes
ursprungl. af elfenbensbrickor, tunna träskifvor eller
brända lerplattor. Den första säkra underrättelsen
oin spelkorts tillvaro är i Tyskland från år 1377,
i Belgien från 1379 och i Frankrike, en räkning från
1392 på tre spel kort, som inköpts af konung Karl
VI. I England utfärdades 1463 ett införselförbud
till skydd för landets egna spelkortsfabrikanter. -
Spelkorten äro af två hufvudslag; det ena är den
italienska tarokleken, som bestod och alltjämt
består af 4 sviter med nummerkort och 22 kort med
figurer. För att skilja de fyra sviterna användes
urspr, färgerna hvitt, rödt, blått och svart samt
bilderna bägare, svärd, mynt och käpp, hvilka i
Tyskland förändrades till hjärta, bjällra, ollon
och blad (fig. 1) samt i Frankrike till hjärta, pik,
ruta och klöfver-
Fig. 2. Franska spelkort från 1500-talet.
blad (jfr fig. 2), motsvarande de svenska hjärter,
spader, ruter och kl ö f ver (hjärter och ruter
tryckas röda, spader och klöfver svarta). Man har
velat göra dessa tecken till symboler för de fyra
stånden, adel, präster, borgare och bönder. Det ’andra
slaget är fyrfärgsleken 1. franska kortleken, med fyra
sviter (1. färger) kort, hvarje bestående af (enligt
svensk benämning) kung, dam, knekt, tia, nia, åtta,
sjua, sexa, femma, fyra, trea, tvåa och äss. Kung,
dam och knekt kallas målare 1. klädda kort i motsats
mot tia - tvåa, som kallas hackor 1. lanor. Asset är
i en mängd kortspel färgens högsta kort
Fig. 1. De tyska svitmärkena: sjuorna i en lek
tyska kort (1600-talet).
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
